2007-07-24

Det behövs inget MS Office Open XML-format



Just nu håller Microsoft på att kämpa för fullt för att få sitt digitala dokumentformat Office Open XML standardiserat hos ISO - International Standards Organisation.

Detta eftersom flera europeiska länder (bl.a. Finland, Danmark, Frankrike och Belgien) och stater i USA har deklarerat att de endast ska använda öppna dokumentformat som är standardiserade. Sverige har dock ingen officiell ståndpunkt i detta än.

Öppna standarder ska enligt ISO först och främst vara globalt gångbara, dokumentationen angående specifikationen ska vara publik och öppna standarder är 100% fria från licensieringsavgifter och patent. Dessutom ska utvecklingen ske i en oberoende och icke vinstdrivande organisation.

För att ta ett exempel behöver du inte tillåtelse från Tim Berners-Lee (skaparen av WWW) för att skriva programvara som visar eller genererar html-filer. Du kan till och med skapa en webläsare som använder sig av en variant av HTML. Du behöver heller inte licensiera HTML för att skapa en personlig webbsida.

Open Document Format (ODF - ISO26300:2006) är ett sådant fritt format, utvecklat och drivet av OASIS - Organization for the Advancement of Structured Information Standards, en icke-vinstdrivande organisation för främjandet av öppna standarder. Deras digra sponsorlista kan ses här, tillsammans med bidragsgivare och grundande medlemmar.

Microsofts Office Open XML (OOXML) däremot, är inget sådant öppet format. Det är också en standard utvecklad av ett enda (förvisso marknadsledande) företag. Det har flera problem som måste adresseras. För att ta några exempel:


  • I en del länder (ex.vis Irak, Sudan, Quatar, Israel, Pakistan) har inte helgdagar lördagar och söndagar, utan kanske torsdag eftermiddag och fredag, bara på söndag, fredag och lördag eller någon annan kombination. Detta problem adresserar inte OOXML.

  • Standardbeskrivningen (på ca 6000 sidor) nämner funktioner som autoSpaceLikeWord95 och useWord97LineBreakRules utan att definiera hur dessa fungerar.

  • OOXML är i konflikt med andra ISO-standarder, såsom ISO 8601 (representation av datum och tid), ISO 639 (beteckningar för representation av språknamn) och ISO 10118-3 (kryptografisk hash).

  • Det finns ett fel i filformatet för räkneark som förbjuder att man skriver in datum innan år 1900. För att vara bakåtkompatibelt behandlas dessutom år 1900 som ett skottår, vilket det inte var.

  • Det finns ingen referensimplementation av OOXML-implementationen. MS Office 2007 skapar en speciell version av OOXML, inte ett filformat som följer OOXML-specifikationen.

  • Mer kritik kan ses här


Förutom de uppenbara problemen med två dokumentstandarder - jämför muttrar och skruvar med millimeter-gängor kontra tum-gängor, eller varför inte spårvidd inom järnvägssystemet - gör Microsofts marknadsdominans att deras format kommer att nå större spridning på kortare tid och därmed kväva det öppna och fria alternativet ODF, om inget görs.

Istället för att skapa konkurrens och långsiktiga vinster kommer detta att leda till ytterligare inlåsning och problem med långtidslagring av dokument.

Det är lite paradoxalt att vi fortfarande kan läsa originalmanuskripten till Bibeln, men vi kan inte läsa ett ordbehandlingsdokument från 1987, eftersom ingen längre känner till hur dokumentet är uppbyggt, eller för att stöd för programmet har upphört när företaget som skrev det har slutat existera.

Den standard som Microsoft nu försöker att hetsa igenom standardiseringsförfarandet innehåller patentskyddade delar som måste licensieras för att få användas i programutveckling. Detta innebär att bara de som har råd att licensiera patenten kan implementera formatet.

