Ett hål i mitt hjärta

Prettotitelvarning där. Men det var vad ögonen föll på. Min dvd-hylla är samtidigt mitt skrivbord och mitt förråd. Så är det att bo trångt. Har ni inte sett Lukas Moodysons film med samma namn, kan ni gott hoppa över den. Det är ingen trevlig film.

Ibland känner jag mig så jävla maktlös. De flesta gångerna det händer har det med min son att göra. I helgen som var sa han säkert fem-sex gånger "jag vill alltid vara med dig, pappa".

Vad svarar man på det?

Att livet ibland suger och det är bara att bita ihop? Han är ju bara fyra. De levnadsvisdomarna får vänta några år till.

Lite smådrygt är det. Men jag tror och hoppas att han är lycklig där han är nu, så det går nog ingen nöd på honom.

Nu är det dags att packa inför paddlingen. Det ska bli riktigt riktigt roligt.