Windows Vista-dödaren?

Efter 2001, när Linux-boomen var som störst, har varenda år sedan dess utropats till The Year of Linux on the Desktop, något som har känts mer och mer troligt, men ändå tveksamt. Den senaste varianten har kallats som titeln ovan, vilket känns något osannolikt. Som Linux-användare på heltid sedan 2002 (deltid sedan 1998) så kan man ju alltid hoppas.

Jag läste en utmärkt artikel i senaste Datormagazin (2007/04). Det är ingen tidning jag vanligtvis köper, faktum är att jag inte har köpt en datortidning på flera år eftersom det mesta man behöver veta finns lätt åtkomligt på nätet. Artikeln handlade om Digital Rights Management (DRM) i Windows Vista och tog upp alla hjärndöda krumbukter Microsoft har svängt sig i för att tillgodose behoven hos nöjesindustrin, främst Motion Picture Association of America (MPAA) och Recording Industry Association of America (RIAA).

Jag hade därmed tänkt att ondgöra mig över hur värdelöst det hela verkar, men upptäckte snart att flera andra hade gjort det bättre än jag, bland andra Sagor från Livbåten, Windows Vista blog och också nämnda artikel formulerade sig troligen bättre än vad jag skulle gjort.

Istället tänkte jag hylla en ny medlem i Ubuntu GNU/Linux-familjen som står inför release imorgon den 19 April, nämligen Ubuntu 7.04, "kodnamn" Feisty Fawn. Versionsnumret är, för den som undrar, en produkt av året (7) och månaden (04). Förra versionen var numrerad 6.10 och släpptes följaktligen i oktober 2006.

Linux passar långt ifrån alla användare, jag vill bara göra det alldeles klart. Det är lite som ett beslut om att köpa en kompaktkamera kontra att köpa en systemkamera. Den som bara vill ta lite bilder i största allmänhet väljer förmodligen en kompaktkamera. Där får man hyfsade partybilder, resebilder och allehanda släktsammankomster dokumenterade. En systemkamera däremot kan man anpassa in i minsta detalj, ta spektakulärt bra bilder och/eller bläddra bort sig fullständigt i och få helt värdelösa bilder, eftersom man inte förstår att använda den.

Gamla systemkameror hade ingen hjälp att ge, där kunde man fotografera med en ISO 1200-film med en slutartid på tre sekunder utan att kameran protesterade det minsta. Gamla linuxversioner är precis så. Där kunde du glatt ta bort hela systemet utan ångra-funktion och utan att operativsystemet klagade så mycket som på hur lång tid du skrev kommandot. Windows-systemet är, som ni redan förstått, som en kompaktkamera. Det är enkelt att komma igång, blir ett hyggligt resultat och är omöjligt att felsöka. Rödögon-kompensation till trots. Att erfarna systemtekniker (inklusive undertecknad) har Omstart som felsökningsmetod i Windows säger en del om hur oförutsägbart det kan vara.

Nya Linux-versioner däremot är som en ny systemkamera. Den har många olika snabbfunktioner och knappar för att underlätta för bra bilder i olika situationer, men du kan också gå in och detaljstyra minsta lilla sak. För de flesta räcker det med snabbfunktionerna, andra vill gärna in och pula på detaljnivå. Dels för att det är roligt och utvecklande och dels för att det ger bättre resultat i slutändan.

Vill du inte utveckla din datorförståelse utan bara vill ha en burk att använda, behåll Windows XP som du installerar om varje halvår, med brandvägg, antivirus och så vidare. Eller ännu hellre, köp en Apple-dator av något slag. De fungerar i allmänhet bättre.

En sak som Ubuntu är riktigt bra på är installationsförfarandet. Det kommer levererat som en LiveCD, vilket innebär att man kan starta upp datorn med CD-skivan i, starta Ubuntu utan att installera något alls på hårddisken och prova hur det är att köra. När man sedan vill installera det, är det bara att klicka på installations-ikonen på skrivbordet och börja. Under installationstiden har du ett fullt fungerande operativsystem att köra. Eftersom CD-läsare i allmänhet är långsammare än hårddiskar får man dock räkna med att användarupplevelsen inte är den bästa.

Det går även att installera direkt ifrån Windows och samtidigt passa på att få med sig alla inställningar och bokmärken till Ubuntu.