DN har en artikel idag om att mjukvarupatent hämmar utvecklingen. I inget annat fall är detta så uppenbart som när det kommer till kontorsprogramvaror. En sökning på "microsoft" hos US Patent Office ger 55743 träffar.

Office-sviten är totaldominerande så till den milda grad att till och med utmanare som OpenOffice.org har i det närmaste fullt stöd för Office-dokument. Med begränsningen att de ligger några versioner efter, just på grund av att den senaste tekniken är upphovsrättsskyddad och antingen måste deriveras fram från den färdiga produkten eller licensieras från Microsoft. Detta är givetvis omöjligt för en kontorssvit som ska vara gratis och fri programvara. Även Linux i stort ligger pyrt till sedan Microsoft hävdade att de kränkte 235 ospecificerade patent. Sedan dess har företag som Novell, Xandros och Linspire ingått avtal med Microsoft, som i gengäld lovat att inte stämma. Tänk så generöst.

Vi har en standard, ODF, som bearbetats i en icke-vinstdrivande organisation där Microsoft självt är medlem, där referensimplementation finns och specifikationen är 100% öppen och fri.

Vi har ett annat format, OOXML, som en enda aktör försöker driva igenom med tveksamma metoder, med stängda lösningar utan referensimplementation.

Valet torde inte vara så svårt.

Undantaget att vi förmodligen har större problem vid tidpunkten, kommer Microsoft att finnas kvar om tusen år och hjälpa våra efterkommande att återskapa våra dokument?

Skriv på protestlistan mot ISO-standardisering av OOXML.

Läs mer på:

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

UPPDATERING (2007-07-25 17:20): Lade till länken "Öppna standarder och dokumentformat inom statsförvaltningen" och rättade några språkliga blunders.

UPPDATERING (2007-07-27 16:27): Verkar som att IDG har vaknat också.

2007-07-20

Jabber utmanövrerar snart MSN



Förutom att det är en RFC-bestämd meddelandestandard som är helt öppen är Instant Messaging-klienten Jabber den som kör samma protokoll som Google Talk. Detta faktum ensamt borde få en att inse att MSN inom ett tag kommer att vara utmanövrerat. Till detta kan läggas att Jabber är:

distribuerat. Man kan skapa sig ett jabberkonto på massa servrar runt om i världen. Jabber.org och Jabber.se för att ta några exempel. Dessa jabber-servrar håller sedan kontakt sinsemellan i ett världsomspännande nätverk. Därmed inget tvång att registrera sig hos någon speciell leverantör.

möjligt att integrera med andra IM-lösningar. Det finns gateways för t ex ICQ, MSN, AIM på servernivå, vilket innebär att man anger sitt MSN-, ICQ-, AIM-lösen och -användarnamn och får en transport av sina IM-meddelanden till sin Jabber-klient. Man kan alltså köra fyra kontotyper i samma fönster. De IM-kontakter man har tror att meddelandena kommer från ett vanligt ICQ-, MSN- eller AIM-konto, vilket de ju i princip gör också. Alla servrar har inte dessa gateways installerade, men väldigt många.

utbyggbart. Eftersom kommunikationen mellan Jabber-klienter och servrar är i XML-format finns det egenligen inga begränsningar för vilken typ av information som kan överföras mellan olika klienter. Detta inkluderar röstkommunikation via exempelvis VoIP och videokommunikation.

internationaliserat. Teckentabellen som används är UTF-8, vilket innebär att såväl kinesiska som amhariska och isländska går utmärkt att kommunicera utan inskränkningar.

privat. Det har stöd för kryptering av kommunikationen med OpenPGP. Det är också mycket enkelt att komma igång med.

internt. Eftersom både servrar och klienter bygger på öppna standarder finns det massor av servrar och klienter byggda med öppen källkod. Det går därför utmärkt att ha en företagsintern Jabber-server, eller en för skolan, universitetet, föreningen eller institutionen. Denna kan sedan kopplas mot Jabber-nätverket. Transporten mot nätverket kan sedan regleras vid behov.

bandbreddseffektivt. Eftersom Jabber-nätverket är distribuerat över flera servrar är det mycket skalbart. Om man tar MSN som exempel behöver meddelanden skickas fram och tillbaka över Atlanten även om man pratar med en person tre kilometer längre bort, eftersom alla meddelanden måste gå genom MSNs servrar. Med Jabber krävs inte detta, om man använder en lokal server för exempelvis företaget, staden, länet eller landet. Då skickas inte meddelande längre väg än absolut nödvändigt.

