Aprilskämtet IPRED?

Med de förkrossande röstsiffrorna 225 ja mot 34 nej röstades privatpolislagen IPRED igenom i Sveriges riksdag den 25 februari.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna var för, Miljöpartiet och Vänsterpartiet emot.

Förslaget träder därför i kraft den 1 april 2009.

Lagen som heter Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG innebär bland annat följande:

• Film- och skivindustrin får rätt att få ut vem som abonnerat på en viss IP-adress på nätet vid ett visst klockslag, om de visar en domstol "skäliga bevis" för att fildelning har skett från den IP-adressen.


• Med dessa enkelt fabricerade bevis kan bolagen skicka kravbrev och pressa civilpersoner på pengar med hot om större böter vid en eventuell rättegång


• Fildelare som dömts i domstol kan tvingas betala omkostnaderna för att de hängs ut i exempelvis tidningsannonser där det står att de fildelat och dömts


• Vid vite förbjuds den som gjort sig skyldig till ett försök eller en förberedelse till upphovsrättsintrång att fortsätta med åtgärden.

Med fildelning med BitTorrent-teknik är det enkelt att se vilka IP-adresser som delar vilket material och detta får alltså lagligen samlas in av upphovsrättsinnehavare för att underlätta en eventuell rättssak. De som sitter på publika såväl som privata trackers och delar filer kan därför känna sig rätt utsatta om två veckor från och med nu.

Vare sig man använder ThePirateBay, Mininova, BitMeTV, RevTT, Swebits eller något annat så kan man från och med 1 april bli föremål för statligt sanktionerad utpressning från film- eller skivbolag och deras företrädare.

Jag känner en person som bestämde sig för att gå med i socialdemokraterna för att försöka förändra partiet inifrån i dessa frågor. Även om det är ett ädelt syfte så skulle jag själv inte kunna göra på det sättet.

Och jag förstår ärligt talat inte hur stödet för moderaterna kan vara det högsta sedan nittiotalet. Hade jag varit allianssupporter och stått för de värderingar som många av allianspartierna hållit högt skulle jag vara så besviken att jag inte finner ord idag. Precis som företag inte förstår annat missnöje än vikande försäljningssiffror så förstår inte politiska partier missnöje på annat sätt än vikande röstsiffror.

Jag tror inte på att försöka förändra inifrån. Inte i det här skedet, inte i det här läget. Vi marscherar taktfast in i övervakningssamhället och det går inte längre att gömma sig bakom socialmoderaternas mittfåra-taktik med några procentsatser hit eller dit på vård-skola-omsorg och så urvattnad ideologi att det knappt går att skönja färgen på den längre.

De politiska ungdomsförbunden är väl en sak, men de stockkonservativa tomtarna på seniornivå har jag helt tappat förtroendet för. Det är lite som att försöka omvända en 85-åring till att plötsligt bli en icke-rasistisk fördomsfri queerfeminist. Det är helt enkelt för mycket jobb för att det ska vara värt det. Om nu queerfeminister har något att tillföra över huvud taget, vill säga.

I det här fallet så är medelåldern helt enkelt för hög och teknikkunnandet för lågt. Man förstår inte nätets dynamik, dess möjligheter och dess inneboende mekanismer. Med den kultur av vuxenmobbing vi sett prov på inom bland andra Moderaterna är omöjligtvis hälsosam för vare sig Karl Sigfrid eller för partierna i stort.

Det krävs nytt blod, nya system, nya idéer. Och inget av de etablerade riksdagspartierna visar prov på någotdera i större utsträckning.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om anonymitet, bittorrent, fildelning, ipred, politik, privatpolislagen, övervakning