skönt, rätt och slätt

Jag skrev en uppgiven och rätt gnällig blogg igår om hur jag tyckte att det var jobbigt med människor som inte respekterade gränser, trängde sig på och fick mig att må dåligt.

Nu har jag pratat med de berörda och vi har kommit fram till ett antal regler och förhållningssätt och det känns jäkligt mycket bättre än att gå och störa sig på dem. Jag var inte ens otrevlig när jag pratade med dem om det.

Igår var pensionärsföreningen här på gruppboendet ute och gjorde stan. Stånds- och åldersmässigt sökte vi vår tillflykt till Bishops Arms och tog ett par privatekonomiskt katastrofala öl och tjötade om livets stora frågor, som nödvändigheten av välklippta mustascher när man dricker stout och huruvida feedback på maten i form av en spya i pissrännan är en komplimang eller en förolämpning. Jag lutande åt det senare, men vi var inte överens.

Efter det gick färden till klamydiagrottan, men vi ångrade oss när vi såg kön och då A:s "tjejkompis" ringde och hade fått problem med bilen. Istället blev det detante med norsk sjokoladedrikk hemma hos henne. Då en i föreningen brutit lårbenshalsen (eller åtminstone träffat en "tjejkompis") och dragit iväg mot hotell Älgen, återstod det tre tappra gentlemän som efter uppdruckna koppar begav sig hem mot gruppboendet igen.

Idag har jag trots viss träkeps lyckats få förvånansvärt mycket gjort.

Jag är mycket nöjd.