Skapa ett konto själv, och prova. Om inte annat kan ni prata med mig. ;)

Andra bloggar om: , , , ,

2007-07-19

Jamendo.com - fri musik

Jag har hittat mitt nya favoritställe på nätet. Jamendo.com är en musikdelnings-site i sann Web 2.0-anda. Jag förstår inte varför det inte skrivs mer om den.

Här kan musiker och musikgrupper registrera sig och sprida sin musik. Då tänker många, jaha, vad är det för nytt med det? Det finns ju myspace och alla möjliga såna sidor på nätet.

Skillnaden är i licensformerna. Alla musikstycken på jamendo är licensierade under Creative Commons. Detta innebär att man erbjuder spridning av materialet om vissa villkor är uppfyllda. De fyra huvudvarianterna innebär (citerat från länken ovan):


  • IngaBearbetningar - Alternativet IngaBearbetningar tillåter endast spridning och användning av verket i oförändrat skick. Bearbetningar av verket är inte tillåtna.

  • IckeKommersiell - Med detta alternativ kan du låta andra sprida och använda ditt verk så länge de inte gör det i komersiellt syfte.

  • DelaLika - DelaLika innebär att bearbetningar av verket får spridas endast under samma villkor som ursprungsverket.

  • Villkoret Erkännande tillkommer alltid. Detta innebär att all användning kräver att upphovsmannen omnämns.


Det innebär dock inte att du ger upp upphovsrätten för ditt verk. De ovanstående kan också kombineras på flera sätt. Mer om licensformerna kan läsas på http://www.creativecommons.se/licenser.html.

Varje artist har en egen sida med en donationsfunktion, där man kan donera pengar om man gillar artisten av en eller annan anledning. Artisterna får också en del av reklamintäkterna beroende av hur många sidvisningar och/eller uppspelningar de haft under den gångna månaden.

Givetvis utgörs majoriteten av artisterna av de som förmodligen inte skulle komma upp sig i den vanliga musikvärlden, men det innebär inte att de per automatik är dåliga.

Dessutom finns det en inbäddningsbar spelare:



Man kan länka in den precis lika lätt som ett youtube-klipp, genom att markera Spelarkod på vilken sida som helst, t ex: http://www.jamendo.com/sv/album/3661/

Prova för böfvelen. Det är både fritt och gratis.

Andra bloggar om: , , ,

2007-07-05

Om nationalism

I dagarna har det varit en del uppståndelse kring en undersökning som bland annat visar svenskarnas inställning gentemot USA.

Jag har skrivit någon gång tidigare om den skapade nationalismen, men med tanke på fjärde juli känns det aktuellt igen. Jag läste nämligen en utmärkt krönika av Howard Zinn, som bland annat skrivit boken Det amerikanska folkets historia som slår mycket annat inom samma område på fingrarna.

Hans krönika återfinns på Alternet.org:

When the first English settlers moved into Indian land in Massachusetts Bay and were resisted, the violence escalated into war with the Pequot Indians. The killing of Indians was seen as approved by God, the taking of land as commanded by the Bible. The Puritans cited one of the Psalms, which says: "Ask of me, and I shall give thee, the heathen for thine inheritance, and the uttermost parts of the Earth for thy possession."


Läs den.