Ubuntu kommer standardinstallerat med kontorspaketet OpenOffice.org 2.2, webbläsaren Firefox 2.0, bildbehandlingsprogrammet The Gimp, epostprogrammet Evolution och en hel del annat. Det finns dessutom 15 000 olika programpaket att välja på förutom de som kommer förinstallerade. Det har fullt stöd för plug'n'play av USB-minnen och digitalkameror. Plugga i dem och de dyker upp som en enhet på Skrivbordet i Ubuntu.

Det som tidigare har varit problematiskt i Ubuntu-versionerna har varit stödet för grafik och 3D-acceleration. Detta på grund av grafikkortstillverkarnas (främst ATi och NVidia) ovilja att släppa specifikationerna och källkoden till drivrutinerna till sina grafikkort, så att de sömlöst kan integreras i Linux-kärnan. De vill istället gärna själva hålla i spakarna, vilket har lett till att installationen har varit ganska komplicerad. Detta är nu löst på ett mycket smidigare sätt. Källkoden är fortfarande inte släppt, men integrationen av drivrutinerna har nu kringgåtts på ett effektivt sätt så att minimalt arbete (vanligtvis) krävs för att installera drivrutiner för grafikkortet.

Ett annat aber i Ubuntu har varit svårigheten att installera stöd för skyddade format, som MP3, WMA och Content Scrambling System(CSS)-DVDer, alltså kopieringsskyddade DVDer, för att möjliggöra spelning av dessa i Ubuntu. Detta eftersom licensformen för Ubuntu kräver att allt installerat skall vara av fria och öppna standarder, vilket inte någondera är.

Även detta är avhjälpt genom ett system där man, om man klickar på en MP3-fil, får frågan om man vill installera stöd för uppspelning av detta filformat. Användaren kan därför själv på ett mycket enkelt sätt välja om de vill installera programvara som möjliggör uppspelning av skyddade format.

Fler nyheter går att läsa om på 11 things you haven't seen yet in Ubuntu Feisty Fawn.

Det största problemet med Linux i allmänhet är att de program som de flesta är vana att arbeta i, som Photoshop, Indesign, Dreamweaver, Cubase, FruityLoops, AutoCAD/3DStudio och de flesta spel på marknaden inte går att köra på ett enkelt sätt. När man har ett arbetsförfarande, speciellt i specialiserade program som musikstudion Cubase eller 3D-modelleraren 3DStudio, vill det mycket till att man byter plattform och skaffar sig ett annat program som man lär sig lika bra från grunden. Det hela handlar med om ett arbetsflöde än om plattformen i sig. Spelen går att få igång, men det är sällan speciellt enkelt och kräver en del handpåläggning.

För dem utan specialiserade intressen, alltså de som surfar på nätet, läser lite PDF-dokument, skriver i ordbehandlare och gör några presentationer om året, skickar lite epost, bloggar, spelar World of Warcraft, chattar på IRC, ICQ, MSN eller Jabber och ägnar sig åt upphovsrättsligt tveksamma aktiviteter ser jag inga som helst problem att gå över till Ubuntu Feisty Fawn. Det finns dessutom ersättare till alla de program som jag nämnde ovan, men med ett något annorlunda arbetsflöde, precis som Linux i stort.

Linux är inte och kommer aldrig att vara identiskt med Windows. Men det betyder inte att det är sämre, bara annorlunda. Lite som att lära sig att cykla igen, fast mindre smärtsamt.

Det finns i skrivande stund 14 kända virus skrivna för Linux, varav alla är verkningslösa eftersom de utnyttjar säkerhetshål som sedan länge är tilltäppta. Enda anledningen till att köra ett antivirusprogram är alltså för att skydda Windows-användare nedströms genom att köra det på sin eventuellt Linux-baserade brandvägg.

Framför allt är Ubuntu gratis. Det kostar inte en endaste krona. Det gör heller inte alla program som följer med. Det finns heller inga registreringsförfaranden, inga produktnycklar och inget kopieringsskydd. Så istället för att sitta där och känna dåligt samvete för att du piratkopierat ditt Windows XP/Vista, Officepaketet och alla andra program med hjälp av grannen eller din datorkunniga svägerska, gör en insats för samvetet.

Ubuntu är ett gammalt ord på bantu-språk. Ubuntu betyder "medmänsklighet mot andra". Det betyder också "jag är vad jag är på grund av vad vi alla är". Nelson Mandela förklarar:



Ubuntu GNU/Linux är översatt till 142 språk, inklusive Klingon.

Läs mer:

Ubuntu Sverige
ubuntu.com
Instruktionsfilmer om Ubuntu

Andra bloggar om: drm, feisty fawn, fri programvara, gnu, linux, open source, piratkopiering, ubuntu, vista, windows, öppen källkod