Andra bloggar om: , , , ,

2007-07-04

Allt för att undvika ättestupan

Imorse såg jag på SVTs morgonprogram att Amelia Adamo hade varit i Asien (Kina eller Japan) och gått på lekplatser för vuxna. Det var inte helt enkelt att veta vilket land det var om man inte lyssnade aktivt på vad hon sa, för på bilderna var det bara Amelia Adamo. Vilket landet än var fanns där klätterställningar och dansbanor för morgonpigga. Det låter som att det förebyggande arbetet för bättre hälsa är något mer utbyggt än här i Sverige. Här får du en rullator, en digital-TV-mottagare och en pillerautomat i väntan på döden.

Ikväll ska jag på min första Taiji-lektion. Hade jag haft råd, tid och möjlighet skulle jag gått den tvåveckors intensivkurs som erbjöds mig, men nu får det bli en introduktions-variant istället.

Taiji

Efter detta kommer jag förhoppningsvis aldrig att kunna hävda att jag inte har tid och möjlighet att träna. Det går aldrig att glömma träningsredskapen hemma, det behövs inga speciella kläder om man inte går omkring i rymddräkt till vardags. Jag kommer inte att ha något att skylla på längre. Fan.

Andra bloggar om: , ,

2007-07-01

Skulle du köpa en bil av denne man(?) ?

How to look good naked måste vara det värsta skämtet hittills. Den här överspända, toksminkade ursäkten för ett stolpskott håller i eländet och ska få kvinnor att slappna av och känna sig bekväma nog att hängas upp till allmän beskådan på sidan av en skyskrapa.



Först och främst kanske det är läge för programledaren att se bra ut påklädd. Hur ska då detta åstadkommas? En början kan vara: bort med glasögonen och skaffa linser, alternativt vänj dig vid att vara närsynt, klipp dig, tvätta av dig ansiktskrämerna, knäpp igen skjortan, sätt i sisådär en 18 tandproteser, dra en påse över huvudet och skaffa en ny programidé, mer i linje med Gert Fylkings SM i lavemang.

Slappna av, och njut.

Andra bloggar om: kanal 5, Snygg naken, tv

Sicko



Eftersom jag har legat däckad hemma hela veckan har det blivit mycket film. Till slut tog de jag hade tillgång till slut. Jag orkade heller inte gå och hyra någon ny, även om det har blivit en del av den varan också denna veckan.

Hur som helst lade jag vantarna på Michael Moores senaste film, Sicko. Som han själv säger i början; 50 miljoner amerikaner saknar sjukförsäkring. Detta är inte en film om dem. Detta är en film om de som har sjukförsäkring och varför det ändå är svårt att få betald vård i USA.

Detta är inte en objektiv film. Han jämför det amerikanska sjukvårdssystemet med några europeiska länder och förhärligar dessa som perfekta. Men varje system har sina nackdelar, eller det svenska har det åtminstone. Det är en väldigt svart-vit bild som ges. Som vanligt tar Moore de fattigas och utsattas sida och han gör det väldigt bra, med humor och lätt överdriven amerikansk patos. Minns t ex slutskedet i filmen Bowling for Columbine när han besöker NRA-presidenten Charlton Heston och visar bilden på den sexåriga flickan som skjöts ihjäl. Kanske amerikaner uppskattar sånt, men för mig är det lite för mycket och för länge.

Han väger det bättre i den här filmen, men det är stundtals jäkligt sentimentalt.

För första gången angriper han inte enbart republikanerna utan systemet i stort, vilket kan ge ny publik. Använd på rätt sätt kan den här filmen kanske till och med hjälpa till att svänga det amerikanska valet. Nu har valrörelsen redan startat och många har säkert sin kandidat klar för sig. Som det sägs i den lysande satiriska Wag the Dog, "you don’t change horse in midstream". Men för många återstår pest-eller-kolera-valet ett tag till.

Jag hoppas verkligen att många av dem tar till sig budskapet i filmen.

Andra bloggar om: Michael Moore, Sicko, politik, presidentval.